Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden. Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden. Sverige har under en lång tid haft problem med ungdomsarbetslösheten. En grundläggande orsak är brister i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden som gör tröskeln mellan skola och arbetsliv hög.
Problemen förstärks av att alltför många unga har lämnat skolan utan tillräckliga kunskaper.
Många unga människor har också svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och många arbetsgivare drar sig för att anställa till följd av höga kostnader.
Mot bakgrund av detta blir en aktiv arbetsmarknadspolitik till stöd för unga särskilt viktig när konjunkturläget försämras. Genom att möjliggöra riktade insatser för utbildning, aktivitet och individuellt stöd kan fler unga människor ges verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden.
Totalt satsas cirka 7,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förbättra ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden.
För det första förlänger vi satsningen för fler unga i utbildning.
De unga som har störst problem på arbetsmarknaden är de utan fullständig gymnasieutbildning. Situationen riskerar att förvärras ytterligare på grund av en sämre konjunkturutveckling.
Därför föreslås en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbgarantierna och återgår till studier på grundskoleeller gymnasienivå.
För det andra ökar vi antalet platser i yrkesvux och yrkeshögskola för att få fler unga att delta i reguljär utbildning. En stor del av dessa platser kommer att tillfalla ungdomar.
För det tredje skjuter regeringen till resurser för högre kvalitet i arbetsmarknadsinsatserna. Ett bra innehåll i jobbgarantin för ungdomar är viktigt för att fler unga arbetslösa ska kunna få rätt stöd och hjälp.
Särskilt behövs resurser som möjliggör individuella insatser och kontakter med arbetsgivare. Regeringen tillför resurser för att förbättra kvaliteten i jobbgarantin genom en satsning på ökad handläggartäthet.
För det fjärde ska det bli högre kvalitet i yrkesprogrammen genom att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet och förstärka yrkeslärarnas möjligheter till fortbildning.
För det femte satsar vi på det så kallade tekniksprånget. I dag upplever många unga att kontakten mellan skolan och arbetslivet är för svag.
Regeringen vill därför göra en riktad satsning för att förbättra unga människors kontakt med arbetslivet.
Tekniksprånget blir en satsning som genomförs tillsammans med teknikbranschen och ska ge studenter från naturvetenskapliga och tekniska program möjligheten att praktisera på ett teknikföretag.
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Alliansregeringen har genomfört ett stort antal reformer för att förbättra arbetsmarknadssituationen för unga, inom både utbildningsväsendet, arbetsmarknadsinsatserna och andra områden.
Regeringen har även genomfört en halverad arbetsgivaravgift för ungdomar under 26 år. Bättre utbildning, billigare och enklare att anställa ska rusta våra unga för de lediga jobben.
Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
onsdag 28 september 2011
måndag 26 september 2011
Sänkt restaurangmoms för fler unga i arbete
Vi moderater vill att Sverige ska vara ett land där alla som kan och vill ska ha möjlighet att arbeta, både här i Blekinge och i resten av landet. Grunden för Sveriges välstånd ligger i arbete.
Tack vare alliansregeringens fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder i dagens oroligheter på finansmarknaden. Men Sverige har ändå en allt för hög ungdomsarbetslösheten. Detta är ett problem som vi moderater tar på stort allvar. Trots att ungdomar behöver sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden vill oppositionen ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften för unga personer som vi infört.
Vi moderater vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Många av de nya jobb som skapas tillföljd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden. Detta är viktiga arbetstillfällen som oppositionen säger nej till.
Vi har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på sysselsättningseffekten i varje län. Beräkningen visar att enbart i Blekinge län kommer sänkt restaurangmoms resultera i 79 nya arbetstillfällen. Enligt branschens mer optimistiska beräkningar, framtagna av HUI, skulle reformen ge 160 nya heltidsjobb i länet.
Huvudsyftet med att halvera restaurangmomsen är inte att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita genom att minska incitamenten för skattefusk. Det blir kvalité som skapar konkurrensfördelar framför skattefusk. De vita anställningarna ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot för Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Per Bill (M)
Riksdagsledamot för Uppsala län, vice ordförande konstitutionsutskottet
Tack vare alliansregeringens fokus på ordning och reda i de offentliga finanserna har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder i dagens oroligheter på finansmarknaden. Men Sverige har ändå en allt för hög ungdomsarbetslösheten. Detta är ett problem som vi moderater tar på stort allvar. Trots att ungdomar behöver sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden vill oppositionen ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften för unga personer som vi infört.
Vi moderater vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartsjobben och halvera restaurangmomsen. Många av de nya jobb som skapas tillföljd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, utlandsfödda och personer med låg utbildning, det vill säga grupper som är hårt drabbade av utanförskapet och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden. Detta är viktiga arbetstillfällen som oppositionen säger nej till.
Vi har låtit Riksdagens Utredningstjänst räkna på sysselsättningseffekten i varje län. Beräkningen visar att enbart i Blekinge län kommer sänkt restaurangmoms resultera i 79 nya arbetstillfällen. Enligt branschens mer optimistiska beräkningar, framtagna av HUI, skulle reformen ge 160 nya heltidsjobb i länet.
Huvudsyftet med att halvera restaurangmomsen är inte att det ska bli billigare att äta på restaurang utan att skapa fler arbetstillfällen och göra svarta jobb vita genom att minska incitamenten för skattefusk. Det blir kvalité som skapar konkurrensfördelar framför skattefusk. De vita anställningarna ger trygga arbetsvillkor och tillgång till socialförsäkringssystemet.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjlighet att ta del av den tillväxt och välfärd som skapas.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot för Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Per Bill (M)
Riksdagsledamot för Uppsala län, vice ordförande konstitutionsutskottet
måndag 12 september 2011
(M) Vi tar ansvar för barnfamiljerna
I dagarna har svenska skolelever återvänt till klassrummen för att inleda en ny termin. Många elever har längtat till skolan och vill berätta för sina kamrater om sin sommar med sol, bad och resa till Legoland, medan den för andra bara har inneburit sitta hemma framför TV:n.
Alltför många barn växer upp i ett utanförskap i Sverige. Vanligen handlar det om barn som växer upp med ensamstående föräldrar, i familjer med utländsk bakgrund eller i familjer där ekonomisk utsatthet gått i arv. Skolan fyller en mycket viktig roll för dessa barn. Utöver någonting så enkelt som ett fullgott mål mat om dagen kan barnen genom skolan få en utbildning, social samvaro och möjlighet att prata om sina problem med en vuxen som lyssnar. Varken skolan eller kommunen kan ersätta föräldrarnas betydelse för barnen. Men som ansvarig för barnens skolgång, måste kommunerna säkerhetsställa att barnen får tillgång till en god utbildning som ger dem möjlighet att i framtiden kunna försörja sig själv och sin familj. Och därmed ta sig ut ur utanförskapet. Kommunerna kan också erbjuda barnen en meningsfull fritid genom att ge tillgång till aktiviteter inom kultur, sport och lek.
Även på det nationella planet måste insatser göras. Regeringen har ett ansvar att föra en politik som skapar fler arbetstillfällen för föräldrarna. Jämfört med förra året är det 2100 fler personer som är sysselsätta i Blekinge län, enligt SCB. Ingenstans är arbetslinjen viktigare än när det gäller att minska den ekonomiska utsattheten för barn. Risken för utanförskap minskar betydligt för barn i familjer där någon förälder arbetar heltid jämfört med barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid.
Regeringen måste även bedriva en ansvarfull ekonomisk politik. Det är särskilt viktigt nu när vi befinner oss i en tid av statsfinansiell turbulens. Annars är det stor risk att situationen för dem som lever med små marginaler förvärras. För att motverka detta har alliansregeringen med införandet av jobbskatteavdragen sett till att en ensamstående mamma fått 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är pengar som gör stor skillnad för dessa familjer.
Den viktigaste politiken för barn och barnfamiljer är en politik som säkrar jobben, slår vakt om ordnad svensk ekonomi i en orolig värld och som skapar större utrymme i små plånböcker. Den fortsätter Alliansen med.
Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot (M), Stockholm län, ordförande för riksdagens finansutskott
Gustav Nilsson
Riksdagsledamot (M) Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
Alltför många barn växer upp i ett utanförskap i Sverige. Vanligen handlar det om barn som växer upp med ensamstående föräldrar, i familjer med utländsk bakgrund eller i familjer där ekonomisk utsatthet gått i arv. Skolan fyller en mycket viktig roll för dessa barn. Utöver någonting så enkelt som ett fullgott mål mat om dagen kan barnen genom skolan få en utbildning, social samvaro och möjlighet att prata om sina problem med en vuxen som lyssnar. Varken skolan eller kommunen kan ersätta föräldrarnas betydelse för barnen. Men som ansvarig för barnens skolgång, måste kommunerna säkerhetsställa att barnen får tillgång till en god utbildning som ger dem möjlighet att i framtiden kunna försörja sig själv och sin familj. Och därmed ta sig ut ur utanförskapet. Kommunerna kan också erbjuda barnen en meningsfull fritid genom att ge tillgång till aktiviteter inom kultur, sport och lek.
Även på det nationella planet måste insatser göras. Regeringen har ett ansvar att föra en politik som skapar fler arbetstillfällen för föräldrarna. Jämfört med förra året är det 2100 fler personer som är sysselsätta i Blekinge län, enligt SCB. Ingenstans är arbetslinjen viktigare än när det gäller att minska den ekonomiska utsattheten för barn. Risken för utanförskap minskar betydligt för barn i familjer där någon förälder arbetar heltid jämfört med barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid.
Regeringen måste även bedriva en ansvarfull ekonomisk politik. Det är särskilt viktigt nu när vi befinner oss i en tid av statsfinansiell turbulens. Annars är det stor risk att situationen för dem som lever med små marginaler förvärras. För att motverka detta har alliansregeringen med införandet av jobbskatteavdragen sett till att en ensamstående mamma fått 1000 kronor mer i plånboken varje månad. Det är pengar som gör stor skillnad för dessa familjer.
Den viktigaste politiken för barn och barnfamiljer är en politik som säkrar jobben, slår vakt om ordnad svensk ekonomi i en orolig värld och som skapar större utrymme i små plånböcker. Den fortsätter Alliansen med.
Anna Kinberg Batra
Riksdagsledamot (M), Stockholm län, ordförande för riksdagens finansutskott
Gustav Nilsson
Riksdagsledamot (M) Blekinge län, arbetsmarknadsutskottet
torsdag 8 september 2011
En modern kunskapsskola
Sommarlovet är slut och höstterminen har nu börjat för Sveriges barn och ungdomar. Eleverna kommer till en skola i förändring. Under åren 2011 och 2012 genomgår skolan en rad efterlängtade reformer. I grundskolan har vi nya kurs- och läroplaner som sätter kunskapsuppdraget i fokus. Från och med hösten 2012 får våra sjätteklassare betyg. Ungdomarna som påbörjar sin gymnasieutbildning i höst kommer till ett gymnasium med nya program och inriktningar samt ett helt nytt betygssystem.
Ungefär 30 000 elever hoppar av sin gymnasieutbildning varje år. Det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger en tillräckligt god förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer relevant införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt ges yrkesprogrammen en ökad fördjupning i de praktiska ämnena. Syftet är att tidigt knyta samman våra ungdomar med arbetsmarknaden. På så vis utvecklas fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker även yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar. Vi vill bland annat se fler lektorer i våra klassrum. Resurserna till lärarna kommer nu att öka.
All forskning pekar i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat. Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson Riksdagsledamot (M)
Utbildningsutskottets ordförande
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Arbetsmarknadsutskottet
Ungefär 30 000 elever hoppar av sin gymnasieutbildning varje år. Det är helt oacceptabelt. Många ungdomar upplever dessutom att deras utbildning inte ger en tillräckligt god förberedelse för arbetslivet. Nu ändrar vi på det. För att göra utbildningen mer relevant införs lärlingsutbildningar samt försök med ett fjärde år på teknikprogrammet. Samtidigt ges yrkesprogrammen en ökad fördjupning i de praktiska ämnena. Syftet är att tidigt knyta samman våra ungdomar med arbetsmarknaden. På så vis utvecklas fördjupad kompetens och en stark yrkesidentitet. Kopplingen mellan skola och arbetsliv kommer också att stärkas, genom att studenter efter avslutad gymnasieexamen får möjlighet att praktisera.
Att reformera skolans regelverk är naturligtvis oerhört viktigt, men något som är minst lika avgörande är bra lärare. Läraryrket har missgynnats under många år. Försämrad löneutveckling och sänkt status kännetecknar det yrke som är grundbulten i en framgångsrik skola. För att höja lärarnas status och kompetens inför vi en lärarlegitimation samt en helt ny lärarutbildning. Vi stärker även yrket genom att möjliggöra nya karriärvägar. Vi vill bland annat se fler lektorer i våra klassrum. Resurserna till lärarna kommer nu att öka.
All forskning pekar i samma riktning; kompetenta behöriga lärare som trivs i sitt yrke är oumbärliga för goda resultat. Nu bryter vi den trend av avhopp från gymnasiet, undermåliga resultat etc. som kännetecknat svensk skola. Nu skapar vi en modern kunskapsskola och blickar framåt.
Margareta Pålsson Riksdagsledamot (M)
Utbildningsutskottets ordförande
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Arbetsmarknadsutskottet
Utan utvärdering skadas skolan
Svensk skola hade sett bättre ut om den kontinuerligt hade utvärderats av pedagogiska forskare. På denna punkt har forskareliten inte tagit sitt ansvar. Vi vill inte svartmåla skolan, men samtidigt är det viktigt att belysa områden där det finns brister. Tendensen att vilja sticka huvudet i sanden är tyvärr utbredd, inte minst i den pedagogiska forskareliten.
Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.
Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.
Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.
De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.
Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.
Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.
Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.
Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.
De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.
Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.
Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
måndag 5 september 2011
Karlskrona kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen
När höstterminen startar för många barn är det också många föräldrar som går till en ny arbetsplats. Fler människor har i dag ett arbete, studier eller praktik att gå till. Fler får därmed inte bara lön utan också gemenskap och delaktighet.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)