Sjuksköterskorna måste prioriteras

Flera välfärdsyrken har en lång utbildning, men relativt låga löner. Ett exempel är sjuksköterskorna, som också ofta kommer upp i debatten.

Arbetsmarknadens parter ska givetvis sköta löneförhandlingarna, men vi kan konstatera att välfärdsyrkena måste prioriteras högre än vad som är fallet i dag.

När vi har varit ute och lyssnat på människor som jobbar i välfärden kommer ofta arbetsvillkoren på tal. Dålig möjlighet att påverka sin lön, delade turer och litet inflytande över sin egna arbetssituation är återkommande saker som medarbetarna tar upp. Vi ser det därför som viktigt att parterna finner en väg för bättre lönespridning, så att ansvar och personlig utveckling över tid även märks i det egna lönekuvertet. Personalen måste också få en större delaktighet i sitt arbete på många ställen samt bättre arbetsvillkor och det är viktigt att rätt person arbetar med rätt uppgifter på rätt arbetsplats.

När vi moderater får förtroendet av väljarna ska man känna sig säker på att välfärdens kärna prioriteras och utvecklas. Därför har regeringen ökat anslagen de senaste åren med cirka 20 procent till både specialist- och primärvården, stora resurser har också satsats på att korta vårdköerna. Tyvärr har inte Socialdemokraterna i Blekinge och Sörmlands landsting haft samma fokus och därför kan vi se alltför långa köer och nästan obefintligt fokus på att öka valfriheten för patienterna.

Samtidigt som vi har gjort viktiga förstärkningar av välfärden har vi också sänkt skatterna mest för dem som tjänar minst, vilket innebär att en sjuksköterska i dag får cirka en månadslön extra per år kvar efter skatt. På detta sätt har vi varit tydliga med att alla ska kunna leva på sin lön, samtidigt måste kommuner och landsting avsätta medel för att prioritera bättre löner och villkor för viktiga välfärdsyrken.

Detta är några exempel på steg i rätt riktning, men vi är inte nöjda. Det är oerhört viktigt för oss att fort-sätta sitta ner och lyssna på medarbetare som jobbar inom välfärden. Bara så kan vi utveckla vår politik och vara en del av lösningen där viktiga välfärdsyrken får bättre villkor i framtiden.

Gustav Nilssson (M)

Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet och Socialförsäkringsutskottet

Lotta Finstorp (M) 

Riksdagsledamot från Södermanland Arbetsmarknadsutskottet 

Nattisplatserna har blivit fler under alliansens tid

Svar till Markus Alexandersson, orförande i barn och utbildningsnämnden i Sölvesborg, Regeringen måste ta ansvar för nattis, BLT 13 juni

Nattis

Under alliansregeringens tid vid makten har antalet nattisplatser ökat och majoriteten av de kommuner som erbjuder nattis är alliansstyrda. Antalet nattisplatser ökade med 13 procent bara mellan 2010 och 2011. Dessutom ser regeringen nu över hur efterfrågan runt om i landet ser ut.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet försöker vinna kortsiktiga politiska poäng genom ett ofinansierat bidrag till kommunernas nattisverksamhet. Förslaget ligger utanför budgetramverket och utan att man undersökt hur behoven verkligen ser ut. Det är inte att ta ansvar.

Alliansen står upp för en ansvarsfull politik och för det ramverk som innebär att förslag ska vara finansierade. Möjligheten till barnomsorg under obekväm arbetstid är viktig och utgångspunkten för beslut måste vara människors efterfrågan och faktiska behov.

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge

Jeppe Jonsson (M)

Gruppledare Sölvesborg

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?
Alliansen står bakom den svenska modellen med en skattefinansierad välfärd med hög kvalitet som är lika för alla.
Att ge människor eget inflytande över sin situation genom mer valfrihet är en viktig del av en trygg välfärd med hög kvalitet. Därför införde Alliansen Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2009.
LOV har inneburit stora förbättringar runt om i landet och i december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var i processen att göra det.
Lagen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i mycket högre grad anpassats efter de boendes individuella behov och önskemål.
Samtidigt har utvecklingen inneburit stora fördelar för lokalt företagande och entreprenörskap. Tillväxtverket har kartlagt företag verksamma i LOV-system fram till 2011 i 39 kommuner och funnit att antalet företag har ökat med närmare 30 procent.
På landsbygden är det främst lokala, små företag som driver verksamhet. Nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda. Två av tre kommuner som infört LOV menar att det har haft en positiv inverkan på småföretagandet i kommunen. Arbetslinjen främjas av valfrihetssystemet.
Lagen har även inneburit en tydlig jämställdhetsvinst.
Det är inte bara så att välfärdsföretagen växer snabbt, en stor majoritet av dem drivs dessutom av kvinnor. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att i de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 var det närmare 80 procent som hade en kvinna som ägare eller VD.
Kvinnligt företagande leder vägen i utvecklingen av välfärdsverksamheter.
Därför är det oroväckande att LO på sin kongress valt att motarbeta LOV och därmed begränsa människors valfrihet. Nu är frågan vilket ansvar Stefan Löfven och socialdemokraterna tar på sig om de väljer att ställa sig bakom beslutet om minskad valfrihet?
Vad händer med alla välfärdsföretag och deras anställda här i Blekinge län om kommunerna i länet ska tvingas förbjuda valfrihet?
Och ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort?
Vad är Socialdemokraternas svar på dessa frågor?

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Moderata Riksdagsledamöter (m) från Blekinge