Regeringen tar arbetsmiljön på allvar

Arbetsmiljön är en viktig fråga för regeringen. Under de senaste åren har regeringen gjort betydande satsningar på just kvinnors arbetsmiljöer. Följden av ett bra arbetsmiljöarbete innebär en arbetsmarknad där fler får möjligheten att träda in och få ett jobb och där färre slås ut i förtid. Det är grundläggande för vår arbetslinje, men också avgörande för att möta den demografiska utvecklingen och stundande generationsskiften på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en fyraårig satsning för kvinnors arbetsmiljö. Satsningen ska ge ökad kunskap om kvinnors arbetsmiljö och bättre metoder för att i tillsynsarbetet uppmärksamma risker för belastningsskador. För att genomföra uppdraget får Arbetsmiljöverket 20,5 miljoner kronor. Detta är en del i den omfattande satsning regeringen gör på kvinnors arbetsmiljöer och ohälsa.

Fler kvinnor än män tvingas att avsluta sina arbetsliv i förtid på grund av hälsoskäl. I förlängningen innebär det lägre pensioner och sämre möjligheter för kvinnor att försörja sig själv. Skador i leder och muskler ligger bakom hela 44 procent av kvinnors anmälda arbetssjukdomar och är den främsta orsaken till sjukfrånvaro och utslagning från arbetslivet. Satsningen på kvinnors arbetsmiljö är både viktig och angelägen. För mig som arbetsmarknadsminister är det viktigt att belysa dessa frågor samt att öka kunskapen kring dem.

Ingen ska behöva vara rädd eller orolig när man går till jobbet. Tyvärr blir allt fler personer utsatta för hot och våld på sina arbetsplatser. Vi har därför tre år i rad också gett Arbetsmiljöverket extra pengar för att öka kunskapen om hot och våld utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hot och våld hör inte hemma i vårt samhälle. Och framförallt inte på arbetsplatsen.

Inflytande och delaktighet när det gäller det egna arbetet och verksamheten i stort skapar utvecklingsmöjligheter för både arbetsplatsen och de som jobbar där. Roligare och hälsosammare jobb ger helt enkelt kreativare medarbetare och bättre resultat. En arbetsplats som uppfattas som attraktiv stärker också sina chanser i konkurrensen om arbetskraften. Det är en vinn - vinn situation för både arbetsgivare och arbetstagare.

Regeringen menar allvar med arbetsmiljöarbetet. För att få till stånd ett långsiktigt och målmedvetet arbete har vi tagit fram en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet de kommande fem åren. I den tar vi upp både konkreta förslag och mål och viljeinriktningar för framtiden. Många av de saker vi föreslår i handlingsplanen är redan påbörjade och vi arbetar hela tiden med att ta itu med nya problemområden.


Hillevi Engström
Arbetsmarknadsminister (M)

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Irene Ahlstrand Målind
Moderatkvinnornas Ordförande Blekinge

Köttfria dagar löser inga klimatproblem

Köttfria dagar löser inga klimatproblem och missgynnar svenskt lantbruk

Dessvärre förespråkar en del storstadspolitiker köttfria dagar i skolor och andra offentliga serveringar. Inte nog med att de lever långt ifrån naturen och lantbrukets verklighet, menar de alltså sig ha rätt att sätta sig över människors fria val att själva få bestämma vad man vill äta. Vi menar istället att politiker inte vet bättre och ska inte bestämma vad folk ska äta.

Ofta hänvisas det till att köttfria dagar skulle rädda klimatet, men köttfria dagar i Sverige skulle ha en mycket marginell effekt på jordens klimat. Världsnaturfonden pekar på ny forskning där djur som betar och håller det svenska landskapet öppet har mycket mindre klimatpåverkan än vad man tidigare trott. Svensk köttproduktion är bland de mest klimatvänliga i världen. Men köttimporten till Sverige har ökat de senaste 20 åren och uppgår idag till runt hälften av vår köttkonsumtion. För klimatets skull bör vi producera mer kött i Sverige och istället minska köttimporten.

Det är i sammanhanget ironiskt att de rödgröna partierna, som köttförbudsförespråkarna ofta tillhör, vill återinföra handelsgödselskatten, höja bränsleskatterna och införa kilometerskatt. Det skulle öka kostnaderna för svenskt lantbruk och bidra till mer import från länder vars livsmedelsproduktion inte är så effektiv och miljövänlig som Sveriges.

Istället för köttfria dagar bör vi istället arbeta med att minska matsvinnet i det offentliga, på restauranger och hemma – varje europé kastar nämligen i genomsnitt 179kg mat om året. Mer fokus bör också läggas på hur kommuner och landsting kan upphandla miljövänlig och närproducerad mat. Svenskt lantbruk behöver dessutom bättre villkor - det skapar jobb, är miljövänligt och bidrar till en levande landsbygd.

Det är positivt med information kring den mat vi äter, och att det finns vegetariska rätter som alternativ till kött och fisk i skolmatsalar, på sjukhus och på restauranger, men köttfria dagar är tvång och inskränker människors valmöjligheter. Människor kan och vill själva välja vad de äter.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

Sten Bergheden (M)
riksdagsledamot Skaraborg, lantbrukare

Patienter ska inte behöva vänta mer än sex månader på specialisttandvård

Patienter ska inte behöva vänta mer än sex månader på specialisttandvård. Det anser landstingspolitikern Gustav Nilsson (M) som i en motion föreslår att fullmäktige ska göra något åt de mer än årslånga köerna.
Han menar att det krävs en rad insatser som rekrytering av tandläkare, samarbete med andra landsting och privata tandläkare för att få bukt med kösituationen.

I dagsläget köar mer än 1 000 personer i Blekinge för att få specialisttandvård.

För Moderaterna är jobben viktigast

Sverige ska vara ett land där alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb. Det är grunden för vår gemensamma välfärd. Ju fler som arbetar desto fler kan bidra till skola, vård och omsorg.
Därför har nya Moderaterna drivit en konsekvent arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Detta har vi kombinerat med att ta ansvar för de offentliga finanserna.

För att utanförskapet ska minska och jobben ska bli fler krävs en aktiv politik som tar ansvar för jobben. Därför satsar regeringen nu drygt åtta miljarder kronor på att förstärka arbetsmarknadspolitiken de kommande åren. Det innebär bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjligheter. Många av insatserna är riktadetill de personer som under enlång tid har varit utan arbete. Viökar nu deras möjligheter attkomma tillbaka.

Vidare har vi halverat restaurangmomsen. Det kommer attöka chansen för grupper som står långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. Det kommer även att minska benägenheten till svarta jobb. Detta ärreformer för att skapa arbeteoch förstärka arbetslinjen.

En central utgångspunkt föratt pressa tillbaka arbetslösheten är insikten om att allajobb behövs, men om detta är viinte överens i svensk politiki dag. Socialdemokraterna tycker att det finns vissa jobb sominte är fina nog. I en tid när fleragrupper behöver stärkt stöd ochsänkta trösklar för att kommain på arbetsmarknaden tycks det ha blivit praxis för Socialdemokraterna att säga nej till jobb. De vill montera ned arbetslinjen.

Jag skulle vilja fråga Kerstin Haglö (S) hur det skapar fler arbeten genom att göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, säga nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget?

För nya Moderaterna är jobben viktigast. Fler jobb och fler vägar till jobb för unga behövs. Då kan vi minska utanförskapet och trygga viktiga välfärdssatsningar på skolan och sjukvården. Det är så vi tar hela Sverige framåt. Alla jobb behövs!

Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge

Funktionshindrade får statlig praktik

Sedan alliansen vann valet 2006 har antalet sysselsatta personer ökat. Allt fler människor som tidigare stått utanför tar varje dag avgörande steg tillbaka mot egenförsörjning och arbetsgemenskap. Det är detta arbetslinjen ytterst handlar om.
Som politiker måste vi göra vad vi kan för att bidra till ett samhälle där människor ges en möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sin egen förmåga.

Endast cirka hälften av alla dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i dag sysselsatta. Så kan det inte fortsätta. Vi vill skapa möjligheter för människor att hitta en arbetsgemenskap och tillvaro där deras kompetens tas tillvara.

Regeringen har genomfört en rad reformer för att underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att komma i arbete. Bland annat nystartsjobb, ökade resurser för lönebidrag, förbättrade villkor för det särskilda anställnings­stödet samt fördubblat stöd till arbetsplatshjälpmedel. Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och sjösatt en ny strategi för funktionshinderpolitiken.

Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att informera arbetsgivare om de många stöd som finns. Arbetsgivarna har ett särskilt ansvar i detta sammanhang. Det gäller inte minst staten. De offentliga arbetsgivarna bör vara ett föredöme. Det som skiljer de statliga arbetsgivarna från övriga är dock regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet vid anställningar i staten, men det gäller att statliga arbetsgivare ser möjligheter och inte hinder.

Staten vill nu hitta nya vägar för att skapa sysselsättningsmöjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga. I augusti presenterade Handisam rapporten Vad gör myndigheter för att anställa personer med funktionsnedsättning - kartläggning och analys? Där framgår att möjligheten att erbjuda praktik är en nyckelfaktor för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få anställning.

Regeringen har nu därför uppdragit åt Arbetsförmedlingen att utarbeta ett förslag till ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
En del av programmet ska vara generellt och riktas till alla arbets­sökande som uppfyller de regler och villkor som Arbetsförmedlingen har. Den andra delen ska särskilt vända sig till välutbildade personer med funktionsnedsättning.

Arbetsförmedlingen ska i samarbete med samtliga myndigheter undersöka hur programmet närmare kan läggas upp samt utröna vilka myndigheter som kan ta emot praktikanter och föreslå åtgärder för att säkerställa tillgången till praktikplatser.
Fortgående samtal förs med arbetsmarknadens parter och med handikapporganisationerna om vad vi kan göra ytterligare för att förbättra möjlig­heterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Oavsett bakgrund ska man få stöd för att finna en plats på arbetsmarknaden. Alla har dessvärre inte möjligheten att arbeta. Men för alla dem som kan arbeta får vi aldrig sluta kämpa.

Hillevi Engström
Arbetsmarknadsminister (M)

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet

Det behövs en mångfald av lärosäten och utbildningar i hela landet med hög kvalitet. Det finns ingen naturlag som säger att de bästa idéerna kläcks vid de stora universiteten.
För att över tiden vara attraktiv på fram- tidens arbetsmarknad krävs ett livslångt lärande. Samtidigt krävs en bredare rekrytering till högre utbildning för att Sverige även fortsättningsvis ska kunna ligga i framkant avseende utveckling och välfärd.

Det livslånga lärandet underlättas med närhet till utbildning och möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling. Samtidigt har de mindre lärosätena varit bättre på att rekrytera studenter från icke akademiska familjer.

Lärosätena är viktiga tillväxtmotorer i regionerna. Samverkan mellan lärosätena och det lokala näringslivet är betydelsefullt och behöver generellt stärkas. Blekinge Tekniska Högskola uppfyller väl de krav som kan ställas på ett bra lärosäte och har nödvändig spetskompetens med forskning och utbildning av hög kvalitet.

Som exempel kan nämnas att BTH; nr 1 är bland de sex bästa lärosätena i världen inom programvaruteknik och hållbar utveckling 2 har de mest nöjda doktoranderna 3 har doktorander som anses vara de som bäst medverkar till att forskningen leder till en kommersialisering av utvecklade tjänster har ett nära samarbete med lokalt nä-ringsliv och nr 5 har utbildningar som starkt efterfrågas på arbetsmarknaden, exempelvis IT ingen-jörer

För Blekinge är det viktigt att Blekinge Tekniska Högskola ges förutsättningar att vara kvar och kunna utveckla sin verksamhet ytterligare.

BTH kan i än större grad bli det nav som driver regionens utveckling. Med sin internationella inriktning med studenter från hela världen skapas värdefulla kontaktnät för framtiden.

Behovet av en lokal högkola understryks i den OECD- rapport som nyligen presenterades och där det konstaterades att länet behöver höja utbildningsnivån på befolkningen för att uppnå en starkare utveckling.

Vid fördelning av statliga anslag behövs det nya kvalitetsparametrar som även väger in samverkan, innovationsarbete och nyttogörande.

De nuvarande kvalitetskriterierna (citering och externa medel) är för snäva.

En ändring skulle ge en bättre och rättvisare fördelning av medel som då även kan komma nya universitet och högskolor med forskningsspets och innovationsförmåga till del.

Blekinge Tekniska Högskola har alla förutsättningar att stå sig väl i sådan konkurens. Vi behöver en framgångsrik högskola som grundpelare i arbetet med att utveckla vår region.

Magnus Larsson (C) distriktsordförande, blekinge

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot, blekinge

Inga Lill Siggelsten Blum (KD) distriktsordförande, blekinge