Sänkt bolagsskatt skapar utrymme för nya jobb i Sverige

Idag skriver jag med min riksdagskollega Ulf Berg (M) Dalarna i BLT om sänkt bolagsskatt
Att nå full sysselsättning tillhör den enskilt viktigaste frågan för Alliansen och Moderaterna. Fler jobb förutsätter också fler företag som kan anställa.

Sedan 2006 har Alliansen lanserat en rad reform som har gjort det mer lönsamt att gå från bidrag till egen försörjning samt sänkt trösklarna för företag att anställa. Jobbskatteavdraget, sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms är några exempel på hur Alliansen konkret underlättat i vardagen för löntagare och företagare. Vanliga löntagare har sedan Alliansen tillträdde 2006 sett lönekuvertet förstärkas med drygt 1 000 kronor varje månad. För många uppgår jobbskatteavdraget till en hel månadslön på årsbasis. Samtidigt har det skapats drygt 200 000 fler jobb i Sverige sedan regeringsskiftet.

Det är glädjande att Sverige är ett land som står sig väl i internationell jämförelse när det gäller konkurrenskraft. Men vi kan bli bättre. Nya reformer som stärker Sveriges position som ett företagarvänligt land måste därför ständigt prövas. Den sänkning av bolagskatten som regeringen aviserar i samband med höstbudgeten är därför av central betydelse.

Genom stärkta förutsättningar för ökade investeringar och ett förbättrat företagsklimat öppnar Alliansen upp för fler vägar till full sysselsättning. Sänkningen av bolagsskatten bygger vidare på de viktiga reformer som genomförts för att fler ska få möjligheten till ett eget jobb med allt vad det innebär av egen försörjning och social trygghet. För att fler ska vilja anställa krävs det fler och växande företag. En viktig komponent består av ett än vassare investeringsklimat. Tydliga indikatorer visar här på betydelsen av en sänkt bolagskatt.  

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har i sina utvärderingar av tillväxtfrämjande skattereformer, påpekat att en sänkning av bolagsskattenivån är viktig för att attrahera fler utländska investeringar, förbättra investeringsklimatet generellt samt förbättra företagens produktivitet. Samtidigt påpekar organisationen World Economic Forum att just skattenivåerna utgör en av de största utmaningarna för den svenska konkurrenskraften sett i ett internationellt perspektiv.  

Genom att sänka bolagskatten blir investeringar som görs i Sverige mer lönsamma. Det blir mer attraktivt för etablerade företag att expandera, utländska företag att etablera sig i Sverige och nya företag att startas. På så sätt läggs grunden till fler jobb och ett viktigt steg tas för att nå full sysselsättning.  

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge 

Ulf Berg (M)

Riksdagsledamot Dalarna

Sänkt restaurangmoms – ett steg mot full sysselsättning

Skriver med min riksdagskollega Ulf Berg om effekterna av sänkningen av restaurangmomsen

Aktuella siffror från Arbetsförmedlingen visar att jobben inom restaurangbranschen nu ökar i omfattning. Under första halvåret har antalet nyanmälda platser ökat med drygt 16,6  procent nationellt. Indikationerna är tydliga. Momssänkningen från 25 till 12 procent som kom på plats vid årsskiftet ger effekt. Den ger jobb. Och varje nytt jobb innebär ett steg närmare full sysselsättning. Frågan är varför Socialdemokraterna vill riva upp en reform som riskerar äventyra viktiga jobb för unga människor?  

 

Moderaterna är till skillnad från Socialdemokraterna tydliga i jobbfrågan. Vi sätter jobben främst. Målet är full sysselsättning och varje steg dit är betydelsefullt. Detta gäller oavsett om det är stora företag eller mindre krogar eller caféer som anställer. Alla jobb är viktiga. Alla jobb behövs. 

 

Inte minst för de ungdomar som nu står redo att ta sitt första steg in på arbetsmarknaden är restaurangbranschen en viktig inkörsport. Många unga får där sitt första arbete och en chans till egen försörjning. I samma stund läggs även en viktig grund för framtida jobbsökande genom arbetslivserfarenhet och referenser.  

Samtidigt som tydliga indikationer visar att jobben blivit fler, ser vi att momssänkningen även haft en konsumentvänlig prispåverkan på marknaden. Konjunkturinstitutet har visat att priserna på restaurangtjänster blivit tre procent lägre till följd av den sänkta restaurangmomsen under årets tre första månader. En utveckling som ligger i linje med regeringens bedömningar av reformens effekter och som visar på reformens genomslag i branschen. Det är dock i sammanhanget viktigt att understryka att restaurang- och caféägare i Blekinge och i övriga landet nu anstränger sig för att hålla tillbaka priserna än mer. Här har konsumenterna en viktig roll att spela. Genom att gynna de som sänker priset, etableras ett tryck på övriga aktörer att göra detsamma.

Lägre priser på restauranger öppnar för att fler få råd gå på restaurang och en ökad omsättning medför rimligen ett ökat behov av nyanställning. 

Varje ung person som får chansen att ta sina första steg in på arbetsmarknaden är ett värdefullt steg mot ett bättre Sverige. Det är med detta som utgångspunkt svårt att förstå socialdemokraternas motstånd mot sänkt restaurangmoms som nu ger fler unga jobb i hela Sverige. Vi behöver fler jobb – inte en diskussion om fel jobb. 

 

Vi moderater är glada för varje nytt jobb som kommer hos varje restaurang. Varje nyanställning är ett steg mot full sysselsättning. Att den sänkta restaurangmomsen nu ger ett tydligt avtryck i vardagen är därför glädjande. 

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge

Arbetsmarknadsutskottet  

Ulf Berg (M)

Riksdagsledamot Dalarna

Skatteutskottet

Utanförskapet minskar

År 2006 gick alliansen till val på att öka sysselsättningen genom att minska utanförskapet. Bakgrunden var en lång tid av socialdemokratisk politik, där människor förtidspensionerades bort, fastnade och gömdes i en rundgång mellan öppen arbetslöshet, ersättningssystem och passiva åtgärder.

I dag fungerar arbetsmarknaden bättre. Allt fler människor tar avgörande steg från utanförskap och närmar sig arbetslivet. Enligt nya uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, har antalet personer försörjda av sociala ersättningar och bidrag minskat med drygt 200 000 personer de senaste sex åren. Av dessa är 3 865 personer bosatta i Blekinge län.

År 2011 var 14,4 procent av befolkningen försörjda med ersättningar och bidrag, vilket är den lägsta andel som någonsin uppmätts av SCB. Vi ser även att antalet sysselsatta ökat med 46 000 personer det senaste året, framför allt är det en positiv utveckling bland kvinnor.

Vi inom Alliansen var medvetna om att det krävdes mer än ett enkelt handgrepp för att bryta den tidigare negativa utvecklingen. Därför genomförde vi en rad olika reformer för att upprätta arbetslinjen och bryta utanförskapet.

Marknader har öppnats upp för fler och nya aktörer. Andra områden har utvidgats och stärkts genom införandet av rut- och rot-avdragen samt halverad restaurangmoms.

Genom de sänkta arbetsgivaravgifterna har det blivit billigare att anställa unga. Nystartsjobb och andra former av anställningsstöd har ökat konkurrenskraften för personer som varit utan arbete en längre tid.

Med jobbskatteavdrag och förändringar i ersättningssystemen har vi stärkt drivkrafterna och gjort det mer lönsamt att arbeta. Till detta har matchningen förbättrats genom att Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att förmedla jobb och arbetsmarknadsprogrammen har tydligare inriktning mot sökaktivitet.

Det är steg i rätt riktning men vi får inte stanna upp och vara nöjda.

Alltför många saknar fortfarande ett arbete och alltför många står fortfarande för långt utanför. Utmaningarna är stora, både på kort och på lång sikt. Vi ska ställa krav, kvalitetssäkra och noga följa utvecklingen av våra insatser. Arbetsmarknaden, arbetsplatser och arbetsliv förändras.

Det är tid att ta ytterligare steg för en modern arbetsmarknad, för att fler människor ska ges möjlighet till arbete och den gemenskap som ett arbete innebär.

Mot detta står fyra olika oppositionspartier, vars enda gemensamma punkt är att de för en politik som är skadlig för jobben.

De vill gå tillbaka till den gamla politik som en gång i tiden bidrog till det växande utanförskapet. Så bygger vi inte ett inkluderande Sverige.

Hillevi Engström (M) Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Vi synliggör människor och döljer inte problemen genom förtidspensioneringar.

Svar till Henrik Tvarnö (Sydöstran 22 augusti). Alliansen är övertygad om att arbetslinjen är viktig. Vi har nu över 200 000 fler i sysselsättning jämfört med 2006, samtidigt som utanförskapet har minskat med ungefär lika mycket.

Detta under en allvarlig finans och skuldkris i vår omvärld.

Vi synliggör människor och döljer inte problemen genom att förtidspensionera bort människor från arbetsmarknaden. Aktiva insatser måste gå före passiva åtgärder.

Det är bättre att människor erbjuds en meningsfull sysselsättning, än att stämplas ut från arbetslivet och mista det värde som kommer av att ingå i en arbetsgemenskap.

Grunderna i jobb- och utvecklingsgarantin är rätt. Men det har funnits viss kritik mot insatserna i sysselsättningsfasen. Regeringen nu gjort flera förändringar för att förbättra densamma, bland annat bättre kontroll av anordnare och ökade möjligheter till utbildning.

Vi satsar över 8 miljarder kronor på en aktiv arbetsmarknadspolitik under de närmaste åren. Det handlar bland annat om aktiva insatser som mer arbetsmarknadsutbildning och praktik. Antalet handläggare på Arbetsförmedlingen har ökat med 2 000.

I sysselsättningsfasen är många äldre, många har en funktionsnedsättning, många har en relativt låg utbildning och de flesta har varit arbetslösa länge - deltagarna har i genomsnitt varit inskrivna på Arbetsförmedlingen åtta av de senaste tio åren.

För Alliansen är det flera saker som är oerhört viktiga i sammanhanget. För det första ska uppgifterna vara meningsfulla, deltagarna i sysselsättningsfasen erbjuds nu ett förstärkt anställningsstöd för att utveckla en brygga från sysselsättningsfasen till arbete utan stöd eller till nystartsjobb samt anställning med lönebidrag.

Vi kommer att fortsätta satsningen på arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen under hela 2012. Vi vågar se problemen och göra något aktivt, inte förpassa människor till passivitet och utanförskap. Sysselsättningsfasen är en del av denna satsning. Vi väljer att göra riktade insatser anpassade till varje individ.

Själv är jag verksam i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott och besöker arbetsplatser, företag, både anordnare och deltagare i sysselsättningsfasen, arbetsgivare och arbetsförmedlare.

Den bild som ges är att vår politik fungerar och att arbetslinjen, där varje jobb räknas och alla ska få en chans, är rätt väg framåt, även om det återstår mer att göra.

Deltagarundersökningen från mars/april 2012 visar att 88 procent är nöjda eller delvis nöjda med sysselsättningsplatsen. 83pro-cent (8 av 10) upplever arbetsuppgifterna som meningsfulla i sysselsättningsfasen.

Henrik Tvarnö borde förstå vikten av att människor synliggörs och får möjlighet till arbetsgemenskap.

Sverige behöver en aktiv arbetslinje som ser och inkluderar varje människa