De socialdemokratiska ledamöterna i Blekinge ställer i ett inlägg (23/11) frågan till oss om vad vi anser om att privata aktörer inom äldreomsorgen undviker att betala skatt genom skatteplanering. Vårt svar är tydligt. Att företag som bedriver verksamhet i Sverige använder kryphål i lagen med syfte att undvika skatt är oacceptabelt. Det är mot bakgrund av detta som regeringen agerat snabbt och lämnat ett uppdrag till Skatteverket att särskilt granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg. Ambitionen är att förslag på skärpta regler lämnas redan under nästa år. Här är det viktigt att understryka kommunernas ansvar att följa upp och se till att reglerna följs. Detta gäller även Socialdemokratiskt styrda kommuner.
Sedan kan vi bara konstatera att s-ledamöternas hållning är fortsatt negativ gentemot alla de duktiga företagare och deras medarbetare som dagligen utför ett mycket bra arbete. Utan urskiljning får de sig en känga när s-ledamöterna kritiserar allt som har med ordet privat att göra. Utgångspunkten tycks vara att alla som jobbar inom privata företag har orimliga arbetsförhållanden, medan alla som jobbar inom de offentliga verksamheterna lever i en drömtillvaro. Alla som driver privata företag är hänsynslösa skatteplanerare, medan alla offentliga förvaltningsformer är själva sinnesbilden för den perfekta lösningen.
Det här vittnar om en uppfattning långt ifrån verkligheten. Att s-ledamöterna inte har varit ute i verksamheterna och bildat sig en egen uppfattning. Eller ännu värre, varit ute i verksamheterna, men inte velat se. Verkligheten är nämligen inte svart eller vit. Det finns mängder av duktiga företagare i Blekinge som inte är förtjänta av att hamna i samma fack som de oseriösa aktörer som uppenbarligen finns.
Tyvärr tar inte Socialdemokraterna i Blekinge hänsyn till detta i ivern att kritisera alla alternativ till ett monopolsystem. Men den här dogmatiska linjen tycks det råda olika meningar om. Lyssnar man till partiledare Håkan Juholt är ibland det ok med vinst, ibland inte. Svaren varierar beroende på vilken dag frågan ställs. Detta inger ingen som helst trovärdighet! Vem ska vi lita på när Socialdemokraterna för fram sina olika budskap? Vad vill egentligen Socialdemokraterna?
Moderaterna har under hösten haft över 250 samtal med personer i Blekinge som dagligen ser verksamheten inifrån, offentliga som privata. Den bild som s-ledamöterna ger känner vi inte igen. De allra flesta erbjuder en vård av god kvalitet och brinner för sina vårdtagare och sin verksamhet. Och det är väl ändå i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare har en möjlighet att ta del av en mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån egna behov. Nej, det känns som att Socialdemokraterna levererar en skrivbordsprodukt. Välkommen ut i verkligheten istället.
Vår utgångspunkt är däremot tydlig. Kvaliteten ska sättas i främsta rummet oavsett vem som utför vården. Lyckas någon utföra vård med hög kvalitet och dessutom skapa mervärde så inte oss emot. De som å andra sidan inte följer uppställda kvalitetskriterier har ingen plats inom äldreomsorgen eller andra områden inom välfärdsområdet. I grund och botten handlar det om att våra äldre får en omsorg av kvalitet som utformas efter varje människas enskilda behov. Det perspektivet försvinner lätt i bruset av Socialdemokraternas jakt på privata företagare.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
fredag 2 december 2011
måndag 28 november 2011
Argumenten för en filial håller inte
Förslaget att göra Försäkringskassans Karlshamnskontor till en filial under Kalmarkontoret är mycket oroväckande. Det skulle om det blir verklighet innebära ett hårt slag mot, inte bara Karlshamn, utan hela Blekinge. Argumenten som anförs för denna förändring får anses vara av grund natur. Vi saknar en djupare dimension och kommer med bestämdhet att verka för att en ordentlig konsekvensanalys kommer till stånd innan beslut tas. Vi är övertygade om att en sådan kommer att tala till Karlshamns fördel
Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.
Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.
När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.
Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.
Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.
När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.
Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Äldre vill bo hemma så länge som möjligt
Under hösten har vi moderater intervjuat både boende och personal på flera av länets äldreboenden.
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
S- politiken slår hårt mot kommuner och landsting
S-politiken slår hårt mot kommuner och landsting
Sverige är en liten och öppen ekonomi som i allra högsta grad påverkas av vad som händer i vår omvärld. Ekonomisk nedgång i andra länder påverkar hur det går för våra svenska kommuner och för den svenska välfärden.
Därför är det viktigt för den välfärd som produceras av kommuner och landsting att det förs en ekonomisk politik som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet.
Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006.
Hösten 2008 drog den internationella finanskrisen fram över världen. Detta innebar stora påfrest¬ningar också för Sverige och den svenska ekonomin. För att värna välfärden förde regeringen en expansiv politik, utan att för den skull äventyra de offentliga finanserna.
Bland annat beslutade Alliansregeringen om ett tillfälligt bidrag på 17 miljarder kronor till kommun¬sektorn för år 2010. För 2011 tillförde Alliansregeringen 8 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor utgjorde en permanent ökning av det generella statsbidraget till kommunsektorn. Alliansregeringens politik har sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott till kommunsektorn i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting givits bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.
Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledning¬ens första försök till budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi.
Kommuner och landsting får också betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår.
S-budgeten skulle innebära ökade lönekostnader för Landstinget Blekinge och länets kommuner om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år slopas. Landstinget 8 mkr, Karlskrona, 22 mkr, Ronneby 8 mkr, Karlshamn 8 mkr Sölvesborg 4 mkr, Olofström 3 mkr. Sammantaget handlar det om 53 miljoner kronor i ökade kostnader.
Socialdemokraternas politik skulle om den blev verklighet slå hårt mot landstinget och kommunerna i Blekinge och dramatiskt försämra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster till länets innevånare.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Annicka Engblom Riksdagsledamot (M)
Alexander Wendt Landstingsråd (M)
Camilla Brunsberg Kommunalråd Karlskrona (M)
Roger Fredriksson Kommunalråd Ronneby (M)
Jeppe Johnsson Gruppledare Sölvesborg (M)
Marco Paulsson Gruppledare Karlshamn (M)
Robert Gajos Gruppledare Olofström (M)
Sverige är en liten och öppen ekonomi som i allra högsta grad påverkas av vad som händer i vår omvärld. Ekonomisk nedgång i andra länder påverkar hur det går för våra svenska kommuner och för den svenska välfärden.
Därför är det viktigt för den välfärd som produceras av kommuner och landsting att det förs en ekonomisk politik som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet.
Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006.
Hösten 2008 drog den internationella finanskrisen fram över världen. Detta innebar stora påfrest¬ningar också för Sverige och den svenska ekonomin. För att värna välfärden förde regeringen en expansiv politik, utan att för den skull äventyra de offentliga finanserna.
Bland annat beslutade Alliansregeringen om ett tillfälligt bidrag på 17 miljarder kronor till kommun¬sektorn för år 2010. För 2011 tillförde Alliansregeringen 8 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor utgjorde en permanent ökning av det generella statsbidraget till kommunsektorn. Alliansregeringens politik har sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott till kommunsektorn i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting givits bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.
Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledning¬ens första försök till budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi.
Kommuner och landsting får också betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår.
S-budgeten skulle innebära ökade lönekostnader för Landstinget Blekinge och länets kommuner om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år slopas. Landstinget 8 mkr, Karlskrona, 22 mkr, Ronneby 8 mkr, Karlshamn 8 mkr Sölvesborg 4 mkr, Olofström 3 mkr. Sammantaget handlar det om 53 miljoner kronor i ökade kostnader.
Socialdemokraternas politik skulle om den blev verklighet slå hårt mot landstinget och kommunerna i Blekinge och dramatiskt försämra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster till länets innevånare.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Annicka Engblom Riksdagsledamot (M)
Alexander Wendt Landstingsråd (M)
Camilla Brunsberg Kommunalråd Karlskrona (M)
Roger Fredriksson Kommunalråd Ronneby (M)
Jeppe Johnsson Gruppledare Sölvesborg (M)
Marco Paulsson Gruppledare Karlshamn (M)
Robert Gajos Gruppledare Olofström (M)
tisdag 8 november 2011
Svenskt kött på grillen även nästa sommar
Sommar är högsäsong för att grilla, och en klar majoritet av svenska konsumenter föredrar att äta svenskt kött och är beredda att betala mer för det. Dessutom efterfrågar allt fler närproducerade livsmedel och ställer kvalitetskrav.
Alliansregeringen har gjort flera satsningar för att förbättra villkoren för småskaliga livsmedelsproducenter och för att premiera kvalitet genom minskat regelkrångel, Matlandet Sverige och sänkta kostnader för företagande.
Denna inriktning måste fortsätta, inte minst för att vi även fortsättningsvis ska kunna grilla svenskt griskött. Den svenska grisnäringens lönsamhet hotas av import av billigt kött från våra grannländer, där miljö-, kvalitets- och djurskyddskraven är lägre. Många svenska grisbönder har redan lagt ner sin verksamhet och vittnar om denna orimliga situation. Trots att svenska konsumenter ofta väljer svenskt livsmedel är detta inte lika självklart i industrin och i offentlig upphandling där fokus ofta ligger på pris och kvantitet snarare än kvalitet - det är svårt att påverka ursprung eller kvalitetskrav på en färdigrätt eller i skolköket.
Kunskapen kring upphandling av livsmedel i Sveriges kommuner bör förbättras och inriktas på kvalitetskrav och att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att mindre producenter kan delta då kan mer svenskt ha griskött serveras på våra skolor och äldreboenden. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att den svenska grisnäringen ska överleva och utvecklas. Därför ses nu möjligheten över att införa en djurvälfärdsersättning inom landsbygdsprogrammet som delvis kan ersätta bonden för sina högre produktionskostnader, Finland har redan infört detta.
Att däremot, som den rödgröna oppositionen, vilja återinföra handelsgödselskatt och nya kilometerskatter skulle definitivt ta död på våra landsbygdsnäringar och den svenska livsmedelsproduktionen. Att tvinga fram en minskad köttkonsumtion och införa köttfria dagar, som Miljöpartiet förespråkar, är helt fel väg att gå människor ska självklart själva få avgöra vad man vill äta och när. Svenskt lantbruk behöver rättvisa konkurrensvillkor i förhållande till sina europeiska konkurrenter, bättre möjligheter att delta i offentlig upphandling och minskade kostnader.
Vi ska även fortsättningsvis kunna producera och grilla svenskt kött.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Sten Bergheden riksdagsledamot skaraborg, näringsutskottet
Alliansregeringen har gjort flera satsningar för att förbättra villkoren för småskaliga livsmedelsproducenter och för att premiera kvalitet genom minskat regelkrångel, Matlandet Sverige och sänkta kostnader för företagande.
Denna inriktning måste fortsätta, inte minst för att vi även fortsättningsvis ska kunna grilla svenskt griskött. Den svenska grisnäringens lönsamhet hotas av import av billigt kött från våra grannländer, där miljö-, kvalitets- och djurskyddskraven är lägre. Många svenska grisbönder har redan lagt ner sin verksamhet och vittnar om denna orimliga situation. Trots att svenska konsumenter ofta väljer svenskt livsmedel är detta inte lika självklart i industrin och i offentlig upphandling där fokus ofta ligger på pris och kvantitet snarare än kvalitet - det är svårt att påverka ursprung eller kvalitetskrav på en färdigrätt eller i skolköket.
Kunskapen kring upphandling av livsmedel i Sveriges kommuner bör förbättras och inriktas på kvalitetskrav och att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att mindre producenter kan delta då kan mer svenskt ha griskött serveras på våra skolor och äldreboenden. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att den svenska grisnäringen ska överleva och utvecklas. Därför ses nu möjligheten över att införa en djurvälfärdsersättning inom landsbygdsprogrammet som delvis kan ersätta bonden för sina högre produktionskostnader, Finland har redan infört detta.
Att däremot, som den rödgröna oppositionen, vilja återinföra handelsgödselskatt och nya kilometerskatter skulle definitivt ta död på våra landsbygdsnäringar och den svenska livsmedelsproduktionen. Att tvinga fram en minskad köttkonsumtion och införa köttfria dagar, som Miljöpartiet förespråkar, är helt fel väg att gå människor ska självklart själva få avgöra vad man vill äta och när. Svenskt lantbruk behöver rättvisa konkurrensvillkor i förhållande till sina europeiska konkurrenter, bättre möjligheter att delta i offentlig upphandling och minskade kostnader.
Vi ska även fortsättningsvis kunna producera och grilla svenskt kött.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Sten Bergheden riksdagsledamot skaraborg, näringsutskottet
Kort sagt
Författare: Déz Magnér
... med Gustav Nilsson, moderat riksdagsledamot som har skrivit en motion där han vill ha en lagändring som gör det möjligt för polisen att göra rutinmässiga narkotikatest vid trafikkontroller.
Varför har du skrivit motionen?
Det finns människor i trafiken som kör narkotikapåverkade, men eftersom polisen inte får göra rutinmässiga narkotikatester upptäcks det inte. Dessa människor är en fara för andras liv och kan orsaka allvarliga olyckor. Om polisen fick göra de här testerna tror jag att det skulle märkas i olycksstatistiken.
Finns det tillräckligt säkra testmetoder som polisen kan använda?
- Tidigare var narkotikatest omständligt. Men nu finns det helt nya metoder där man genom salivtester på ett smidigt sätt kan se om föraren tagit narkotika.
Har du fått några reaktioner på din motion?
- Jag har fått en del kommentarer, bland annat från IOGT-NTO, som tyckte förslaget var väldigt intressant. Jag har också fått positiva kommentarer från enskilda personer, så jag hoppas på en positiv debatt.
... med Gustav Nilsson, moderat riksdagsledamot som har skrivit en motion där han vill ha en lagändring som gör det möjligt för polisen att göra rutinmässiga narkotikatest vid trafikkontroller.
Varför har du skrivit motionen?
Det finns människor i trafiken som kör narkotikapåverkade, men eftersom polisen inte får göra rutinmässiga narkotikatester upptäcks det inte. Dessa människor är en fara för andras liv och kan orsaka allvarliga olyckor. Om polisen fick göra de här testerna tror jag att det skulle märkas i olycksstatistiken.
Finns det tillräckligt säkra testmetoder som polisen kan använda?
- Tidigare var narkotikatest omständligt. Men nu finns det helt nya metoder där man genom salivtester på ett smidigt sätt kan se om föraren tagit narkotika.
Har du fått några reaktioner på din motion?
- Jag har fått en del kommentarer, bland annat från IOGT-NTO, som tyckte förslaget var väldigt intressant. Jag har också fått positiva kommentarer från enskilda personer, så jag hoppas på en positiv debatt.
Kvotering skapar inte jämställdhet
I Moderaterna ska vi alltid ta oss an verklighetens problem för att göra livet bättre för människor. Samtidigt ska vi stå upp för våra egna principer och för det som är rätt. Om vi börjar tillämpa kvotering till bolagsstyrelser efter parametern kön, vilken blir då nästa parameter? Kvotering baserad på etnisk bakgrund? På sexuell läggning? På ålder? Det faller på sin egen orimlighet.
Moderaterna måste tydligt ta avstånd från kvotering och i stället fokusera på lösningar som skapar verklig jämställdhet. Lika viktigt är det att skapa jämställda attityder. Fördomar och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Politikens förmåga är - på gott och ont - begränsade. Ett jämställt samhälle måste växa fram under-ifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige. Det tar tid och det kräver tålamod. Kortsiktighet och desperata lösningar leder inte till något gott.
Kvoteringsivern är en olycklig följd av en skev jämställdhetsdebatt som inte förmått hitta konstruktiva lösningar utan hemfallit åt plakatpolitik. Moderaterna måste därför även på detta område gå före och ta ansvar. Vid sidan av att skapa jämställda möjligheter för att göra karriär behövs också bättre möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för männen är tio procent. Det kan delvis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen i syfte att skapa samma villkor för företagare som för anställda. Men mer kan göras, exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenningen som anställda har rätt till. I stället måste vi fokusera på riktiga lösningar. Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta. För att avlasta kvinnors arbete i hemmet fyller också rut-avdraget en viktig funktion för att ge bättre möjligheter att prioritera arbetet.
Jämställdhetsdebatten blir allt för ofta till snäva kvoteringsdebatter om bolagsstyrelser. Det är beklagligt dels för att frågan om jämställdhet är mycket större och det finns många viktiga problem att belysa, dels för att kvotering i sig är fel lösning.
• För det första innebär kvotering att människor placeras i fack och det fråntar både kvinnor och män rätten att behandlas som enskilda människor. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
• För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
• För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som inte löser de egentliga jämställdhetsproblemen. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot Stockholm, MUF ordförande
Moderaterna måste tydligt ta avstånd från kvotering och i stället fokusera på lösningar som skapar verklig jämställdhet. Lika viktigt är det att skapa jämställda attityder. Fördomar och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Politikens förmåga är - på gott och ont - begränsade. Ett jämställt samhälle måste växa fram under-ifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige. Det tar tid och det kräver tålamod. Kortsiktighet och desperata lösningar leder inte till något gott.
Kvoteringsivern är en olycklig följd av en skev jämställdhetsdebatt som inte förmått hitta konstruktiva lösningar utan hemfallit åt plakatpolitik. Moderaterna måste därför även på detta område gå före och ta ansvar. Vid sidan av att skapa jämställda möjligheter för att göra karriär behövs också bättre möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för männen är tio procent. Det kan delvis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen i syfte att skapa samma villkor för företagare som för anställda. Men mer kan göras, exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenningen som anställda har rätt till. I stället måste vi fokusera på riktiga lösningar. Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta. För att avlasta kvinnors arbete i hemmet fyller också rut-avdraget en viktig funktion för att ge bättre möjligheter att prioritera arbetet.
Jämställdhetsdebatten blir allt för ofta till snäva kvoteringsdebatter om bolagsstyrelser. Det är beklagligt dels för att frågan om jämställdhet är mycket större och det finns många viktiga problem att belysa, dels för att kvotering i sig är fel lösning.
• För det första innebär kvotering att människor placeras i fack och det fråntar både kvinnor och män rätten att behandlas som enskilda människor. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
• För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
• För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som inte löser de egentliga jämställdhetsproblemen. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot Stockholm, MUF ordförande
Hur gynnas landsbygden av att alla livsmedel blir dyrare?
Svar till Anders Englesson (MP), insändare i Sydöstran den 12 oktober.
Englesson påstår i en replik till oss att Miljöpartiet vill värna det svenska jordbruket. Men MP:s förslag i riksdagen innebär det rakt motsatta - återinförd handelsgödselskatt, höjd koldioxidskatt och en särskild lastbilsskatt skulle utarma landsbygden.
Trots att inget annat land i EU har handelsgödselskatt så har Miljöpartiet föreslagit att den ska återinföras.
Ökade produktionskostnader för svenska bönder leder till mindre lönsamhet, förlorade arbetstillfällen och ökad import av utländska livsmedel.
Dessutom menar MP alltså att Sverige som redan har världens högsta koldioxidskatt ska ha en ännu högre sådan trots att det allvarligt skulle hota sysselsättningen på landsbygden.
Tvärtemot bör vi gå mot lägre bensin- och dieselskatt.
Höjd koldioxidskatt på sex miljarder och en särskild lastbilsskatt på fyra miljarder kronor som MP föreslagit skulle göra transporterna från bonden till livsmedelsaffärer både på landsbygden och i städerna betydligt kostsammare.
Det gör i sin tur att inte bara de köttprodukter som Miljöpartiet inte gillar utan också att både grönsaker och ekologiska mejeriprodukter blir dyrare.
Hur det svenska jordbruket och jobb på landsbygden skulle gynnas av att alla livsmedel blir dyrare är en gåta.
Alliansen satsar en halv miljard på utbyggnad av bredband på landsbygden de närmsta tre åren och 80 miljoner för nya arbetstillfällen i anknytning till skogen.
För det svenska lantbrukets konkurrenskraft gör vi en permanent satsning på 90 miljoner kronor per år för att sänka kontrollavgiften vid slakt och lägger cirka 90 miljoner kronor per år i fem år av landsbygdsprogrammet för att stötta grisproducenterna, förutsatt att EU-kommissionen erkänner ersättningsformen blir det 1150 kr fördelat per sugga och år.
Alliansen tar ansvar för landsbygden och stärker arbetslinjen så att det blir attraktivt att leva, bo och driva företag på landsbygden.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge,
Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg
© Sydöstran
Englesson påstår i en replik till oss att Miljöpartiet vill värna det svenska jordbruket. Men MP:s förslag i riksdagen innebär det rakt motsatta - återinförd handelsgödselskatt, höjd koldioxidskatt och en särskild lastbilsskatt skulle utarma landsbygden.
Trots att inget annat land i EU har handelsgödselskatt så har Miljöpartiet föreslagit att den ska återinföras.
Ökade produktionskostnader för svenska bönder leder till mindre lönsamhet, förlorade arbetstillfällen och ökad import av utländska livsmedel.
Dessutom menar MP alltså att Sverige som redan har världens högsta koldioxidskatt ska ha en ännu högre sådan trots att det allvarligt skulle hota sysselsättningen på landsbygden.
Tvärtemot bör vi gå mot lägre bensin- och dieselskatt.
Höjd koldioxidskatt på sex miljarder och en särskild lastbilsskatt på fyra miljarder kronor som MP föreslagit skulle göra transporterna från bonden till livsmedelsaffärer både på landsbygden och i städerna betydligt kostsammare.
Det gör i sin tur att inte bara de köttprodukter som Miljöpartiet inte gillar utan också att både grönsaker och ekologiska mejeriprodukter blir dyrare.
Hur det svenska jordbruket och jobb på landsbygden skulle gynnas av att alla livsmedel blir dyrare är en gåta.
Alliansen satsar en halv miljard på utbyggnad av bredband på landsbygden de närmsta tre åren och 80 miljoner för nya arbetstillfällen i anknytning till skogen.
För det svenska lantbrukets konkurrenskraft gör vi en permanent satsning på 90 miljoner kronor per år för att sänka kontrollavgiften vid slakt och lägger cirka 90 miljoner kronor per år i fem år av landsbygdsprogrammet för att stötta grisproducenterna, förutsatt att EU-kommissionen erkänner ersättningsformen blir det 1150 kr fördelat per sugga och år.
Alliansen tar ansvar för landsbygden och stärker arbetslinjen så att det blir attraktivt att leva, bo och driva företag på landsbygden.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge,
Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg
© Sydöstran
Så skapar vi jämställdhet- utan kvotering
Moderat politik ska alltid utgå från människan, också när det kommer till jämställdhetsfrågan. Problemet med jämställdhet är inte statistiskt, utan finns i människors vardag. Tyvärr handlar diskussionen ofta om för eller emot kvotering av bolagsstyrelser, i stället för de breda jämställdhetshinder som angår många.
På företagens högsta poster, som VD och verkschef, är enbart en av tio kvinnor. Det grundläggande problemet är att många kvinnor i allmänhet och av olika anledningar har svårare att göra karriär.
Politiken kan inte lösa allt, men den kan utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till att möjliggöra för fler kvinnor att göra karriär.
Det är ett faktum att många kvinnor tar ett huvudansvar i hemmet och för att avlasta kvinnor fyller också RUT-avdraget en viktig funktion.
Vid sidan av mer jämställda karriärmöjligheter behövs också bättre möjligheter att starta och driva företag.
Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för män är tio procent. Det kan del-vis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen, men mer kan göras. Exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenning som anställda.
Detta och mycket annat är goda politiska lösningar på de jämställdhetsproblem som människor möter i sin vardag. Kvotering av bolagsstyrelser är tvärtemot en perifer symbolfråga som inte heller är en fungerande lösning.
För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Dessvärre handlar debatten ändå allt för ofta om kvotering. Moderaterna bör istället ta ansvar genom att fokusera på de problem som människor upplever i sin vardag och föreslå lösningar som fungerar.
Även i jämställdhetsfrågorna behöver Moderaterna som parti gå före och ta ansvar för ett mer jämställt Sverige.
Kvotering är däremot inte lösningen.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrants (M) Riksdagsledamot Stockholm ordförande MUF Stockholm
På företagens högsta poster, som VD och verkschef, är enbart en av tio kvinnor. Det grundläggande problemet är att många kvinnor i allmänhet och av olika anledningar har svårare att göra karriär.
Politiken kan inte lösa allt, men den kan utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till att möjliggöra för fler kvinnor att göra karriär.
Det är ett faktum att många kvinnor tar ett huvudansvar i hemmet och för att avlasta kvinnor fyller också RUT-avdraget en viktig funktion.
Vid sidan av mer jämställda karriärmöjligheter behövs också bättre möjligheter att starta och driva företag.
Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för män är tio procent. Det kan del-vis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen, men mer kan göras. Exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenning som anställda.
Detta och mycket annat är goda politiska lösningar på de jämställdhetsproblem som människor möter i sin vardag. Kvotering av bolagsstyrelser är tvärtemot en perifer symbolfråga som inte heller är en fungerande lösning.
För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Dessvärre handlar debatten ändå allt för ofta om kvotering. Moderaterna bör istället ta ansvar genom att fokusera på de problem som människor upplever i sin vardag och föreslå lösningar som fungerar.
Även i jämställdhetsfrågorna behöver Moderaterna som parti gå före och ta ansvar för ett mer jämställt Sverige.
Kvotering är däremot inte lösningen.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrants (M) Riksdagsledamot Stockholm ordförande MUF Stockholm
Ni lovade själva en skattesänkning i valrörelsen 2010?
Josefin Brink och Peter Bowin (V) skriver att Alliansens planer på att sänka restaurangmomsen är helt uppåt väggarna och ett hån mot arbetslösa ungdomar. Minnet verkar kort, Vänsterpartiet lovade precis samma sak i förra årets valrörelse.
Den tredje punkten i de rödgröna partiernas regeringsplattform hade rubriken Konkurrenskraftig industri och sänkt restaurangmoms. Kanske bara ett tomt vallöfte utan vilja att förverkliga?
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Vi vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartjobben och halvera restaurangmomsen.
Många unga har det tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar arbetslivserfarenhet.
Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, men även utlandsfödda och personer med låg utbildning.
Det är grupper som är hårt drabbade av utanförskap och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.
Josefin Brink och Peter Bowin motsätter sig en sedan tidigare Alliansens jobbskapande reformer och arbetslinjen.
Nu motsätter sig Vänsterpartiet även det de själva lovade i valrörelsen 2010, en sänkning av restaurangmomsen. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln till att fler jobb kan skapas. En halvering av restaurangmomsen kommer enligt branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger att ge 160 nya jobb i Blekinge län.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjligheter att ta del av den tillväxt och välfärd som vi gemensamt skapar.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Den tredje punkten i de rödgröna partiernas regeringsplattform hade rubriken Konkurrenskraftig industri och sänkt restaurangmoms. Kanske bara ett tomt vallöfte utan vilja att förverkliga?
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Vi vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartjobben och halvera restaurangmomsen.
Många unga har det tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar arbetslivserfarenhet.
Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, men även utlandsfödda och personer med låg utbildning.
Det är grupper som är hårt drabbade av utanförskap och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.
Josefin Brink och Peter Bowin motsätter sig en sedan tidigare Alliansens jobbskapande reformer och arbetslinjen.
Nu motsätter sig Vänsterpartiet även det de själva lovade i valrörelsen 2010, en sänkning av restaurangmomsen. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln till att fler jobb kan skapas. En halvering av restaurangmomsen kommer enligt branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger att ge 160 nya jobb i Blekinge län.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjligheter att ta del av den tillväxt och välfärd som vi gemensamt skapar.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
S svängningar verkar desperata
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Socialdemokraterna backar in i framtiden. Genom att i sin skuggbudget föreslå åtgärder som gör det mindre lönsamt att jobba och driva företag fortsätter partiet att leverera besked som ligger i linje med den politik som väljarna sa nej tack till i valet. Frågan är vad som hände med den förnyelse som Håkan Juholt utlovat?
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata.
Ena dagen ska a-kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är rut och rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet.
Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner "vägslitageavgift" för tunga lastbilar väntas inbringa en miljard från och med oktober 2012 och sedan fyra miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av rot och rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med tre procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar, ungdomsarbetslösheten, försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom och Gustav Nilsson
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata.
Ena dagen ska a-kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är rut och rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet.
Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner "vägslitageavgift" för tunga lastbilar väntas inbringa en miljard från och med oktober 2012 och sedan fyra miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av rot och rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med tre procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar, ungdomsarbetslösheten, försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom och Gustav Nilsson
Jag tar striden för anhörigvårdarna
Bara de insatser anhöriga till dementa utför sparar 40 miljarder kronor åt samhället. Varje år. Efter BLT:s artiklar tar nu moderate riksdagsmannen Gustav Nilsson strid för att anhörigvårdarna ska få betalt för sitt arbete.
Enligt den blekingske riksdagspolitikern Gustav Nilsson står de anhöriga för runt 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Inte sällan handlar det om andra åldriga person som drar ett alldeles för tungt lass. Och det är inga småpengar som de närstående sparar in.
- Bara vården av de demenssjuka skulle landa på ytterligare 40 miljarder om det offentliga tog över. Sliter ut sig Det tycker Gustav Nilsson inte längre är rimligt. Speciellt inte som många av de anhöriga lever på gränsen till utmattning.
- Om de sliter ut sig blir det en kostnad även för dem. Och hur mycket skulle inte det kosta? Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka. Men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att invånarna får den hjälp de behöver, säger Gustav Nilsson, som nu vill att möjligheten till en pensionsgrundade närståendepenning utreds.
Lika för alla Han vill också att en ersättning liknande den föräldrar får när de vårdar sina sjuka barn införs. - Som jag ser det är det inte minst en jämställdhetsfråga eftersom det oftast är kvinnor som utför denna ovärderliga insats. Hur en ersättning skulle finansieras har Gustav Nilsson ingen lösning till, men han kräver att en ersättningsmodell diskuteras och att ett stödsystem ska gälla för hela landet. Och att det inte är upp till kommunerna att själva bestämma hur stödet till anhöriga ser ut.
- Det ska vara lika för alla, oavsett om de bor i Örnsköldsvik eller Karlskrona, säger han. Som jag ser det är det inte minst en fråga om jämställdhet. Gustav Nilsson (M)
Enligt den blekingske riksdagspolitikern Gustav Nilsson står de anhöriga för runt 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Inte sällan handlar det om andra åldriga person som drar ett alldeles för tungt lass. Och det är inga småpengar som de närstående sparar in.
- Bara vården av de demenssjuka skulle landa på ytterligare 40 miljarder om det offentliga tog över. Sliter ut sig Det tycker Gustav Nilsson inte längre är rimligt. Speciellt inte som många av de anhöriga lever på gränsen till utmattning.
- Om de sliter ut sig blir det en kostnad även för dem. Och hur mycket skulle inte det kosta? Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka. Men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att invånarna får den hjälp de behöver, säger Gustav Nilsson, som nu vill att möjligheten till en pensionsgrundade närståendepenning utreds.
Lika för alla Han vill också att en ersättning liknande den föräldrar får när de vårdar sina sjuka barn införs. - Som jag ser det är det inte minst en jämställdhetsfråga eftersom det oftast är kvinnor som utför denna ovärderliga insats. Hur en ersättning skulle finansieras har Gustav Nilsson ingen lösning till, men han kräver att en ersättningsmodell diskuteras och att ett stödsystem ska gälla för hela landet. Och att det inte är upp till kommunerna att själva bestämma hur stödet till anhöriga ser ut.
- Det ska vara lika för alla, oavsett om de bor i Örnsköldsvik eller Karlskrona, säger han. Som jag ser det är det inte minst en fråga om jämställdhet. Gustav Nilsson (M)
torsdag 6 oktober 2011
Socialdemokraterna backar in i framtiden
Socialdemokraterna backar in i framtiden. Genom att i sin skuggbudget föreslå åtgärder som gör det mindre lönsamt att jobba och driva företag fortsätter partiet att leverera besked som ligger i linje med den politik som väljarna sade nej tack till i valet. Frågan är vad som hände med den förnyelse som Håkan Juholt utlovat?
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata. Ena dagen ska A- kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är Rut och Rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet. Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar har enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner ”vägslitageavgift” för tunga lastbilar väntas inbringa 1 miljard från och med oktober 2012 och sedan 4 miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av Rot och Rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med 3 procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar – ungdomsarbetslösheten - försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata. Ena dagen ska A- kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är Rut och Rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet. Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar har enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner ”vägslitageavgift” för tunga lastbilar väntas inbringa 1 miljard från och med oktober 2012 och sedan 4 miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av Rot och Rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med 3 procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar – ungdomsarbetslösheten - försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
onsdag 28 september 2011
Arbetslinje för unga
Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden. Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden. Sverige har under en lång tid haft problem med ungdomsarbetslösheten. En grundläggande orsak är brister i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden som gör tröskeln mellan skola och arbetsliv hög.
Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper.
Många unga människor har också svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och många arbetsgivare drar sig för att anställa till följd av höga kostnader.
Mot bakgrund av detta blir en aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för unga särskilt viktig när konjunkturläget försämras. Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden.
Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden.
För det första förlänger vi satsningen för fler unga i utbildning.
De unga som har störst problem på arbetsmarknaden är de utan fullständig gymnasieutbildning. Situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av en sämre konjunkturutveckling.
Därför föreslås en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till studier på grundskoleeller gymnasienivå.
För det andra ökar vi antalet platser i yrkesvux och yrkeshögskola för att få fler unga att delta i reguljär utbildning. En stor del av dessa platser kommer att tillfalla ungdomar.
För det tredje skjuter regeringen till resurser för högre kvalitet i arbetsmarknadsinsatserna. Ett bra innehåll i jobbgarantin för ungdomar är viktigt för att fler unga arbetslösa ska kunna få rätt stöd och hjälp.
Särskilt behövs resurser som möjliggör individuella insatser och kontakter med arbetsgivare. Regeringen tillför resurser för att förbättra kvaliteten i jobbgarantin genom en satsning på ökad handläggartäthet.
För det fjärde ska det bli högre kvalitet i yrkesprogrammen genom att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet och förstärka yrkeslärarnas möjligheter till fortbildning.
För det femte satsar vi på det så kallade tekniksprånget. I dag upplever många unga att kontakten mellan skolan och arbetslivet är för svag.
Regeringen vill därför göra en riktad satsning för att förbättra unga människors kontakt med arbetslivet.
Tekniksprånget blir en satsning som genomförs tillsammans med teknikbranschen och ska ge studenter från naturvetenskapliga och tekniska program möjligheten att praktisera på ett teknikföretag.
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Alliansregeringen har genomfört ett stort antal reformer för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga, inom både utbildningsväsendet, arbetsmarknadsinsatserna och andra områden.
Regeringen har även genomfört en halverad arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år. Bättre utbildning, billigare och enklare att anställa ska rusta våra unga för de lediga jobben.
Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper.
Många unga människor har också svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och många arbetsgivare drar sig för att anställa till följd av höga kostnader.
Mot bakgrund av detta blir en aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för unga särskilt viktig när konjunkturläget försämras. Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden.
Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden.
För det första förlänger vi satsningen för fler unga i utbildning.
De unga som har störst problem på arbetsmarknaden är de utan fullständig gymnasieutbildning. Situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av en sämre konjunkturutveckling.
Därför föreslås en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till studier på grundskoleeller gymnasienivå.
För det andra ökar vi antalet platser i yrkesvux och yrkeshögskola för att få fler unga att delta i reguljär utbildning. En stor del av dessa platser kommer att tillfalla ungdomar.
För det tredje skjuter regeringen till resurser för högre kvalitet i arbetsmarknadsinsatserna. Ett bra innehåll i jobbgarantin för ungdomar är viktigt för att fler unga arbetslösa ska kunna få rätt stöd och hjälp.
Särskilt behövs resurser som möjliggör individuella insatser och kontakter med arbetsgivare. Regeringen tillför resurser för att förbättra kvaliteten i jobbgarantin genom en satsning på ökad handläggartäthet.
För det fjärde ska det bli högre kvalitet i yrkesprogrammen genom att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet och förstärka yrkeslärarnas möjligheter till fortbildning.
För det femte satsar vi på det så kallade tekniksprånget. I dag upplever många unga att kontakten mellan skolan och arbetslivet är för svag.
Regeringen vill därför göra en riktad satsning för att förbättra unga människors kontakt med arbetslivet.
Tekniksprånget blir en satsning som genomförs tillsammans med teknikbranschen och ska ge studenter från naturvetenskapliga och tekniska program möjligheten att praktisera på ett teknikföretag.
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Alliansregeringen har genomfört ett stort antal reformer för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga, inom både utbildningsväsendet, arbetsmarknadsinsatserna och andra områden.
Regeringen har även genomfört en halverad arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år. Bättre utbildning, billigare och enklare att anställa ska rusta våra unga för de lediga jobben.
Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
måndag 26 september 2011
Sänkt restaurangmoms för fler unga i arbete
Vi moderater vill att Sverige ska vara ett land där alla som kan och vill ska ha möjlighet att arbeta, både här i Blekinge och i resten av landet. Grunden för Sveriges välstånd ligger i arbete.
Tack vare alliansregeringens fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder i dagens oroligheter på finansmarknaden. Men Sverige har ändå en allt för hög ungdomsarbetslösheten. Detta är ett problem som vi moderater tar på stort allvar. Trots att ungdomar behöver sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden vill oppositionen ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften för unga personer som vi infört.
Vi moderater vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Många av de nya jobb som skapas tillföljd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden. Detta är viktiga arbetstillfällen som oppositionen säger nej till.
Vi har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på sysselsättningseffekten i varje län. Beräkningen visar att enbart i Blekinge län kommer sänkt restaurangmoms resultera i 79 nya arbetstillfällen. Enligt branschens mer optimistiska beräkningar, framtagna av HUI, skulle reformen ge 160 nya heltidsjobb i länet.
Huvudsyftet med att halvera restaurangmomsen är inte att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita genom att minska incitamenten för skattefusk. Det blir kvalité som skapar konkurrensfördelar framför skattefusk. De vita anställningarna ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot för Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Per Bill (M)
Riksdagsledamot för Uppsala län, vice ordförande konstitutionsutskottet
Tack vare alliansregeringens fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder i dagens oroligheter på finansmarknaden. Men Sverige har ändå en allt för hög ungdomsarbetslösheten. Detta är ett problem som vi moderater tar på stort allvar. Trots att ungdomar behöver sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden vill oppositionen ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften för unga personer som vi infört.
Vi moderater vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Många av de nya jobb som skapas tillföljd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden. Detta är viktiga arbetstillfällen som oppositionen säger nej till.
Vi har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på sysselsättningseffekten i varje län. Beräkningen visar att enbart i Blekinge län kommer sänkt restaurangmoms resultera i 79 nya arbetstillfällen. Enligt branschens mer optimistiska beräkningar, framtagna av HUI, skulle reformen ge 160 nya heltidsjobb i länet.
Huvudsyftet med att halvera restaurangmomsen är inte att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita genom att minska incitamenten för skattefusk. Det blir kvalité som skapar konkurrensfördelar framför skattefusk. De vita anställningarna ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot för Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Per Bill (M)
Riksdagsledamot för Uppsala län, vice ordförande konstitutionsutskottet
måndag 12 september 2011
(M) Vi tar ansvar för barnfamiljerna
I dagarna har svenska skolelever återvänt till klassrummen för att inleda en ny termin. Många elever har längtat till skolan och vill berätta för sina kamrater om sin sommar med sol, bad och resa till Legoland, medan den för andra bara har inneburit sitta hemma framför TV:n.
Alltför många barn växer upp i ett utanförskap i Sverige. Vanligen handlar det om barn som växer upp med ensamstående föräldrar, i familjer med utländsk bakgrund eller i familjer där ekonomisk utsatthet gått i arv. Skolan fyller en mycket viktig roll för dessa barn. Utöver någonting så enkelt som ett fullgott mål mat om dagen kan barnen genom skolan få en utbildning, social samvaro och möjlighet att prata om sina problem med en vuxen som lyssnar. Varken skolan eller kommunen kan ersätta föräldrarnas betydelse för barnen. Men som ansvarig för barnens skolgång, måste kommunerna säkerhetsställa att barnen får tillgång till en god utbildning som ger dem möjlighet att i framtiden kunna försörja sig själv och sin familj. Och därmed ta sig ut ur utanförskapet. Kommunerna kan också erbjuda barnen en meningsfull fritid genom att ge tillgång till aktiviteter inom kultur, sport och lek.
Även på det nationella planet måste insatser göras. Regeringen har ett ansvar att föra en politik som skapar fler arbetstillfällen för föräldrarna. Jämfört med förra året är det 2100 fler personer som är sysselsätta i Blekinge län, enligt SCB. Ingenstans är arbetslinjen viktigare än när det gäller att minska den ekonomiska utsattheten för barn. Risken för utanförskap minskar betydligt för barn i familjer där någon förälder arbetar heltid jämfört med barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid.
Regeringen måste även bedriva en ansvarfull ekonomisk politik. Det är särskilt viktigt nu när vi befinner oss i en tid av statsfinansiell turbulens. Annars är det stor risk att situationen för dem som lever med små marginaler förvärras. För att motverka detta har alliansregeringen med införandet av jobbskatteavdragen sett till att en ensamstående mamma fått 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är pengar som gör stor skillnad för dessa familjer.
Den viktigaste politiken för barn och barnfamiljer är en politik som säkrar jobben, slår vakt om ordnad svensk ekonomi i en orolig värld och som skapar större utrymme i små plånböcker. Den fortsätter Alliansen med.
Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot (M), Stockholm län, ordförande för riksdagens finansutskott
Gustav Nilsson
Riksdagsledamot (M) Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Alltför många barn växer upp i ett utanförskap i Sverige. Vanligen handlar det om barn som växer upp med ensamstående föräldrar, i familjer med utländsk bakgrund eller i familjer där ekonomisk utsatthet gått i arv. Skolan fyller en mycket viktig roll för dessa barn. Utöver någonting så enkelt som ett fullgott mål mat om dagen kan barnen genom skolan få en utbildning, social samvaro och möjlighet att prata om sina problem med en vuxen som lyssnar. Varken skolan eller kommunen kan ersätta föräldrarnas betydelse för barnen. Men som ansvarig för barnens skolgång, måste kommunerna säkerhetsställa att barnen får tillgång till en god utbildning som ger dem möjlighet att i framtiden kunna försörja sig själv och sin familj. Och därmed ta sig ut ur utanförskapet. Kommunerna kan också erbjuda barnen en meningsfull fritid genom att ge tillgång till aktiviteter inom kultur, sport och lek.
Även på det nationella planet måste insatser göras. Regeringen har ett ansvar att föra en politik som skapar fler arbetstillfällen för föräldrarna. Jämfört med förra året är det 2100 fler personer som är sysselsätta i Blekinge län, enligt SCB. Ingenstans är arbetslinjen viktigare än när det gäller att minska den ekonomiska utsattheten för barn. Risken för utanförskap minskar betydligt för barn i familjer där någon förälder arbetar heltid jämfört med barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid.
Regeringen måste även bedriva en ansvarfull ekonomisk politik. Det är särskilt viktigt nu när vi befinner oss i en tid av statsfinansiell turbulens. Annars är det stor risk att situationen för dem som lever med små marginaler förvärras. För att motverka detta har alliansregeringen med införandet av jobbskatteavdragen sett till att en ensamstående mamma fått 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är pengar som gör stor skillnad för dessa familjer.
Den viktigaste politiken för barn och barnfamiljer är en politik som säkrar jobben, slår vakt om ordnad svensk ekonomi i en orolig värld och som skapar större utrymme i små plånböcker. Den fortsätter Alliansen med.
Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot (M), Stockholm län, ordförande för riksdagens finansutskott
Gustav Nilsson
Riksdagsledamot (M) Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
torsdag 8 september 2011
En modern kunskapsskola
Sommarlovet är slut och höstterminen har nu börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. Under åren 2011 och 2012 genomgår skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan har vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. Ungdomarna som påbörjar sin gymnasieutbildning i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av sin gymnasieutbildning varje år. Det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger en tillräckligt god förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer relevant införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt ges yrkesprogrammen en ökad fördjupning i de praktiska ämnena. Syftet är att tidigt knyta samman våra ungdomar med arbetsmarknaden. På så vis utvecklas fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker även yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar. Vi vill bland annat se fler lektorer i våra klassrum. Resurserna till lärarna kommer nu att öka.
All forskning pekar i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat. Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson Riksdagsledamot (M)
Utbildningsutskottets ordförande
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Arbetsmarknadsutskottet
Ungefär 30 000 elever hoppar av sin gymnasieutbildning varje år. Det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger en tillräckligt god förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer relevant införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt ges yrkesprogrammen en ökad fördjupning i de praktiska ämnena. Syftet är att tidigt knyta samman våra ungdomar med arbetsmarknaden. På så vis utvecklas fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker även yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar. Vi vill bland annat se fler lektorer i våra klassrum. Resurserna till lärarna kommer nu att öka.
All forskning pekar i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat. Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson Riksdagsledamot (M)
Utbildningsutskottets ordförande
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Arbetsmarknadsutskottet
Utan utvärdering skadas skolan
Svensk skola hade sett bättre ut om den kontinuerligt hade utvärderats av pedagogiska forskare. På denna punkt har forskareliten inte tagit sitt ansvar. Vi vill inte svartmåla skolan, men samtidigt är det viktigt att belysa områden där det finns brister. Tendensen att vilja sticka huvudet i sanden är tyvärr utbredd, inte minst i den pedagogiska forskareliten.
Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.
Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.
Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.
De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.
Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.
Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.
Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.
Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.
De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.
Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.
Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
måndag 5 september 2011
Karlskrona kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen
När höstterminen startar för många barn är det också många föräldrar som går till en ny arbetsplats. Fler människor har i dag ett arbete, studier eller praktik att gå till. Fler får därmed inte bara lön utan också gemenskap och delaktighet.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
onsdag 24 augusti 2011
Vi tar ansvar för hela Sverige
Mitt i ett semesterslumrande Sverige var det många som rycktes upp ur hängmattan då världsekonomin på nytt började svaja betänkligt och det egna sparandet sjönk i takt med att börsens röda siffror växte. De orosmoln, som under en längre tid har tornat upp sig längs horisonten och lagt en skugga över svensk ekonomi, drabbar nu världsekonomin med full kraft. Den skuldkris som idag präglar flera OECD-länder har Sverige lyckats undvika genom en ansvarsfull finanspolitik som stått emot påtryckningar om oansvariga utgiftsökningar.
Det är med ett väsentligt annorlunda utgångsläge som Sverige nu möter den ökande internationella turbulensen. Genom att regeringen haft som sitt yttersta mål att återgå till överskott i statsfinanserna och steg för steg minskat vår utlandsskuld behöver vi idag varken höja skatter eller strama åt de offentliga finanserna som många andra länder nu måste göra. Med detta sagt är Sverige självklart inte immunt mot världskonjunkturen. Som en liten öppen ekonomi drabbas vi hårdare vid globala nedgångar. Och en vänsterregering i Sverige med ökade offentliga utgifter som mål, hade gett oss samma problem som vi nu ser i många andra länder i Europa.
Då det nu blåser till en ny finansiell storm, är det viktigt med en eftertänksam och ansvarsfull finanspolitik. Moderaterna kommer därför att fortsätta föra en politik där vi placerar jobben i centrum, prioriterar sunda offentliga finanser och skapar de bästa förutsättningarna för personer och företag att utvecklas. På så vis hoppas vi kunna bemöta de ekonomiska och finansiella utmaningar som nu ligger framför oss.
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Stockholms län och ordförande i finansutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Det är med ett väsentligt annorlunda utgångsläge som Sverige nu möter den ökande internationella turbulensen. Genom att regeringen haft som sitt yttersta mål att återgå till överskott i statsfinanserna och steg för steg minskat vår utlandsskuld behöver vi idag varken höja skatter eller strama åt de offentliga finanserna som många andra länder nu måste göra. Med detta sagt är Sverige självklart inte immunt mot världskonjunkturen. Som en liten öppen ekonomi drabbas vi hårdare vid globala nedgångar. Och en vänsterregering i Sverige med ökade offentliga utgifter som mål, hade gett oss samma problem som vi nu ser i många andra länder i Europa.
Då det nu blåser till en ny finansiell storm, är det viktigt med en eftertänksam och ansvarsfull finanspolitik. Moderaterna kommer därför att fortsätta föra en politik där vi placerar jobben i centrum, prioriterar sunda offentliga finanser och skapar de bästa förutsättningarna för personer och företag att utvecklas. På så vis hoppas vi kunna bemöta de ekonomiska och finansiella utmaningar som nu ligger framför oss.
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Stockholms län och ordförande i finansutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
fredag 19 augusti 2011
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa
Stockholm den 18 augusti 2011
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa, tisdag 23 augusti 9- 11.30 besöker Gustav Nilsson (M)verksamheten.
Samhall i Blekinge har idag 495 anställda med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Under första halvåret 2011, har 35 anställda fått arbete hos annan arbetsgivare och detta har medfört att man har kunnat anställa c:a 40 personer från Arbetsförmedlingen.
- Detta tycker vi är ett bra exempel på att ta tillvara den
fantastiska kompetens som finns i denna målgrupp och att öka genomströmningen i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Lars Magnusson arbetsområdetschef Samhall AB
- Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är det viktigt att få information och ta del av arbetet på Samhall i Blekinge. Här finns goda exempel att sprida vidare, säger Gustav Nilsson (M) Arbetsmarknadsutskottet Riksdagsledamot Blekinge
Media hälsas välkomna. 9-11.30
Intagsvägen 3
371 46 Karlskrona
Tel. 0455-448 62
För mer information:
Gustav Nilsson (M) 076-8686131
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa, tisdag 23 augusti 9- 11.30 besöker Gustav Nilsson (M)verksamheten.
Samhall i Blekinge har idag 495 anställda med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Under första halvåret 2011, har 35 anställda fått arbete hos annan arbetsgivare och detta har medfört att man har kunnat anställa c:a 40 personer från Arbetsförmedlingen.
- Detta tycker vi är ett bra exempel på att ta tillvara den
fantastiska kompetens som finns i denna målgrupp och att öka genomströmningen i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Lars Magnusson arbetsområdetschef Samhall AB
- Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är det viktigt att få information och ta del av arbetet på Samhall i Blekinge. Här finns goda exempel att sprida vidare, säger Gustav Nilsson (M) Arbetsmarknadsutskottet Riksdagsledamot Blekinge
Media hälsas välkomna. 9-11.30
Intagsvägen 3
371 46 Karlskrona
Tel. 0455-448 62
För mer information:
Gustav Nilsson (M) 076-8686131
tisdag 16 augusti 2011
Bättre möjligheter för människor med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden
Vår politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde. Alla ska ha möjlighet att delta i samhällslivet utifrån var och ens individuella förutsättningar. Samhället har därför ett ansvar att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att delta i alla delar av samhällslivet. Samhällets olika delar måste utformas så att dessa personer så långt det är möjligt kan ges möjlighet att delta på sina villkor.
Människor med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i utanförskap. Det är därför av största vikt att stödja, hjälpa och uppmuntra dessa kvinnor och män att komma in i arbetslivet i den utsträckning som är möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Att ha ett jobb att gå till är något väldigt centralt i vårt samhälle och för de flesta människor något positivt. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet och gemenskap på en arbetsplats.
Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden som negativa attityder, arbetsuppgifternas innehåll och arbetslokalernas utformning.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Men mer kan göras.
Arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som idag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga måste fortsätta och stärkas. Stat, kommuner och landsting såväl som företag måste bli bättre på att anställa människor med nedsatt arbetsförmåga. Många gånger är privata arbetsgivare bättre än offentliga på att anställa människor med funktionsnedsättningar.
Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder.
Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. De lönesubventionerade anställningar som finns bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i förhållande till individens behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetsökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. Det måste ske ett fortsatt arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer nu att utreda och göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga med inriktningsmålet att sysselsättningsgraden ska öka.
Regeringen är beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att bättre ta tillvara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättningar. Det gäller att först och främst se möjligheter inte problem.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Människor med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i utanförskap. Det är därför av största vikt att stödja, hjälpa och uppmuntra dessa kvinnor och män att komma in i arbetslivet i den utsträckning som är möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Att ha ett jobb att gå till är något väldigt centralt i vårt samhälle och för de flesta människor något positivt. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet och gemenskap på en arbetsplats.
Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden som negativa attityder, arbetsuppgifternas innehåll och arbetslokalernas utformning.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Men mer kan göras.
Arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som idag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga måste fortsätta och stärkas. Stat, kommuner och landsting såväl som företag måste bli bättre på att anställa människor med nedsatt arbetsförmåga. Många gånger är privata arbetsgivare bättre än offentliga på att anställa människor med funktionsnedsättningar.
Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder.
Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. De lönesubventionerade anställningar som finns bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i förhållande till individens behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetsökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. Det måste ske ett fortsatt arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer nu att utreda och göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga med inriktningsmålet att sysselsättningsgraden ska öka.
Regeringen är beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att bättre ta tillvara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättningar. Det gäller att först och främst se möjligheter inte problem.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Vi stöder balterna, måndagsrörelsen 20 år
Årtalen 1990-1991 går till Sveriges moderna politiska historia som åren då en ny folkrörelse spontant och utan statliga bidrag, växte fram . Måndagsrörelsen visade att det civila samhället kan mobilisera en väldigt kraft om den rätta känslan kanaliseras i värdig handling.
Under 79 måndagar från starten på Norrmalmstorg i Stockholm den 19 mars 1990 till det sista mötet den 16 september 1991, hann hundratusentals svenskar ställa sig bakom parollen
” Vi stöder balterna ” I Karlskrona startades måndagsrörelsen av framlidne kommunalrådet Sigurdh R Petersson. 72 måndagsmöten för Baltikums frigörelse genomfördes i Karlskrona.
I år är det det 20 år sedan människor demonstrerade för Estlands, Lettlands och Litauens återvunna frihet från kommunismens förtryck och ofrihet. Måndagsrörelsens arbete är något vi alla bör uppmärksamma. Vi får aldrig sluta att stå upp för frihet och demokrati.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Under 79 måndagar från starten på Norrmalmstorg i Stockholm den 19 mars 1990 till det sista mötet den 16 september 1991, hann hundratusentals svenskar ställa sig bakom parollen
” Vi stöder balterna ” I Karlskrona startades måndagsrörelsen av framlidne kommunalrådet Sigurdh R Petersson. 72 måndagsmöten för Baltikums frigörelse genomfördes i Karlskrona.
I år är det det 20 år sedan människor demonstrerade för Estlands, Lettlands och Litauens återvunna frihet från kommunismens förtryck och ofrihet. Måndagsrörelsens arbete är något vi alla bör uppmärksamma. Vi får aldrig sluta att stå upp för frihet och demokrati.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Sverige är en av de fem största biståndsgivarna
Vi förfasas alla över det som händer i Afrikas horn. Miljontals människor lider av torka och hunger. Under dessa stunder när vi alla bör enas för att tillsammans hjälpa och vara stöd. Men vi välkomnar en saklig debatt om svenskt bistånd.
Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.
Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.
Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande
- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien
Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.
Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.
Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande
- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien
Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
måndag 25 juli 2011
Vi säger nej till nätfiskeförbudet
Fiskeriverkets förslag om att förbjuda nätfiske på vatten grundare än tre meter bör avvisas. Det kustnära fisket har såväl historiska som kulturella traditioner, som är värda att bevara.
Förslaget innebär bland annat att kustområden inom Sölvesborgs kommun berörs.
Fiskare drabbas, såväl yrkesverksamma som husbehovs och fritidsfiskare. Människor ställs inför ett förslag till förbud som flera hävdar inte varit nog diskuterat och genomtänkt, informationen har också varit bristfällig.
Vi hävdar att det kustnära fisket är en viktig del av en levande skärgård och en levande landsbygd. Vi säger nej till Fiskeriverkets förslag om nätfiskeförbud på grundare vatten är tre meter.
Jeppe Johnsson (M) Gruppledare Sölvesborg
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Förslaget innebär bland annat att kustområden inom Sölvesborgs kommun berörs.
Fiskare drabbas, såväl yrkesverksamma som husbehovs och fritidsfiskare. Människor ställs inför ett förslag till förbud som flera hävdar inte varit nog diskuterat och genomtänkt, informationen har också varit bristfällig.
Vi hävdar att det kustnära fisket är en viktig del av en levande skärgård och en levande landsbygd. Vi säger nej till Fiskeriverkets förslag om nätfiskeförbud på grundare vatten är tre meter.
Jeppe Johnsson (M) Gruppledare Sölvesborg
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Han är företagarnas vän
Blekinges mest företagarvänliga riksdagsledamot heter Gustav Nilsson. Det visar Företagarnas politikerrankning 2010/2011.
- Jag är hedrad, stolt och glad. Trevligt att mitt riksdagsarbete för ett bättre företagsklimat uppmärksammats, säger Gustav Nilsson till BLT i ett mail.
I undersökningen har man valt att titta på ledamöterna från åtta olika utskott, sammanlagt 136 av riksdagens totalt 349 ledamöter. Gustav Nilsson från Blekinge är i topp.
För sjunde året i rad har Företagarna rankat vilka ledamöter som varit flitigast i att väcka förslag samt att ställa statsråd till svars i frågor som rör företagare.
I undersökningen har man tittat på motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2010/2011.
- Jag är hedrad, stolt och glad. Trevligt att mitt riksdagsarbete för ett bättre företagsklimat uppmärksammats, säger Gustav Nilsson till BLT i ett mail.
I undersökningen har man valt att titta på ledamöterna från åtta olika utskott, sammanlagt 136 av riksdagens totalt 349 ledamöter. Gustav Nilsson från Blekinge är i topp.
För sjunde året i rad har Företagarna rankat vilka ledamöter som varit flitigast i att väcka förslag samt att ställa statsråd till svars i frågor som rör företagare.
I undersökningen har man tittat på motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2010/2011.
Krisen sprids snabbt globalt
Världen blir allt med globaliserad och sammanflätad, på både gott och ont. och detta är något som även vi i Sverige måste ta ställning till. Därför förnyar vi nu Moderaternas utrikespolitik. Vi bygger vidare på den klassiska moderata frihetsagendan, men breddar nu vårt engagemang när det gäller bland annat miljö och klimat, kvinnors rättigheter och friheten på Internet.
Finanskrisen och upproren i Nordafrika och Mellanöstern visar på hur lokala kriser snabbt sprider sig över världen just på grund av att vi är så sammanflätade. Men, globaliseringen har också positiva effekter. Genom ökad frihandel och kontakt mellan länder kan fattiga stater få bättre välstånd och tankar om demokrati och stöd för mänskliga rättigheter kan lättare få spridning.
Spelplanen ser annorlunda ut och den moderata utrikespolitiken breddas nu så att vi även i framtiden ska ha en aktiv politik som svarar upp mot nya hot och möjligheter. Vi har valt att lyfta fem områden där vi anser att vår politik behöver bli bättre. De är ett ökat engagemang för miljö och klimat, stärkta rättigheter för kvinnor, internat i demokratins tjänst, ett starkare EU-samarbete och ett starkt FN som kan ta ansvar för internationell fred och säkerhet.
Miljö- och klimatutmaningarna är helt centrala för många människors livsvillkor. Tillgången till mat, dricksvatten och ren luft är något vi tar för givet, men i framtiden är risken att de kan bli en källa till konflikter . Sverige måste vara pådrivande i det internationella samarbetet för en hållbar utveckling. Vi vill också stå upp för kvinnors rättigheter. Det är kvinnor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter och katastrofer. Jämställdhet och fokus på kvinnors rättigheter ska genomsyra allt vårt internationella arbete.
Samarbete är ett nyckelord i hela vår utrikespolitik. Det är endast tillsammans med andra som vi kan göra skillnad på riktigt. Därför tycker Moderaterna att det är viktigt att ytterligare stärka EU- och FN-samarbetena. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, men det samarbetet kan bli ännu bättre. FN är den enda globala organisationen där vi kan föra en dialog med och påverka alla världens länder.
Slutligen vill vi peka på informationsteknologins betydelse för att sprida idéer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom tillgången till Internet och mobiltelefoni kunde demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern spridas och få en stor uppslutning. Denna frihetsutveckling vill vi moderater stödja genom till exempel ett ökat IT-bistånd till demokratiaktivister.
Karin Enström (M)
Ordförande i riksdagens utrikesutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Englom (M) Riksdagsledamot Blekinge
Finanskrisen och upproren i Nordafrika och Mellanöstern visar på hur lokala kriser snabbt sprider sig över världen just på grund av att vi är så sammanflätade. Men, globaliseringen har också positiva effekter. Genom ökad frihandel och kontakt mellan länder kan fattiga stater få bättre välstånd och tankar om demokrati och stöd för mänskliga rättigheter kan lättare få spridning.
Spelplanen ser annorlunda ut och den moderata utrikespolitiken breddas nu så att vi även i framtiden ska ha en aktiv politik som svarar upp mot nya hot och möjligheter. Vi har valt att lyfta fem områden där vi anser att vår politik behöver bli bättre. De är ett ökat engagemang för miljö och klimat, stärkta rättigheter för kvinnor, internat i demokratins tjänst, ett starkare EU-samarbete och ett starkt FN som kan ta ansvar för internationell fred och säkerhet.
Miljö- och klimatutmaningarna är helt centrala för många människors livsvillkor. Tillgången till mat, dricksvatten och ren luft är något vi tar för givet, men i framtiden är risken att de kan bli en källa till konflikter . Sverige måste vara pådrivande i det internationella samarbetet för en hållbar utveckling. Vi vill också stå upp för kvinnors rättigheter. Det är kvinnor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter och katastrofer. Jämställdhet och fokus på kvinnors rättigheter ska genomsyra allt vårt internationella arbete.
Samarbete är ett nyckelord i hela vår utrikespolitik. Det är endast tillsammans med andra som vi kan göra skillnad på riktigt. Därför tycker Moderaterna att det är viktigt att ytterligare stärka EU- och FN-samarbetena. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, men det samarbetet kan bli ännu bättre. FN är den enda globala organisationen där vi kan föra en dialog med och påverka alla världens länder.
Slutligen vill vi peka på informationsteknologins betydelse för att sprida idéer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom tillgången till Internet och mobiltelefoni kunde demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern spridas och få en stor uppslutning. Denna frihetsutveckling vill vi moderater stödja genom till exempel ett ökat IT-bistånd till demokratiaktivister.
Karin Enström (M)
Ordförande i riksdagens utrikesutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Englom (M) Riksdagsledamot Blekinge
måndag 20 juni 2011
Vill Grön ungdom ta bort jobben från landsbygden?
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga. Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).
Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.
I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.
Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.
Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.
Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.
Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.
Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.
Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.
Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.
Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.
Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.
Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.
Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.
Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.
Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.
Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.
Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.
Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.
Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.
Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).
Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.
I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.
Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.
Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.
Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.
Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.
Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.
Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.
Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.
Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.
Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.
Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.
Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.
Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.
Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.
Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.
Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.
Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.
Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.
Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.
tisdag 14 juni 2011
Skolavslutningarn i kyrkan är en viktig svensk tradition
Vi är i en härlig försommartid där skolavslutningarna nu hålls runt om i Sverige. I och med detta så börjar också den återkommande debatten om avslutningar i kyrkan.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
tisdag 7 juni 2011
Alliansens satsningar för ett tryggare Sverige ger resultat
Ett av alliansregeringens viktigaste vallöften var att Sverige ska vara ett tryggt land att bo, leva och arbeta i.
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
måndag 23 maj 2011
S,V,MP och Sverigedemokraterna agerar gemensamt
"S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa. För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer", skriver moderaterna Gustav Nilsson och Lotta Olsson
Målet med vår politik är full sysselsättning. Vi prioriterar därför aktiva insatser framför vänsterns passivitet.
Människor som tidigare gömdes och glömdes har nu fått en meningsfull sysselsättning. Att få kontakt med arbetsmarknaden betyder väldigt mycket. Enligt en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen uppger åtta av tio inom fas 3 att de är nöjda och många människor har åter fått ett jobb att gå till efter lång arbetslöshet. För dem som ännu inte fått jobb är målet att nå dit längre fram.
Att utforma politiken med ambitionen att se varje människa gör skillnad. Med aktiva insatser har vi lyckats bryta den negativa trenden som rådde på arbetsmarknaden innan 2006, då Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten.
Nystartsjobben uppgår till runt 40 000 personer, vilket innebär att människor som varit långtidsarbetslösa nu åter har ett jobb att gå till. Sysselsättningen ökar med raska steg, tillväxten i svensk ekonomi är rekordhög och antalet förtidspensionärer minskar. För de som varit arbetslösa runt ett år, satsar vi på jobbcoachning, utbildning och praktik genom jobb- och utvecklingsgarantin (JUG).
Kritiken mot fas 3 har i delar varit hård och vi vill därför vara tydliga med att våra reformer inte är skrivna i sten utan kan alltid förbättras. Men även när kritiken är hård måste man orka lyfta blicken och se hela verkligheten, personen som är nöjd och har fått ett jobb genom fas 3 försvinner lätt i debatten när några få aktörer är oseriösa.
Det har heller inte framkommit att sex av tio deltagare lämnar jobb och utvecklingsgarantin för jobb före fas 3 och inte heller att i genomsnitt 400 personer lämnar fas 3 för jobb varje månad.
Regeringen har också beslutat att deltagare i fas 3 ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning.
S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa.
För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer.
Arbetsförmedlingen har den viktiga uppgiften att kontrollera och kvalitetssäkra anordnarna. Detta uppdrag har vi skärpt och vår ambition är givetvis att upptäcka alla aktörer som är oseriösa.
Vi vill erbjuda varje människa möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet, i den mån det är möjligt. Vår hållning är att vi ska se varje människa och erbjuda verktygen till att själv bestämma över sitt egna liv. Det utvecklingsarbetet av arbetslinjen pågår hela tiden. Så tar vi ansvar för jobben.
Målet med vår politik är full sysselsättning. Vi prioriterar därför aktiva insatser framför vänsterns passivitet.
Människor som tidigare gömdes och glömdes har nu fått en meningsfull sysselsättning. Att få kontakt med arbetsmarknaden betyder väldigt mycket. Enligt en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen uppger åtta av tio inom fas 3 att de är nöjda och många människor har åter fått ett jobb att gå till efter lång arbetslöshet. För dem som ännu inte fått jobb är målet att nå dit längre fram.
Att utforma politiken med ambitionen att se varje människa gör skillnad. Med aktiva insatser har vi lyckats bryta den negativa trenden som rådde på arbetsmarknaden innan 2006, då Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten.
Nystartsjobben uppgår till runt 40 000 personer, vilket innebär att människor som varit långtidsarbetslösa nu åter har ett jobb att gå till. Sysselsättningen ökar med raska steg, tillväxten i svensk ekonomi är rekordhög och antalet förtidspensionärer minskar. För de som varit arbetslösa runt ett år, satsar vi på jobbcoachning, utbildning och praktik genom jobb- och utvecklingsgarantin (JUG).
Kritiken mot fas 3 har i delar varit hård och vi vill därför vara tydliga med att våra reformer inte är skrivna i sten utan kan alltid förbättras. Men även när kritiken är hård måste man orka lyfta blicken och se hela verkligheten, personen som är nöjd och har fått ett jobb genom fas 3 försvinner lätt i debatten när några få aktörer är oseriösa.
Det har heller inte framkommit att sex av tio deltagare lämnar jobb och utvecklingsgarantin för jobb före fas 3 och inte heller att i genomsnitt 400 personer lämnar fas 3 för jobb varje månad.
Regeringen har också beslutat att deltagare i fas 3 ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning.
S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa.
För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer.
Arbetsförmedlingen har den viktiga uppgiften att kontrollera och kvalitetssäkra anordnarna. Detta uppdrag har vi skärpt och vår ambition är givetvis att upptäcka alla aktörer som är oseriösa.
Vi vill erbjuda varje människa möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet, i den mån det är möjligt. Vår hållning är att vi ska se varje människa och erbjuda verktygen till att själv bestämma över sitt egna liv. Det utvecklingsarbetet av arbetslinjen pågår hela tiden. Så tar vi ansvar för jobben.
Bra lärare ska tjäna mer
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort
...lärarbanan. Läraryrkets status är just nu före mål för en flitig debatt. Alliansregeringen gör mycket för att höja statusen. Efter sommaren startar en helt ny lärarutbildning.
Nyligen beslutades att lärare ska bli legitimerade och samtidigt fortsätter vi satsningen på lärarlyftet. Men ska våra reformer få avsedd effekt är det också viktigt att lärarnas löner höjs.
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort lärarbanan.
Lärarförbundet har i rapportserien Perspektiv på lärarlöner granskat löneutfallen för lärare i Sveriges kommuner 2010.
Granskningen visar att det nya läraravtalets golv på två procent ofta har blivit ett tak. Samtidigt får lärare som kan visa upp goda resultat inte mer i plånboken.
Tittar man på löneutvecklingen 2007-2010 är Moderaterna det parti som satsat mest på lärarnas löner över tid. Av de fem kommuner som satsat mest är hela fyra stycken moderatledda.
Moderaterna har dessutom som enda parti färre kommuner på listan över de kommuner som ger två procent 2010 än deras andel av Kommunsverige. Moderatstyrda kommunerna Skurup och Svedala toppar listan med utfall på 3,6 och 3,4 procent.
Fler kommuner måste satsa på att ge bra lärare högre löner. I praktiken ska det kunna skilja 10 000 kronor mellan lärare som presterar bra resultat och de som inte gör det.
Att lönen är viktig bekräftas av en rapport som McKinsey nyligen tog fram och som belyser olika skolsystem runt om i världen.
Rapporten visar att det framför allt är tre saker som utmärker framgångsrika skolsystem:
• För det första måste det vara svårt att komma in på lärarutbildningen.
• För det andra måste lärarutbildningen hålla en mycket god standard.
• För det tredje måste man sätta in rätt insatser för varje elev i ett tidigt skede.
Ska det vara svårt att komma in på lärarutbildningen måste söktrycket vara högt. Så är det inte i dag.
Förra året var det bara 1,3 förstahandssökande per plats. En bidragande orsak kan vara lönen.
Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2008 ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket i nivå med till exempel Slovenien.
Det placerar Sverige på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.
Nyligen kom årets siffror, som dessvärre var ännu sämre. Antalet ansökningar minskade, från en redan låg nivå, med 14 procent.
En skola som ger goda förutsättningar för alla Sveriges elever kräver engagerade och bra lärare.
Ska vi locka de bästa måste fler kommuner prioritera en satsning på lärarlönerna. I slutändan handlar det om att Sverige ska få en skola som tar tillbaka toppositionen i de internationella jämförelserna.
Margareta Pålsson (M) riksdagsledamot ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
...lärarbanan. Läraryrkets status är just nu före mål för en flitig debatt. Alliansregeringen gör mycket för att höja statusen. Efter sommaren startar en helt ny lärarutbildning.
Nyligen beslutades att lärare ska bli legitimerade och samtidigt fortsätter vi satsningen på lärarlyftet. Men ska våra reformer få avsedd effekt är det också viktigt att lärarnas löner höjs.
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort lärarbanan.
Lärarförbundet har i rapportserien Perspektiv på lärarlöner granskat löneutfallen för lärare i Sveriges kommuner 2010.
Granskningen visar att det nya läraravtalets golv på två procent ofta har blivit ett tak. Samtidigt får lärare som kan visa upp goda resultat inte mer i plånboken.
Tittar man på löneutvecklingen 2007-2010 är Moderaterna det parti som satsat mest på lärarnas löner över tid. Av de fem kommuner som satsat mest är hela fyra stycken moderatledda.
Moderaterna har dessutom som enda parti färre kommuner på listan över de kommuner som ger två procent 2010 än deras andel av Kommunsverige. Moderatstyrda kommunerna Skurup och Svedala toppar listan med utfall på 3,6 och 3,4 procent.
Fler kommuner måste satsa på att ge bra lärare högre löner. I praktiken ska det kunna skilja 10 000 kronor mellan lärare som presterar bra resultat och de som inte gör det.
Att lönen är viktig bekräftas av en rapport som McKinsey nyligen tog fram och som belyser olika skolsystem runt om i världen.
Rapporten visar att det framför allt är tre saker som utmärker framgångsrika skolsystem:
• För det första måste det vara svårt att komma in på lärarutbildningen.
• För det andra måste lärarutbildningen hålla en mycket god standard.
• För det tredje måste man sätta in rätt insatser för varje elev i ett tidigt skede.
Ska det vara svårt att komma in på lärarutbildningen måste söktrycket vara högt. Så är det inte i dag.
Förra året var det bara 1,3 förstahandssökande per plats. En bidragande orsak kan vara lönen.
Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2008 ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket i nivå med till exempel Slovenien.
Det placerar Sverige på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.
Nyligen kom årets siffror, som dessvärre var ännu sämre. Antalet ansökningar minskade, från en redan låg nivå, med 14 procent.
En skola som ger goda förutsättningar för alla Sveriges elever kräver engagerade och bra lärare.
Ska vi locka de bästa måste fler kommuner prioritera en satsning på lärarlönerna. I slutändan handlar det om att Sverige ska få en skola som tar tillbaka toppositionen i de internationella jämförelserna.
Margareta Pålsson (M) riksdagsledamot ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
måndag 16 maj 2011
Rasera inte Äldrepsykiatrin
I ett läge när Blekinges befolkning blir allt äldre och behovet av vård ökar föreslås att Äldrepsykatrin i länet rustas ned. Ett märkligt förslag. Istället för att avveckla den typen av verksamhet borde det till framtidssatsningar för att stärka sjukvården för de äldre.
Utredningsinsatser för att en person med demenssjukdom ska få rätt diagnos och rätt medicinering är viktig, detta får inte åsidosättas. Att blanda äldre personer med demenssjukdomar med andra personer med psykiska sjukdomar är inte lämpligt.
Det finns ett stort behov av kompetent personal inom området. De ska känna trygghet i sitt arbete.
Anhöriga till personer med demenssjukdomar i Blekinge ska veta att vård och omsorg som ges är av hög kvalitet. Det framlagda förslaget skapar oro och ovisshet för alla berörda parter.
Vår uppmaning är att inte rasera en väl fungerande verksamhet, något som skulle drabba en svag och skör grupp. Vi vill därför ställa följande frågor till den styrande majoriteten i landstinget Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet.
Ser ni inga risker med de föreslagna nedskärningarna inom äldrepsykatrin när vi vet att behovet av vård och omsorg för de äldre ökar?
Vilka nettobesparingar förväntas förslaget ge, uppstår kostnader inom andra områden?
Anser ni att förslagen stämmer väl överrens med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom?
Svara gärna gemensamt.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M) 2:e vice ordf. i Landstingsfullmäktige
Bo Arnesjö Professor emeritus. fd.landstingsledamot. Äldrenämnden Karlskrona(M)
Utredningsinsatser för att en person med demenssjukdom ska få rätt diagnos och rätt medicinering är viktig, detta får inte åsidosättas. Att blanda äldre personer med demenssjukdomar med andra personer med psykiska sjukdomar är inte lämpligt.
Det finns ett stort behov av kompetent personal inom området. De ska känna trygghet i sitt arbete.
Anhöriga till personer med demenssjukdomar i Blekinge ska veta att vård och omsorg som ges är av hög kvalitet. Det framlagda förslaget skapar oro och ovisshet för alla berörda parter.
Vår uppmaning är att inte rasera en väl fungerande verksamhet, något som skulle drabba en svag och skör grupp. Vi vill därför ställa följande frågor till den styrande majoriteten i landstinget Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet.
Ser ni inga risker med de föreslagna nedskärningarna inom äldrepsykatrin när vi vet att behovet av vård och omsorg för de äldre ökar?
Vilka nettobesparingar förväntas förslaget ge, uppstår kostnader inom andra områden?
Anser ni att förslagen stämmer väl överrens med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom?
Svara gärna gemensamt.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M) 2:e vice ordf. i Landstingsfullmäktige
Bo Arnesjö Professor emeritus. fd.landstingsledamot. Äldrenämnden Karlskrona(M)
torsdag 28 april 2011
Sjukreformen var nödvändig
Vi vill förbättra sjukförsäkringen:
Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så lång tid jämfört med när sjukskrivningstalen var som högst. Det är bland annat resultatet av den sjukförsäkringsreform som Alliansen sjösatte under föregående mandatperiod. Vår utgångspunkt är att reformen var helt nödvändig genomföra. Resultaten visar också att den i stora delar fungerat väl och hjälpt många människor att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen igen. Men vi ser också att justeringar behöver göras i syfte att på ett tryggt sätt kunna bryta utanförskapet för fler. Reformen ligger alltså i sin helhet fast men förbättringar ska ske inom de områden där vi funnit brister som det finns behov att åtgärda.
Det finns redan idag en rad undantag inom sjukförsäkringen för att undvika att människor hamnar i kläm inom ett omfattande regelverk. Bland annat kan man vara sjukskriven på obestämd tid även efter 30 månader vid allvarliga sjukdomsfall eller till exempel arbetsskador. Trots det påbörjar personer som inte borde det arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlings regi efter 30 månader. En ny oskälighetsprövning ska därför införas som ytterligare ska säkerställa att personer som efter denna tid inte är redo att påbörja arbetslivsintroduktion inte heller gör det. Dagens undantag kommer i framtiden kunna kompletteras med ökade individuella hänsynstaganden.
Människor som haft den gamla formen av tidsbegränsad sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, saknar inte sällan sjukpenninggrundande inkomst vilket kan skapa ekonomiska problem vid övergång till och efter arbetslivsintroduktionen. Därför vill vi införa en särskild sjukpenning och ett nytt bostadsstöd avsett för dessa personer.
Ett övergripande drag i hela sjukförsäkringsreformen är betydelsen av tidiga insatser och rehabiliteringsåtgärder. Utgångspunkten är att ju längre man väntar desto längre blir vägen tillbaka, vilket dessvärre var precis så det fungerade före reformen. Vi vill att detta ska gälla arbetslivsinriktad rehabilitering i högre utsträckning än idag. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska kunna samarbeta mer och tidigare kring den försäkrades situation. Vi tycker dessutom att vägarna tillbaka till arbetsgemenskapen ska vara fler och föreslår därför att medel tillförs Arbetsförmedlingen för 3000 nya platser avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Ytterligare steg tas alltså för att förbättra en lika omfattande som nödvändig reform inom ett dock mycket komplext område. I den processen är det också viktigt att Försäkringskassans kontakt med försäkrade och läkare förbättras. Ett brett arbete i syfte att stärka förtroendet för myndigheten och regelverket ska därför ta vid. Vi tror att våra många åtgärder sammantaget kommer att bidra till att stärka sjukförsäkringen och att låta fler hitta tillbaka till arbetsgemenskapen.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot, Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så lång tid jämfört med när sjukskrivningstalen var som högst. Det är bland annat resultatet av den sjukförsäkringsreform som Alliansen sjösatte under föregående mandatperiod. Vår utgångspunkt är att reformen var helt nödvändig genomföra. Resultaten visar också att den i stora delar fungerat väl och hjälpt många människor att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen igen. Men vi ser också att justeringar behöver göras i syfte att på ett tryggt sätt kunna bryta utanförskapet för fler. Reformen ligger alltså i sin helhet fast men förbättringar ska ske inom de områden där vi funnit brister som det finns behov att åtgärda.
Det finns redan idag en rad undantag inom sjukförsäkringen för att undvika att människor hamnar i kläm inom ett omfattande regelverk. Bland annat kan man vara sjukskriven på obestämd tid även efter 30 månader vid allvarliga sjukdomsfall eller till exempel arbetsskador. Trots det påbörjar personer som inte borde det arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlings regi efter 30 månader. En ny oskälighetsprövning ska därför införas som ytterligare ska säkerställa att personer som efter denna tid inte är redo att påbörja arbetslivsintroduktion inte heller gör det. Dagens undantag kommer i framtiden kunna kompletteras med ökade individuella hänsynstaganden.
Människor som haft den gamla formen av tidsbegränsad sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, saknar inte sällan sjukpenninggrundande inkomst vilket kan skapa ekonomiska problem vid övergång till och efter arbetslivsintroduktionen. Därför vill vi införa en särskild sjukpenning och ett nytt bostadsstöd avsett för dessa personer.
Ett övergripande drag i hela sjukförsäkringsreformen är betydelsen av tidiga insatser och rehabiliteringsåtgärder. Utgångspunkten är att ju längre man väntar desto längre blir vägen tillbaka, vilket dessvärre var precis så det fungerade före reformen. Vi vill att detta ska gälla arbetslivsinriktad rehabilitering i högre utsträckning än idag. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska kunna samarbeta mer och tidigare kring den försäkrades situation. Vi tycker dessutom att vägarna tillbaka till arbetsgemenskapen ska vara fler och föreslår därför att medel tillförs Arbetsförmedlingen för 3000 nya platser avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Ytterligare steg tas alltså för att förbättra en lika omfattande som nödvändig reform inom ett dock mycket komplext område. I den processen är det också viktigt att Försäkringskassans kontakt med försäkrade och läkare förbättras. Ett brett arbete i syfte att stärka förtroendet för myndigheten och regelverket ska därför ta vid. Vi tror att våra många åtgärder sammantaget kommer att bidra till att stärka sjukförsäkringen och att låta fler hitta tillbaka till arbetsgemenskapen.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot, Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
fredag 15 april 2011
Våpen
Ett starkt vårtecken
Vi ser idag ett förändrat Sverige. Ett land där utbildning, ansvar och hårt arbete nu lönar sig. När andra länder drar i nödbromsen lägger Sverige in en högre växel och sjuder av positiv kraft, energi och framtidstro. Den vårbudget som alliansen nu lägger fram, är en viktig station på resan mot fler jobb, ett bättre företagsklimat och en tryggad välfärd för alla.
Vi ser idag ett förändrat Sverige. Ett land där utbildning, ansvar och hårt arbete nu lönar sig. När andra länder drar i nödbromsen lägger Sverige in en högre växel och sjuder av positiv kraft, energi och framtidstro. Den vårbudget som alliansen nu lägger fram, är en viktig station på resan mot fler jobb, ett bättre företagsklimat och en tryggad välfärd för alla.
Det finns en tro på framtiden i Sverige. Undersköterskan känner att det lönar sig mer att arbeta, lärarens status i klassrummen stärks och närpolisen har fått viktiga resurstillskott i kampen för tryggheten. I ett större perspektiv ser vi hur sysselsättningskurvorna pekar stadigt uppåt, jobben växer och utanförskapet minskar.
Blekinge hakar på den positiva trenden. Under sista kvartalet 2010 var nästan 3000 fler personer sysselsatta jämfört med det sista kvartalet 2009. Att Blekinge hävdar sig väl när det gäller framkomsten av nya jobb är inte förvånande. Det finns många arbetsamma, företagsamma och energiska människor runt om i vårt län.
Samtidigt med det målmedvetna arbetet för fler jobb har Sverige också lyckats hålla de offentliga finanserna i trim. Det ger utrymme för fler satsningar på jobb och välfärd. Vi ser nu framför oss:
att ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt moms för restaurang- och cateringtjänster kommer på plats. Löntagaren i Blekinge får behålla ännu större del av sina egna intjänade pengar. Det är en frihetsfråga som inte bara gynnar den enskilde utan hela samhället. Att fortsätta att göra det enklare och billigare för företagande är även det en viktig del i en politik för fler jobb. Då krävs fler som anställer. Och för att anställa krävs en breddad kundbas. Sänkt moms stimulerar och attraherar nya kundmöten.
att pensionärerna står i fokus. Fler och breda skattelättnader för pensionärerna kommer att prioriteras. Efter ett helt yrkesliv har man rätt till lugn och ro, en trygg tillvaro och god omvårdnad. Steg för steg fortsätter vi på den inslagna vägen och lättar på bördorna för våra äldre.
att utbildning stimuleras. Alliansen har beslutat om en rad förändringar för ett bättre kunskapsklimat. Vi har en spännande reformperiod framför oss. Lärarnas viktiga roll måste återupprättas efter år av flumskola. Skolan ska kännetecknas av kunskap, ordning och reda. Insatserna för att möta bristerna i utbildningssystemet är ett måste. Vi får inte svika eleverna.
Bit för bit skapar vi nu ett klimat som slår vakt om jobben och välfärden. Utanförskapet ska minska. Målet om full sysselsättning finns inom räckhåll. Sverige har trots ekonomisk oro i omvärlden ett gyllene tillfälle att satsa framåt och därmed säkra en tryggare välfärd för alla. Den möjligheten ska vi ta vara på.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter, Blekinge
Mot full sysselsättning
Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur finanskrisen än de flesta EU-länder. Under 2010 noterades den största tillväxtsiffran på flera decennier och efterfrågan på arbetskraft har skjutit fart. Antalet anmälda platser har ökat i alla regioner och i år beräknar Arbetsförmedlingen att 65 000 nya jobb växer till. I Blekinge ökade sysselsättningen under 2010 samtidigt som varslen minskade kraftigt och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen ökade.
Enligt SCB ökade svensk BNP med 5,5 procent 2010 jämfört med 2009. Det är den största uppgången sedan 1970. En del av förklaringen till den starka tillväxten är att återhämtningen sker från en låg nivå eftersom vår exportberoende ekonomi gjorde en djupdykning under finanskrisen. Men Alliansens politik har också gjort skillnad. Starka offentliga finanser har varit en förutsättning för kraftfulla satsningar som mildrat krisens verkningar. Alliansen har också gjort viktiga förbättringar för företagandet genom att sänka skatterna, lätta den administrativa bördan och förbättra tillgången till kapital. Till detta har tillväxtfrämjande investeringar gjorts genom rekordstora satsningar på forskning och innovation samt en stabil energipolitik som är en förutsättning för svensk industri.
Sist men inte minst har en tydlig arbetslinje haft betydelse. En tydlig indikation på att arbetslinjen fungerar är att sysselsättningsuppgången efter krisen inte uppvisat samma eftersläpning i förhållande till tillväxten som i tidigare låg konjunkturer. Det är ett historiskt trendbrott. Genom att öka incitamenten att söka och ta arbete, förbättra matchningen och öka efterfrågan på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats på ett sätt som nu sätter avtryck i både sysselsättning och tillväxt. Enligt nya beräkningar är det sannolikt att vi kommer ned på en jämviktsarbetslöshet runt 5 procent i slutet av mandatperioden. Det är den lägsta siffran sedan 1991 och på nivå med vad vi hade på 80-talet. Jämviktsarbetslösheten är den lägsta arbetslösheten som kan uppnås utan att inflationen ökar.
Enligt SCB ökade svensk BNP med 5,5 procent 2010 jämfört med 2009. Det är den största uppgången sedan 1970. En del av förklaringen till den starka tillväxten är att återhämtningen sker från en låg nivå eftersom vår exportberoende ekonomi gjorde en djupdykning under finanskrisen. Men Alliansens politik har också gjort skillnad. Starka offentliga finanser har varit en förutsättning för kraftfulla satsningar som mildrat krisens verkningar. Alliansen har också gjort viktiga förbättringar för företagandet genom att sänka skatterna, lätta den administrativa bördan och förbättra tillgången till kapital. Till detta har tillväxtfrämjande investeringar gjorts genom rekordstora satsningar på forskning och innovation samt en stabil energipolitik som är en förutsättning för svensk industri.
Sist men inte minst har en tydlig arbetslinje haft betydelse. En tydlig indikation på att arbetslinjen fungerar är att sysselsättningsuppgången efter krisen inte uppvisat samma eftersläpning i förhållande till tillväxten som i tidigare låg konjunkturer. Det är ett historiskt trendbrott. Genom att öka incitamenten att söka och ta arbete, förbättra matchningen och öka efterfrågan på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats på ett sätt som nu sätter avtryck i både sysselsättning och tillväxt. Enligt nya beräkningar är det sannolikt att vi kommer ned på en jämviktsarbetslöshet runt 5 procent i slutet av mandatperioden. Det är den lägsta siffran sedan 1991 och på nivå med vad vi hade på 80-talet. Jämviktsarbetslösheten är den lägsta arbetslösheten som kan uppnås utan att inflationen ökar.
fredag 1 april 2011
Blekinge kommer starkt ur krisen
I måndags besökte moderaterna i arbetsmarknadsutskottet Blekinge. Syftet är att lära sig mer om länets arbetsmarknad och företagande. Blekinge, som var ett av de län som drabbades hårdast i den internationella finanskrisen, har under 2010 haft en positiv ekonomisk utveckling som fått tydliga effekter på sysselsättningen. Under årets sista kvartal var nästan 3000 fler personer sysselsatta jämfört med det sista kvartalet 2009. Samtidigt minskade arbetslösheten från 9,8 till 8,8 procent.
Även om utvecklingen varit positiv under senare tid är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög både i Blekinge och i övriga Sverige. Därför har Alliansen ett brett politiskt program för ökad sysselsättning. I årets budget har Arbetsförmedlingen fått fortsatt förhöjda anslag. Mer coachning och fler praktikplatser är några av våra åtgärder för korttidsarbetslösa. För dem som står längre från arbetsmarknaden har bland annat det särskilda anställningsstödet och instegsjobben förstärkts och för ungdomar genomförs insatser för att fler ska komplettera sina betyg. Vi vet att en stor del av ungdomsarbetslösheten beror på otillräcklig utbildning. Under året har vi dessutom sjösatt den största integrationsreformen på 25 år för att påskynda invandrares arbetsmarknadsinträde. När det finns utrymme i budgeten vill vi också införa ett femte jobbskatteavdrag eftersom vi fortfarande tillhör de länder i världen som beskattar arbete hårdast.
Vi kommer också att se över företagsbeskattningen för att undersöka hur vi kan stimulera till en högre sysselsättning och mer företagande. Dessutom fullföljer vi våra rekordstora satsningar på forskning och infrastruktur och genomför grundläggande förändringar av gymnasieskolan. Det är reformer som är viktiga för att sysselsättningen ska växa på sikt.
Moderaternas hjärtefråga är att var och en som kan ska få bidra på arbetsmarknaden. Utanförskapet ska bekämpas och fler bli delaktiga. För att det ska bli en verklighet måste vi ständigt vidareutveckla arbetslinjen. Här fick vi ny inspiration under måndagens besök i Blekinge.
Även om utvecklingen varit positiv under senare tid är arbetslösheten fortfarande alldeles för hög både i Blekinge och i övriga Sverige. Därför har Alliansen ett brett politiskt program för ökad sysselsättning. I årets budget har Arbetsförmedlingen fått fortsatt förhöjda anslag. Mer coachning och fler praktikplatser är några av våra åtgärder för korttidsarbetslösa. För dem som står längre från arbetsmarknaden har bland annat det särskilda anställningsstödet och instegsjobben förstärkts och för ungdomar genomförs insatser för att fler ska komplettera sina betyg. Vi vet att en stor del av ungdomsarbetslösheten beror på otillräcklig utbildning. Under året har vi dessutom sjösatt den största integrationsreformen på 25 år för att påskynda invandrares arbetsmarknadsinträde. När det finns utrymme i budgeten vill vi också införa ett femte jobbskatteavdrag eftersom vi fortfarande tillhör de länder i världen som beskattar arbete hårdast.
Vi kommer också att se över företagsbeskattningen för att undersöka hur vi kan stimulera till en högre sysselsättning och mer företagande. Dessutom fullföljer vi våra rekordstora satsningar på forskning och infrastruktur och genomför grundläggande förändringar av gymnasieskolan. Det är reformer som är viktiga för att sysselsättningen ska växa på sikt.
Moderaternas hjärtefråga är att var och en som kan ska få bidra på arbetsmarknaden. Utanförskapet ska bekämpas och fler bli delaktiga. För att det ska bli en verklighet måste vi ständigt vidareutveckla arbetslinjen. Här fick vi ny inspiration under måndagens besök i Blekinge.
onsdag 2 februari 2011
Glädjande besök på Arbetsförmedlingen Rekordmånga nya platser
Idag har Arbetsmarknadsutskottet besökt Arbetsförmedlingen i Stockholm, mötet var väldigt givande.
Bästa medskick var att uppgången på arbetsmarknaden blir allt tydligare. Det blir fler lediga platser och färre varsel. Under december månad anmäldes 46 000 lediga platser, visar arbetsförmedlingens siffor. Det är den högsta decembersiffran på flera decennier. I slutet av december var 407 000 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är 8,5 procent av arbetskraften.
Antalet nya lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen var 46 000.
Det är 18 000 fler än för ett år sedan.
Ser verkligen fram emot Januaris siffror som publiceras den 15 februari kl 10.00
Bästa medskick var att uppgången på arbetsmarknaden blir allt tydligare. Det blir fler lediga platser och färre varsel. Under december månad anmäldes 46 000 lediga platser, visar arbetsförmedlingens siffor. Det är den högsta decembersiffran på flera decennier. I slutet av december var 407 000 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är 8,5 procent av arbetskraften.
Antalet nya lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen var 46 000.
Det är 18 000 fler än för ett år sedan.
Ser verkligen fram emot Januaris siffror som publiceras den 15 februari kl 10.00
lördag 29 januari 2011
Sverige Först och Sist med Filmcensur
• Vi moderater har i många år arbetat för att avskaffa filmcensuren för vuxna. Att av moraliska skäl skydda människor från sina egna val är för oss en omöjlig ståndpunkt. Inställningen att inte lita på vuxna människors omdöme stannade under många år i vårt land inte vid filmcensur utan genomsyrade hela samhället.
• Moralhysteri kan ta sig många uttryck. I Ungern har en ny medielag medfört livliga diskussioner om frågan om censur. Lagen är otidsenlig och känns oroväckande. Främst med tanke på att Ungern inte bara är ett medlemsland i EU-gemenskapen utan just nu är ordförandeland i densamma. Censuren skärps i Ungern samtidigt som Sverige från den 1 januari 2011 avskaffar sin sista censurmyndighet.
• Det är ett historiskt beslut som riksdagen tog under hösten år 2010. Den svenska filmcensuren inrättades redan 1911. Statens biografbyrå, som alltså just gått i graven, var världens äldsta statliga myndighet för filmcensur. Sverige var bland de första länderna att införa statlig filmcensur och en av de sista demokratierna i världen som hade kvar möjligheten att censurera film för vuxna.
• I ivern att skydda vuxna svenskar från att se "olämpliga" scener eller filmer anställdes människor vars uppgift var att se alla filmer innan lanseringen och klippa bort skadliga scener eller stoppa hela filmer från offentlig visning. Som en parentes kan vi inte låta bli att undra hur det gick med dem som arbetade på biografbyrån. Om nu filmerna och scenerna var skadliga, hur har då dessa anställda påverkats och vad har de fått för hjälp? Förhoppningsvis har filmgranskarna inte farit så illa då biografbyrån inte satt saxen i en film på över 15 år. Man förstår ju att de själva också ansett sig överflödiga.
• Från och med nu är det frivilligt för filmdistributörer att lämna in filmer för granskning. De filmer som inte lämnas in till den nya myndigheten Statens medieråd, får automatiskt en 15-årsgräns. Filmer som ska visas för barn under 15 år kommer fortsatt att granskas. Medierådet kommer dessutom att arbeta med frågor om hur barn och unga kan stärkas som medvetna medieanvändare samt ge barn, unga och vuxna vägledning i frågor om skadlig mediepåverkan. Medierådet ska även verka för mediebranschens självreglering.
• Alliansregeringen arbetar vidare med att på alla plan återge människor makten över sina liv.
• Moralhysteri kan ta sig många uttryck. I Ungern har en ny medielag medfört livliga diskussioner om frågan om censur. Lagen är otidsenlig och känns oroväckande. Främst med tanke på att Ungern inte bara är ett medlemsland i EU-gemenskapen utan just nu är ordförandeland i densamma. Censuren skärps i Ungern samtidigt som Sverige från den 1 januari 2011 avskaffar sin sista censurmyndighet.
• Det är ett historiskt beslut som riksdagen tog under hösten år 2010. Den svenska filmcensuren inrättades redan 1911. Statens biografbyrå, som alltså just gått i graven, var världens äldsta statliga myndighet för filmcensur. Sverige var bland de första länderna att införa statlig filmcensur och en av de sista demokratierna i världen som hade kvar möjligheten att censurera film för vuxna.
• I ivern att skydda vuxna svenskar från att se "olämpliga" scener eller filmer anställdes människor vars uppgift var att se alla filmer innan lanseringen och klippa bort skadliga scener eller stoppa hela filmer från offentlig visning. Som en parentes kan vi inte låta bli att undra hur det gick med dem som arbetade på biografbyrån. Om nu filmerna och scenerna var skadliga, hur har då dessa anställda påverkats och vad har de fått för hjälp? Förhoppningsvis har filmgranskarna inte farit så illa då biografbyrån inte satt saxen i en film på över 15 år. Man förstår ju att de själva också ansett sig överflödiga.
• Från och med nu är det frivilligt för filmdistributörer att lämna in filmer för granskning. De filmer som inte lämnas in till den nya myndigheten Statens medieråd, får automatiskt en 15-årsgräns. Filmer som ska visas för barn under 15 år kommer fortsatt att granskas. Medierådet kommer dessutom att arbeta med frågor om hur barn och unga kan stärkas som medvetna medieanvändare samt ge barn, unga och vuxna vägledning i frågor om skadlig mediepåverkan. Medierådet ska även verka för mediebranschens självreglering.
• Alliansregeringen arbetar vidare med att på alla plan återge människor makten över sina liv.
lördag 22 januari 2011
Nytt betygssystem
Kunskap är makt. Genom att ge elever mer kunskap ökar de ungas makt att själva välja väg i livet. Skolan måste veta att den gör rätt och att undervisningen fungerar. Ju bättre verktyg skolan har för att mäta elevernas förmåga att nå kunskapsmålen desto större andel av eleverna kommer att klara målen. Bara det man mäter kan man förbättra.
Nu är det äntligen klart! Riksdagen beslutade före jul om införandet av ett nytt betygssystem. Det känns oerhört skönt. Beslutet innebär att betyg kommer tidigare och att de sätts i flera steg. Nu får skolan det verktyg den så länge behövt. De nya betygen har dröjt eftersom det hos
oppositionen och hos många pedagoger under decennier har funnits ett motstånd. Istället har de haft en övertro på att vi får en bättre och mer jämlik skola om inga utvärderingar görs. Betygsmotståndarna har bevisligen haft helt fel.
Forskning, bland annat från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att avskaffandet av betyg på låg- och mellanstadiet ökat de sociala skillnaderna. Arbetarbarn, speciellt pojkar, har drabbats negativt medan barn från akademikerfamiljer har klarat sig minst lika bra som tidigare. Betygsmotståndarnas genomslag i politiken har alltså haft rakt motsatt effekt än den avsedda. Klyftorna har ökat.
Den gångna tidens betygsmotstånd förbryllar med tanke på den tidiga arbetarrörelsens kamp för införandet av betyg. De ansåg med rätta att en bra skola med rättvisa och detaljerade betyg var nyckeln ut ur ofrihet, biljetten till klassresan och vägen till välstånd.
Det sägs att historien upprepar sig och det ser onekligen så ut, när Sveriges enda arbetarparti tillsammans med sina alliansvänner nu inför ett nytt betygssystem. Systemet gör att elevernas kunskaper kommer att mätas kontinuerligt genom hela grundskolan. Med skriftliga omdömen från första klass, nationella prov från årskurs tre, betyg från årskurs sex och en skollag som stärker elevers rätt till stödundervisning skapar vi en skola där kunskaperna ständigt mäts och där lämpligt stöd sätts in där det behövs.
Det nya betygssystemet blir i flera steg och stegen blir tydligare för alla inblandade – föräldrar, elever och lärare. Den ökade tydligheten och de mer lättförståeliga betygsstegen stärker likvärdigheten i betygssättningen över landet vilket är viktigt för betygens trovärdighet. Dessutom ger de ökade antal betygsstegen goda förhoppningar om att elevernas önskan att slippa otyget med G- eller G+ nu kan infrias. Hösten 2012 blir första gången som de nya betygen delas ut.
Efter 3-4 decennier med mer eller mindre kunskapsfientlig politik vänder vi nu blad. Alliansen skrotar flumskolan och omfamnar istället kunskapsskolan där fokus ligger på skolans uppgift att förmedla kunskap.
Endast det man mäter kan man förbättra.
Nu är det äntligen klart! Riksdagen beslutade före jul om införandet av ett nytt betygssystem. Det känns oerhört skönt. Beslutet innebär att betyg kommer tidigare och att de sätts i flera steg. Nu får skolan det verktyg den så länge behövt. De nya betygen har dröjt eftersom det hos
oppositionen och hos många pedagoger under decennier har funnits ett motstånd. Istället har de haft en övertro på att vi får en bättre och mer jämlik skola om inga utvärderingar görs. Betygsmotståndarna har bevisligen haft helt fel.
Forskning, bland annat från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att avskaffandet av betyg på låg- och mellanstadiet ökat de sociala skillnaderna. Arbetarbarn, speciellt pojkar, har drabbats negativt medan barn från akademikerfamiljer har klarat sig minst lika bra som tidigare. Betygsmotståndarnas genomslag i politiken har alltså haft rakt motsatt effekt än den avsedda. Klyftorna har ökat.
Den gångna tidens betygsmotstånd förbryllar med tanke på den tidiga arbetarrörelsens kamp för införandet av betyg. De ansåg med rätta att en bra skola med rättvisa och detaljerade betyg var nyckeln ut ur ofrihet, biljetten till klassresan och vägen till välstånd.
Det sägs att historien upprepar sig och det ser onekligen så ut, när Sveriges enda arbetarparti tillsammans med sina alliansvänner nu inför ett nytt betygssystem. Systemet gör att elevernas kunskaper kommer att mätas kontinuerligt genom hela grundskolan. Med skriftliga omdömen från första klass, nationella prov från årskurs tre, betyg från årskurs sex och en skollag som stärker elevers rätt till stödundervisning skapar vi en skola där kunskaperna ständigt mäts och där lämpligt stöd sätts in där det behövs.
Det nya betygssystemet blir i flera steg och stegen blir tydligare för alla inblandade – föräldrar, elever och lärare. Den ökade tydligheten och de mer lättförståeliga betygsstegen stärker likvärdigheten i betygssättningen över landet vilket är viktigt för betygens trovärdighet. Dessutom ger de ökade antal betygsstegen goda förhoppningar om att elevernas önskan att slippa otyget med G- eller G+ nu kan infrias. Hösten 2012 blir första gången som de nya betygen delas ut.
Efter 3-4 decennier med mer eller mindre kunskapsfientlig politik vänder vi nu blad. Alliansen skrotar flumskolan och omfamnar istället kunskapsskolan där fokus ligger på skolans uppgift att förmedla kunskap.
Endast det man mäter kan man förbättra.
onsdag 5 januari 2011
Ny etableringsreform fom den 1 december fokuserar på arbetslinjen att nyanlända snabbt ska komma i arbete.
Det är den största förändringen av svensk integrationspolitik på 25 år. Anledningen till reformen är att introduktionen av nyanlända inte har fungerat. 30 procent av de nyanlända har arbete efter tre år i Sverige. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete är sju år.
Det är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organisationen av insatser den första tiden i Sverige. Därför har riksdagen fattat beslut om en genomgripande reform för att skynda på nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingarna tar över ansvaret för nyanlända.
Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt såväl lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjnings samt få kännedom om de skyldigheter och rättigheter som gäller i Sverige. En etableringsplan görs upp, alla nyanlända behöver också en person som är välorienterad i det svenska samhället, en lots som kommer att få en ersättning baserad på prestation och resultat.
När systemet är i full drift beräknas såväl samhället som de nyanlända att vinna på det. Stat och kommun i form av lägre kostnader och högre skatteintäkter. Den nyanlände i form av bättre möjligheter att forma sitt eget liv och genom arbete klara sin egen försörjning.
Det är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organisationen av insatser den första tiden i Sverige. Därför har riksdagen fattat beslut om en genomgripande reform för att skynda på nyanländas arbetsmarknadsetablering. Arbetsförmedlingarna tar över ansvaret för nyanlända.
Varje nyanländ ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt såväl lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjnings samt få kännedom om de skyldigheter och rättigheter som gäller i Sverige. En etableringsplan görs upp, alla nyanlända behöver också en person som är välorienterad i det svenska samhället, en lots som kommer att få en ersättning baserad på prestation och resultat.
När systemet är i full drift beräknas såväl samhället som de nyanlända att vinna på det. Stat och kommun i form av lägre kostnader och högre skatteintäkter. Den nyanlände i form av bättre möjligheter att forma sitt eget liv och genom arbete klara sin egen försörjning.
Fiskarnas a-kassa räddas
A-kassan är en viktig inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Fiskarna är en grupp som har utsatts för stora prövningar under senare tid. Näringen får allt färre anställda - de flesta är egenföretagare och åldersavgångarna är stora.Fiskarnas a-kassa har hamnat i en mycket ansträngd situation. Antalet medlemmar minskar drastiskt. och när 500 av drygt 600 medlemmar någon gång varje år måste lyfta a-kassa blir kostnaden stor och medlemsavgiften hög.
Därför har de ansvariga parterna inom fiskarnas a-kassa enats med parterna i de handelsanställdas a-kassa om att gå samman. Detta är mycket bra. På så vis skapas tryggare villkor och lägre avgifter. Men för att de två arbetslöshetskassorna ska få gå samman måste regler och förordningar ändras . Alliansen i arbetsmarknadsutskottet har nu tagit ett utskottsinitiativ till en förändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Målet är att trygga Sveriges fiskares a-kassa och syftet med utskottsinitiativet är att nu snabbt få till stånd en lagförändring för att den specialreglering i form av en avbrottsförsäkring som finns i fiskarnas a-kassa ska kunna behållas.Det handlar om regler som ger rätt till ersättning när fiske omöjliggörs av särskilda omständigheter som dåliga väderförhållanden exempelvis ishinder. Det är glädjande att vi snabbt nu kan få till stånd denna förändring i bred enighet så att fiskarna fortsatt kan få en en trygg försäkring mot arbetslöshet.
Därför har de ansvariga parterna inom fiskarnas a-kassa enats med parterna i de handelsanställdas a-kassa om att gå samman. Detta är mycket bra. På så vis skapas tryggare villkor och lägre avgifter. Men för att de två arbetslöshetskassorna ska få gå samman måste regler och förordningar ändras . Alliansen i arbetsmarknadsutskottet har nu tagit ett utskottsinitiativ till en förändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Målet är att trygga Sveriges fiskares a-kassa och syftet med utskottsinitiativet är att nu snabbt få till stånd en lagförändring för att den specialreglering i form av en avbrottsförsäkring som finns i fiskarnas a-kassa ska kunna behållas.Det handlar om regler som ger rätt till ersättning när fiske omöjliggörs av särskilda omständigheter som dåliga väderförhållanden exempelvis ishinder. Det är glädjande att vi snabbt nu kan få till stånd denna förändring i bred enighet så att fiskarna fortsatt kan få en en trygg försäkring mot arbetslöshet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)