Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förut sättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip
...längre. Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad.
Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.
Märkligt är också att Svensk Energi - energibolagens branschorganisation - nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att för-klara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen. Budskapet att "elmarknaden nu fungerar bättre" går inte hem eftersom reformen uppfattas som djupt orättvis och konkurrensen på andra områden snedvrids när elpriserna blir olika.
Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.
Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara. Så stora merkostnader i verksamheter där marginalerna ofta är små gör att företag vi talat med nu överväger nedläggning eller flytt utomlands.
Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.
Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i ju-ni. Vi ser fram emot att ta del av myndighetens förslag till åtgärder.
Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning - nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 - gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv - sägs nämligen i klar-språk "att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma i fråga". I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning - i två områden i stället för fyra - skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i Blekinge och resten av södra Sverige.
Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)Riksdagsledamot Skåne
Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)Riksdagsledamot Blekinge
tisdag 10 januari 2012
Alla jobb behövs
Europa genomgår nu en mycket allvarlig skuldkris. Många länder har tuffa beslut att fatta. Det handlar om sänkning av pensioner, uppsägningar i skola, vård och omsorg samt sänkta löner.
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.
I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.
Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.
Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.
Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.
Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.
För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.
Tomas Tobé (M)
Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.
I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.
Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.
Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.
Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.
Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.
För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.
Tomas Tobé (M)
Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Ta reda på var ni står själva i stället!
I repliken "Det viktigaste är kvaliteten på skolan" (BLT den 14 december) menar Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter att vi inte svarar på
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.
Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".
Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.
Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.
I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.
Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.
Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.
Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.
Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".
Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.
Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.
I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.
Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.
Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.
Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge
Oppositionen sprider osanningar om yrkesutbildningarna
Under den senaste tiden har det visat sig att det fortfarande finns en utbredd vanföreställning om att man på yrkesförberedande program i gymnasiet inte får högskolebehörighet. Man kan samtidigt konstatera att oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, aktivt har bidragit till att sprida osanningar om de nya yrkesutbildningarna. Faktum är att alla elever kan få högskolebehörighet under sin gymnasietid om de så önskar.
Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.
På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.
På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)