tisdag 28 augusti 2012

Regeringen arbetar aktivt för fler studentbostäder

Svar till Veronica Palm, Kerstin Haglö och Elina Gustafson (S), (Fler bostäder måste byggas, BLT den 14 augusti).
          
En av de viktigaste utgångspunkterna för moderat bostadspolitik är möjligheten för människor att kunna flytta till jobb eller till studier. Detta är viktigt, inte minst för att arbetslinjen ska fungera.

När antagningsbeskeden till universitet och högskolor nu trillar in hos många blivande studenter är frågan återigen aktuell. Många unga ska studera på annan ort än hemorten och är snart i behov av en ny bostad.

Det är helt klart att det finns en brist på bostäder för unga. Ett av skälen till bristsituationen är gamla strukturella problem på bostadsmarknaden. De senaste 20 åren har det byggts ungefär hälften så många bostäder per capita i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Med tiden har detta skapat ett underskott av bostäder, inte minst för unga människor, med osäkra anställningar och låga inkomster, och studenter.

Regeringen har under våren och sommaren lagt flera förslag på hur situationen på bostadsmarknaden på kort sikt ska kunna förbättras.

Ett är att underlätta uthyrning av privatägda bostäder. Ett annat är att möjligheten för bostadsrättsinnehavare att hyra ut sin bostadsrätt utvidgas.

En bostadsrättsförening ska i framtiden inte kunna säga nej till uthyrning så länge inte särskilda skäl föreligger.

Förslagen kan självfallet inte lösa alla problem med bristen på bostäder, inte minst för unga och studenter. Mer måste därför till. Det är till exempel inte rimligt att en studentbostad, eller till och med ett rum i ett korridorboende, beskattas på samma sätt som vilken lägenhet om helst. Glädjande är även att det skett en tillströmning av uthyrning av privata rum, sannolikt en konsekvens av att alliansregeringen kraftigt förbättrat de skattemässiga villkoren för privatuthyrning.

I det sammanhanget är det trist att se att Veronica Palm, Kerstin Haglö och Elina Gustafson (S) åter försöker sälja in byggsubventioner som något nytt och fräscht. En politik som en gång avskaffades av den tidigare socialdemokratiska regeringen, på grund av att det var så tydligt att det inte hade någon effekt utan snarare drev upp byggkostnaderna. Nu kallar (S) detta gamla ratade system för "byggbonus", men tro oss, det är samma gamla skåpmat som förut.

Enligt Boverket uppger ingen Blekingekommun brist på bostäder för studenter. Tvärtom står många lägenheter tomma.

Särskilt i Ronneby finns många tomma smålägenheter. Resan mellan Ronneby och BTH tar 20 minuter med tåg och bekostas av högskolan.

För att lösa problemet med bostadsbrist behövs en aktiv politik som tar ett helhetsgrepp kring alla de utmaningar som finns på bostadsmarknaden och långsiktigt hållbara villkor för branschens aktörer. Detta är vad regeringens politik går ut på, en skarp kontrast mot socialdemokraternas idéfattigdom
 
Magdalena Andersson (M)
riksdagsledamot Jönköpings län och gruppledare för moderaterna i civilutskottet

Anti Avsan (M)
riksdagsledamot, ansvarig för bostadspolitiska frågor

Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Christoffer Stenström ordf MUF Blekinge

fredag 17 augusti 2012

Satsa på landsbygden

En levande landsbygd är en viktig målsättning för Alliansen. Vår landsbygd har många goda förutsättningar och fina miljöer som måste tas tillvara. De senaste decennierna har befolkningen minskat i häften av våra kommuner medan den andra halvan har haft ökad befolkning. Det är främst i storstadskommunerna som den största befolkningstillväxten finns.

Vi måste därför uppmuntra en bosättning och etablerande av företag på landsbygden. Tillgång till god och välfungerande lokal service är en förutsättning för att svensk landsbygd ska kunna fortsätta att utvecklas och vara attraktiv för människor att arbeta och bosätta sig på. Därför satsar nu Alliansen på en ny landsbygdsreform som ska uppmuntra och ge incitament till moderna lösningar gällande lokal service. Reformen är ett pilotprojekt som stödjer samhällsutvecklingen i de landsbygdskommuner som deltar med fokus på bättre tillgänglighet både när det gäller fristående kommersiell verksamhet och offentlig verksamhet.

Kommunerna får via reformen ett aktivt stöd i arbetet med att ta fram nya lösningar på lokal service i samråd med det lokala näringslivet och den ideella sektorn. För att svensk landsbygd i framtiden ska kunna garantera välfärdstjänster och god service krävs det att våra landsbygdsorter också kan konkurrera om arbetskraft, inte minst i form av ungdomar.

Vi vill uppmuntra till ett ökat utbud av närproducerat. Vägen mellan producent och konsument måste bli kortare. Konsumenten måste få ökad kännedom om hur olika livsmedel producerats. Vi vill också göra det möjligt att kunna sälja vin hemma på gården där det produceras.

125 miljoner kronor har hittills satsats på projekt inom primärproduktion och förädling med koppling till Matlandet. Med start 2013 satsar vi ytterligare två miljarder kronor på landsbygdsutveckling som exempelvis rör fortsatt bredbandsutbyggnad, stöd till biogasproduktion, ökning av kulturutbudet och fokus på större inflyttning. Vi vill även göra det lönsammare för bonden genom en särskild djurvälfärdspeng där det utgår en ersättning till alla svinproducenter samtidigt som slakteriavgifterna sänks.

Sveriges konkurrenskraft inom Europa ökar på sikt endast genom mer företagande och tillväxt i hela landet. Här spelar landsbygden en stor roll. Sverige har en livsmedelsproduktion av mycket hög kvalité. Vi har en förhållandevis liten användning av bekämpningsmedel i växtodlingen och vi har en djurproduktion där vi har högt ställda krav så djuren ska må bra under sin levnad. Svensk livsmedelsproduktion ska stå som förebild för andra länder.

Christer Akej (M) Riksdagsledamot för norra och östra Skåne Miljö- och jordbruksutskottet

Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet

måndag 13 augusti 2012

Företagen behöver kortare handläggningstider


Svenska företag upplever i dag ofta att de får vänta länge på besked eller beslut, trots att de lämnat in handlingar och ansökningar i tid. Detta kan leda till både frustration och irritation.


Dessutom kan människor avskräckas från att starta eget eller utveckla sina befintliga företag.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och då är det inte rimligt att behöva vänta på svar eller beslut under oskäligt lång tid.

Företag är ålagda att sköta sina betalningar, sina svar, skatter, kontroller med mera, inom angiven tid.

Något de flesta klarar mycket bra, men om man inte gör det blir det straff i form av avgifter eller avslag på för sent inkomna handlingar. Men om Sverige långsiktigt ska utvecklas och få fler företagare att våga starta och växa, är det viktigt att även beslutsfattare och myndigheter hänger med i utvecklingen.

Flertalet kommuner för-söker ge garanti för att de ska svara inom en viss tid, vilket är bra. Men så ser det definitivt inte ut överallt.

Kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser och olika myndigheter måste bli bättre på att ge service till samhället och företagen.

Tyvärr har alldeles för många beslut och besked legat och väntat ett till två år och ibland mer på grund av att man har bytt tjänsteman, semester, sjukdom, personalbrist med mera.

Sådana missöden kan inträffa, men det är oacceptabelt för de personer, eller de företag, som sitter och väntar på ett avgörande beslut för sin verksamhet.

Här måste samhället bli mycket bättre på att planera sin verksamhet så att man kan klara av att leverera, trots oplanerade personalförändringar. En rimlig väntetid borde vara högst två månader för beslut, då kan även mer komplicerade fall klaras av.

Det skulle vara positivt om fler myndigheter och beslutsfattare inför någon form av tidsgräns och kvalitetsstämpel på hur lång tid ett ärende får ta och anpassar sitt arbetssätt efter detta. 

Gustav Nilsson (M) 
riksdagsledamot Blekinge
arbetsmarknadsutskottet

Sten Bergheden (M)
riksdagsledamot Skaraborg
näringsutskottet

Ingen gratis arbetskraft


BLEKINGE - Det är inget systemfel i vår arbetsmarknadspolitik. Det säger Blekinges riksdagsledamot Gustav Nilsson (M) om uppgifterna att Fas 3-deltagare tar ungdomars sommarjobb.

Sydöstran rapporterade i tisdags att minst hälften av sommarjobben för ungdomar i Blekinge försvunnit sedan 2010. Detta, enligt LO-distriktet Sydost, till stor del på grund av att arbetsgivarna hellre använder obetalda Fas 3-deltagare än att anställa ungdomar med avtalsenliga löner.

- För det första vill jag säga att det inte heter Fas 3 längre, vi kallar det sysselsättningsfasen. För det andra vill jag markera att det inte handlar om någon gratis arbetskraft för arbetsgivare, som jag sett att det framställts som.

Gustav Nilsson menar att företagen avsätter tid och resurser för såväl handledning som utbildning, och att det inte kan betraktas som gratis.

Inget systemfel

Gustav Nilsson sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott och har därför ett högst reellt inflytande över den svenska arbetsmarknadspolitiken. Att arbetsgivare hellre tar emot Fas 3-deltagare än unga sommarjobbare ser han som bekymmer-samt, men:

- Det är inget systemfel i vår arbetsmarknadspolitik. Men visst får det inte ske att ungdomar inte får sommarjobb på grund av det här. Den introducering till arbetslivet som ett första arbete ger är viktig.

Han vill undvika en "utträngning av ungdomar", men poängterar samtidigt att människorna som varit arbetslösa en längre period inte får glömmas bort.

- Vi vill arbeta och hjälpa bägge grupperna: det finns ingen motsättning. De som är ute i Fas 3, eller sysselsättningsfasen, är ju viktiga även under sommaren.

Kritiserar LO

LO:s rapport om att sommarjobben blir färre vill han gärna ta del av, men ger samtidigt en känga åt fackförbundsorganisationen som han menar har en grundmurat negativ inställning till Fas 3. Han uppskattar heller inte att Fas 3 l ikställs med lönedumpning.

- Vad vill LO göra istället? Har de några egna förslag?

Gustav Nilsson medger emellertid att det inte bra om sommarjobben för ungdomar försvinner på grund av Fas 3.

- Jag ska ta upp det här i arbetsmarknadsutskottet. Det är något vi måste ser över.

Fas 3 blir allt populärare

Fas 3, eller sysselsättningsfasen, blir - trots flera rapporter som uttrycker det motsatta - en allt populärare åtgärd bland svenskarna, enligt Gustav Nilsson.

- I början var det lite missnöje, men så är det med alla reformer. Vi har till exempel ändrat så att man enklare kan få utbildning i sysselsättningsfasen. Kraven har dessutom blivit hårdare på arbetsgivarna.

"Vi vill arbeta och hjälpa båda grupperna: det finns ingen motsättning."

Gustav Nilsson (M)

FAKTA

Det här är Fas 3

* Fas 3 heter den sista delen av den arbetsmarknadspolitiska jobb- och utvecklingsgaranti som landsattes av regeringen juli 2007. Numera kallas det sysselsättningsfasen. * Fas 3 ska aktivera långtidsarbetslösa, sådana som varit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar, att lyckas få ett jobb. Framför allt genom att motverka en stillasittande och passiv vardag. Det ska ske genom ett slags praktikplatser hos arbetsgivare: där det i första hand handlar om att ge sysselsättning till den arbetslöse som också ska försöka knyta kontakter för en framtida anställning. * En Fas 3-deltagare kan få vara på samma arbetsplats i två år, utan att få en anställning av arbetsgivaren. Lön får Fas 3-deltagarna däremot inte, utan antingen arbetslösersättning eller försörjningsstöd. * I april 2012 deltog 31 000 personer i Fas 3, vilket gör arbetsmarknadsåtgärden till Sveriges största företag sett till antal "anställda". * Fas 3 har kritiserats på ett flertal punkter: Bara ett fåtal erhåller anställning genom Fas 3, arbetsuppgifter som i många fall inte stimulerar deltagarna på arbetsplatserna, att arbetsmarknadsåtgärden bidrar till lönedumpning och att det varit svårt att för Fas 3-deltagare att istället för att arbeta försöka utbilda sig. 

Sjuklöneansvar- ett av småföretagarnas hinder


Arbetsgivare ska, från den andra till och med den fjortonde dagen i varje sjuklöneperiod, betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering.

Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller även om en anställd blir sjukskriven efter skada som uppstått vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för de första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande, enligt olika undersökningar. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare. Företagaren kan dessutom själv tvingas jobba utan lön, eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. 

Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en undersökning, där 2 000 medlemmar tillfrågats, redovisat att över 50 procent säger sig vara beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret tas bort. Tusentals nya jobb kan i så fall skapas och det blir enklare att våga anställa. 

Blekinge behöver fler företag och växande sådana. Regeringen måste komma med förslag som inne-bär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

Skolan måste satsa på kvalitet


En ny rapport från Skolverket visar att likvärdigheten i skolan har minskat under de senaste 10 till 15 åren.
Det är naturligtvis oacceptabelt att elevers sociala bakgrund har inverkan på vilken utbildning de får. Denna utmaning har, sedan Alliansen tillträdde 2006, därför tagits på största allvar.

Samtidigt råder inga tvivel om att fler åtgärder nu måste vidtas för att lyfta lägstanivån och minska skillnaderna mellan olika skolor.

Skolverkets rapport visar att elever med hög studiemotivation söker sig till skolor där andra studiemotiverade elever går, vilket enligt rapporten har haft negativa konsekvenser för likvärdigheten. Moderaterna är emellertid övertygade om att det grundläggande problemet inte är att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet. Problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister.

Medan Socialdemokraterna nu vacklar kring det fria skolvalet, är Moderaternas politik därför alltjämt tydlig: Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa föräldrar och elevers rätt att väl-ja skola, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå. Det är utbildningskvaliteten som är nyckeln till en likvärdig skola.

Sedan regeringsskiftet, för snart sex år sedan, har de mest omfattande utbildningsreformerna sedan 1842, året då den allmänna folkskolan infördes, genomförts i Sverige.

Målsättningen med reformerna har varit att förändra den ineffektiva strukturen i utbildningssystemet och att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. På plats finns nu bland annat en ny skollag, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en modern lärlingsutbildning och en ny lärarutbildning.

Skolverket pekar, i sin rapport, på en rad förändringar vilka nu genomförs som särskilt viktiga för likvärdigheten.

Framför allt pekar man på att kunskapskraven nu är tydligare formulerade än tidigare. Detta är kanske allra mest framträdande i de nya kurs- och läroplanerna, där skolans kunskapsuppdrag och kunskapsmål betonas klart och tydligt.

Regeringens reformer kommer att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. Det råder emellertid inga tvivel om att fler åtgärder måste vidtas för att stärka likvärdigheten. Med strukturreformerna på plats är det nu tid att fokusera på de klassrumsnära satsningarna, riktade mot att förbättra undervisningsmiljön, underlätta den pedagogiska inlärningsprocessen och stärka lärarens roll i klassrummet.

Det är endast genom ett kontinuerligt arbete, med att stärka utbildningskvaliteten och lyfta skolornas lägstanivå, som ökad likvärdighet mellan olika skolor kan uppnås.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge 
Margareta Pålsson (M) ordförande i riksdagens utbildningsutskott 
Marianne Eriksson (M) Olofström 
Emma Swahn Nilsson (M) Karlskrona
Åsa Nilsson (M) Karlshamn 
Carin Erlandsson (M) Karlshamn 
Lennarth Förberg (M) Ronneby 
Ingrid Christensen (M) Sölvesborg 

Jag kommer att agera mot den nya plan- och bygglagen

Den 13 juli 2012 säger jag följande

-Jag kommer att agera mot den nya plan- och bygglagen och de orimliga avgifterna. Det säger Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot från Blekinge, som i höst kommer att lägga in en motion i riksdagen för att ändra den nya plan- och bygglagen.

- För det första måste man se över regelverket som kan vara krångligt och omständigt att förstå. Sen får man ta bort de orimliga avgifterna som kan drabba en privatperson. Osäkerheten kan innebära att man inte vågar satsa på företagande, säger han.
© Sölvesborgs-Tidningen

Jobben i fokus



OLOFSTRÖM Ungdomar måste ha rätt till jobb, men även en meningsfull fritid. Det konstaterade Gustav Nilsson, moderat riksdagspolitiker från Blekinge vid ett besök på Susekullen.
På måndagen gästade Gustav Nilsson (M), ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, fritidsgården Susekullen för att diskutera situationen bland kommunens unga. Besöket var historiskt; det var första gången sedan starten 1966, som fritidsgården bjöd en riksdagspolitiker på kaffe med dopp.

- Det är på tiden. Fritidsgården är ju till för alla, även politiker, säger gårdsföreståndaren Tomislav Mamic.

Arbetslösheten bland unga i kommunen är ett faktum, även om den minskat sedan krisåren 2008 och 2009.

- Det är inte ovanligt att vara 25 år och aldrig ha arbetat, säger Tomislav Mamic.

Ungdomsgarantin ger stöd åt unga upp till 25 år förutsätter att de varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i tre månader.

- Detta är förödande för ungdomarna. Under den tiden måste man skaffa meningsfulla aktiviteter för ungdomarna, säger Tomislav Mamic som välkomnar alla besökare, oavsett ursprung och ålder.

Presenterade åtgärder

Under mötet, där även de moderata kommunalpolitikerna Torsten Cairenius och Patrik Krupa deltog, presenterade Gustav Nilsson alliansens åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, däribland satsningar på lärlingsplatser, yrkeshögskola och jobbpakt.

- Vi vill göra det lättare för ungdomar att få jobb direkt efter gymnasiet, säger Gustav Nilsson som an-ser att Olofström borde tilldelas fler platser på yrkeshögskolan.

Enligt honom är de viktigaste faktorerna för att få bukt med ungdomsarbetslösheten i kommunen en fungerande infrastruktur och en positiv inställning till företagande bland styrande politiker. Efter en rundvandring på fritidsgården tycktes riksdagspolitikern imponerad av engagemanget bland personalen och stödet till arbetssökande.

Fritid viktig

- Ungdomar måste givet-vis ges möjligheter till jobb, men de måste även erbjudas en meningsfull fritid. Det lyckas man med här, säger Gustav Nilsson.
© Blekinge Läns Tidning

Varje arbetad timme är en viktig byggsten


Svensk arbetsmarknad ska präglas av öppenhet och lika möjligheter för alla att delta. Vi ser dock att kvinnor mycket oftare arbetar deltid än män. Ett arbete inom välfärdens kärna ska präglas av trygghet och delaktighet. När motstående intressen har inflytande måste vi som politiker vara tydliga med vad som är rimliga arbetsvillkor inom offentlig sektor.

Socialdemokraterna vill nu införa rätt till heltid i S-styrda kommuner. Vi välkomnar detta förtydligande i kommunpolitikens ansvar. Trots att partiet i över tio år har lovat rätt till hel-tid saknar nästan 60 procent av de S-styrda kommunerna beslut om detta.

Kommuner och landsting som vill vara förebilder och attraktiva arbetsgivare bör erbjuda möjligheter till heltid. Moderaterna har under många år varit pådrivare av fler heltidsarbeten inom offentlig sektor. Till skillnad från vad Socialdemokraterna drivit, tror vi inte på lagstiftning.

I många moderatledda kommuner har politikerna i stället visat vägen och fattat beslut om att erbjuda rätt till heltid. Så sent som i oktober sa Håkan Juholt att den första proposition en nyvald S-regering lägger 2014 är en lagstadgad rätt till heltid.

Detta skulle allvarligt utmana den svenska modellen och parternas möjlighet att sätta upp ramarna för arbetsmarknaden. Vi vill att fler ska ha rätt till heltid - men det ska ske genom avtal som ger möjligheter för lokala verksamheter att bestå och utvecklas.

Varje arbetad timme är en viktig byggsten i samhällsbygget Sverige, men inne-bär också en ökad inkomst och trygghet. Alla som kan arbeta ska kunna göra det. I det arbetet spelar offentliga arbetsgivarna en viktig roll.

Det är glädjande att S nu säger sig dela denna uppfattning. Om det ligger någon substans i detta eller om det bara är ett i raden av tomma löften från socialdemokratin återstår dock att se. 

Hillevi Engström (M) Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, Arbetsmarknadsutskottet