För Moderaterna är jobben viktigast

Sverige ska vara ett land där alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Det är grunden för vår gemensamma välfärd. Ju fler som arbetar desto fler kan bidra till skola, vård och omsorg.
Därför har nya Moderaterna drivit en konsekvent arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Detta har vi kombinerat med att ta ansvar för de offentliga finanserna.

För att utanförskapet ska minska och jobben ska bli fler krävs en aktiv politik som tar ansvar för jobben. Därför satsar regeringen nu drygt åtta miljarder kronor på att förstärka arbetsmarknadspolitiken de kommande åren. Det innebär bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjligheter. Många av insatserna är riktadetill de personer som under enlång tid har varit utan arbete. Viökar nu deras möjligheter attkomma tillbaka.

Vidare har vi halverat restaurangmomsen. Det kommer attöka chansen för grupper som står långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. Det kommer även att minska benägenheten till svarta jobb. Detta ärreformer för att skapa arbeteoch förstärka arbetslinjen.

En central utgångspunkt föratt pressa tillbaka arbetslösheten är insikten om att allajobb behövs, men om detta är viinte överens i svensk politiki dag. Socialdemokraterna tycker att det finns vissa jobb sominte är fina nog. I en tid när fleragrupper behöver stärkt stöd ochsänkta trösklar för att kommain på arbetsmarknaden tycks det ha blivit praxis för Socialdemokraterna att säga nej till jobb. De vill montera ned arbetslinjen.

Jag skulle vilja fråga Kerstin Haglö (S) hur det skapar fler arbeten genom att göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, säga nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget?

För nya Moderaterna är jobben viktigast. Fler jobb och fler vägar till jobb för unga behövs. Då kan vi minska utanförskapet och trygga viktiga välfärdssatsningar på skolan och sjukvården. Det är så vi tar hela Sverige framåt. Alla jobb behövs!

Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge

Funktionshindrade får statlig praktik

Sedan alliansen vann valet 2006 har antalet sysselsatta personer ökat. Allt fler människor som tidigare stått utanför tar varje dag avgörande steg tillbaka mot egenförsörjning och arbetsgemenskap. Det är detta arbetslinjen ytterst handlar om.
Som politiker måste vi göra vad vi kan för att bidra till ett samhälle där människor ges en möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sin egen förmåga.

Endast cirka hälften av alla dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i dag sysselsatta. Så kan det inte fortsätta. Vi vill skapa möjligheter för människor att hitta en arbetsgemenskap och tillvaro där deras kompetens tas tillvara.

Regeringen har genomfört en rad reformer för att underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete. Bland annat nystartsjobb, ökade resurser för lönebidrag, förbättrade villkor för det särskilda anställnings­stödet samt fördubblat stöd till arbetsplatshjälpmedel. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och sjösatt en ny strategi för funktionshinderpolitiken.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att informera arbetsgivare om de många stöd som finns. Arbetsgivarna har ett särskilt ansvar i detta sammanhang. Det gäller inte minst staten. De offentliga arbetsgivarna bör vara ett föredöme. Det som skiljer de statliga arbetsgivarna från övriga är dock regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet vid anställningar i staten, men det gäller att statliga arbetsgivare ser möjligheter och inte hinder.

Staten vill nu hitta nya vägar för att skapa sysselsättningsmöjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga. I augusti presenterade Handisam rapporten Vad gör myndigheter för att anställa personer med funktionsnedsättning - kartläggning och analys? Där framgår att möjligheten att erbjuda praktik är en nyckelfaktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få anställning.

Regeringen har nu därför uppdragit åt Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
En del av programmet ska vara generellt och riktas till alla arbets­sökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har. Den andra delen ska särskilt vända sig till välutbildade personer med funktionsnedsättning.

Arbetsförmedlingen ska i samarbete med samtliga myndigheter undersöka hur programmet närmare kan läggas upp samt utröna vilka myndigheter som kan ta emot praktikanter och föreslå åtgärder för att säkerställa tillgången till praktikplatser.
Fortgående samtal förs med arbetsmarknadens parter och med handikapporganisationerna om vad vi kan göra ytterligare för att förbättra möjlig­heterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Oavsett bakgrund ska man få stöd för att finna en plats på arbetsmarknaden. Alla har dessvärre inte möjligheten att arbeta. Men för alla dem som kan arbeta får vi aldrig sluta kämpa.

Hillevi Engström
Arbetsmarknadsminister (M)

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet

Det behövs en mångfald av lärosäten och utbildningar i hela landet med hög kvalitet. Det finns ingen naturlag som säger att de bästa idéerna kläcks vid de stora universiteten.
För att över tiden vara attraktiv på fram- tidens arbetsmarknad krävs ett livslångt lärande. Samtidigt krävs en bredare rekrytering till högre utbildning för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna ligga i framkant avseende utveckling och välfärd.

Det livslånga lärandet underlättas med närhet till utbildning och möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling. Samtidigt har de mindre lärosätena varit bättre på att rekrytera studenter från icke akademiska familjer.

Lärosätena är viktiga tillväxtmotorer i regionerna. Samverkan mellan lärosätena och det lokala näringslivet är betydelsefullt och behöver generellt stärkas. Blekinge Tekniska Högskola uppfyller väl de krav som kan ställas på ett bra lärosäte och har nödvändig spetskompetens med forskning och utbildning av hög kvalitet.

Som exempel kan nämnas att BTH; nr 1 är bland de sex bästa lärosätena i världen inom programvaruteknik och hållbar utveckling 2 har de mest nöjda doktoranderna 3 har doktorander som anses vara de som bäst medverkar till att forskningen leder till en kommersialisering av utvecklade tjänster har ett nära samarbete med lokalt nä-ringsliv och nr 5 har utbildningar som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden, exempelvis IT ingen-jörer

För Blekinge är det viktigt att Blekinge Tekniska Högskola ges förutsättningar att vara kvar och kunna utveckla sin verksamhet ytterligare.

BTH kan i än större grad bli det nav som driver regionens utveckling. Med sin internationella inriktning med studenter från hela världen skapas värdefulla kontaktnät för framtiden.

Behovet av en lokal högkola understryks i den OECD- rapport som nyligen presenterades och där det konstaterades att länet behöver höja utbildningsnivån på befolkningen för att uppnå en starkare utveckling.

Vid fördelning av statliga anslag behövs det nya kvalitetsparametrar som även väger in samverkan, innovationsarbete och nyttogörande.

De nuvarande kvalitetskriterierna (citering och externa medel) är för snäva.

En ändring skulle ge en bättre och rättvisare fördelning av medel som då även kan komma nya universitet och högskolor med forskningsspets och innovationsförmåga till del.

Blekinge Tekniska Högskola har alla förutsättningar att stå sig väl i sådan konkurens. Vi behöver en framgångsrik högskola som grundpelare i arbetet med att utveckla vår region.

Magnus Larsson (C) distriktsordförande, blekinge

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot, blekinge

Inga Lill Siggelsten Blum (KD) distriktsordförande, blekinge

Gör om elområdesindelningen

Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förut sättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip
...längre. Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad.

Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.

Märkligt är också att Svensk Energi - energibolagens branschorganisation - nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att för-klara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen. Budskapet att "elmarknaden nu fungerar bättre" går inte hem eftersom reformen uppfattas som djupt orättvis och konkurrensen på andra områden snedvrids när elpriserna blir olika.

Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.

Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara. Så stora merkostnader i verksamheter där marginalerna ofta är små gör att företag vi talat med nu överväger nedläggning eller flytt utomlands.

Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.

Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i ju-ni. Vi ser fram emot att ta del av myndighetens förslag till åtgärder.

Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning - nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 - gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv - sägs nämligen i klar-språk "att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma i fråga". I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning - i två områden i stället för fyra - skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i Blekinge och resten av södra Sverige.

Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)Riksdagsledamot Skåne
Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)Riksdagsledamot Blekinge

Alla jobb behövs

Europa genomgår nu en mycket allvarlig skuldkris. Många länder har tuffa beslut att fatta. Det handlar om sänkning av pensioner, uppsägningar i skola, vård och omsorg samt sänkta löner.
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.

I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.

Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.

Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.

Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.

Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.

För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.

Tomas Tobé (M)

Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Ta reda på var ni står själva i stället!

I repliken "Det viktigaste är kvaliteten på skolan" (BLT den 14 december) menar Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter att vi inte svarar på
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.

Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".

Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.

Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.

I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.

Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.

Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.

Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.

Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge

Oppositionen sprider osanningar om yrkesutbildningarna

Under den senaste tiden har det visat sig att det fortfarande finns en utbredd vanföreställning om att man på yrkesförberedande program i gymnasiet inte får högskolebehörighet. Man kan samtidigt konstatera att oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, aktivt har bidragit till att sprida osanningar om de nya yrkesutbildningarna. Faktum är att alla elever kan få högskolebehörighet under sin gymnasietid om de så önskar.

Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.

På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.

Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet