torsdag 26 april 2012

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare Arbetsgivare ska från dag två till dag fjorton i varje sjuklöneperiod betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering. Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller idag exempelvis även om en anställd blir sjukskriven efter en skada som åsamkats vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för det första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande. Olika undersökningar vittnar om detta. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare och en företagare med en sjuk anställd kan inte själv tvingas jobba utan lön eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en färskt undersökning där 2 000 medlemmar tillfrågats redovisat att över 50 procent säger sig beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret togs bort. Tusentals nya jobb kan skapas. Det ska vara enklare att våga anställa. Blekinge behöver fler företag och företag som växer. Regeringen måste komma med förslag som innebär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

torsdag 19 april 2012

Nystartsjobb och rehabilitering är viktigt för långtidssjukskrivna


Sedan Alliansregeringen på-började reformeringen av sjukförsäkringen har utanförskapet minskat och vid årsskiftet togs nya steg för att ytterligare utveckla sjukförsäkringen.

Det rör sig bland annat om viktiga åtgärder som ska leda till ökad möjlighet till individuell bedömning vid 914-dagarsgränsen, en ny sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och utrymme för den sjukskrivne att få tillgång till individuellt anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare.

Samtidigt med dessa åtgärder blir det också nya pengar till förstärkta rehabiliteringsinsatser.

Från och med 2012 satsar vi 500 miljoner kronor extra årligen, för att ge fler människor möjlighet att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen genom tidiga, aktiva och individuellt anpassade insatser.

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården ges dessutom mer resurser att samverka kring den enskildes situation och rehabilitering.

Ökade resurser till rehabilitering har gjort att möjligheterna för den sjukskrivne att komma tillbaka till arbetslivet i dag är betydligt fler.

Men förutom detta krävs det även andra typer av insatser, som sänkta trösklar till arbetsmarknaden.

En åtgärd som kan hjälpa människor som varit långtidssjukskrivna tillbaka är nystartsjobben som infördes 2007 och som innebär att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd från staten när en person som varit borta länge från arbetsmarknaden anställs.

Enligt Arbetsförmedlingen sysselsatte nystartsjobben 43000 personer i januari.

Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent tack vare nystartsjobben.

Resultaten visar också att sysselsättningsgraden kvarstår när subventionen tar slut -vilket tyder på att nystartsjobbarna får en bestående hjälp in på arbetsmarknaden.

Vad som gör nystartsjobben särskilt viktiga för människor som varit långtidssjukskrivna är att subventionen för dem gäller i fem år, jämfört med max ett år för de flesta andra grupper som varit borta från arbetslivet.

Alliansregeringen jobbar vidare med att lyfta människor ur långvarigt utanförskap. Jobben är den viktigaste frågan och vårt mål är full sysselsättning.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet

Saila Qvicklund (M)
riksdagsledamot Jämtland i socialförsäkringsutskottet