Nya skatteregler försvårar skogsbrukets rationalisering

Publicerad 2013-09-27 06:30

Share on favoritesShare on printShare on email

Sedan slutet av 1970-talet har skogsägare kunnat få tillköp av skog klassat som rationaliseringsförvärv för att få mer rationella brukningsenheter.

Men nya riktlinjer från Skatteverket minskar möjligheterna för mängder av skogsägare att finansiera ett tillköp. Därmed motverkas också möjligheterna till ett rationellare skogsbruk. Lagen har inte ändrats men Skatteverket har nu satt en minimigräns på 400 hektar som ska uppnås för att det ska anses vara ett rationaliseringsförvärv.
Det är en gräns som är svår att uppnå i många län, exempelvis Blekinge där medelfastigheten är cirka 40 hektar. Det finns också stora skillnader i landet beroende på tillväxt, produktion och det pris man betalar.

Många är beroende av skogen och inkomster från den för att kunna bo kvar och verka på landsbygden. Statistiken visar på att det stora flertalet av dem som köper en skogsfastighet redan äger skog i närheten. Och det är när man vill utöka sitt skogsbruk som man är i störst behov av den likviditet som det snabbare och fördelaktigare skogsavdraget innebär.

De nya reglerna försvårar för skogsägare som vill utöka sitt skogsinnehav. Det kan inte anses nödvändigt att genom tillköp nå upp till 400 hektar för att få ett skogsbruk mer rationellt. Även mindre skogsfastigheter som läggs samman kan nå samma syfte. Genom goda rationaliseringsmöjligheter för jord- och skogsbrukare skapas också bättre förutsättningar för en levande landsbygd. En översyn bör ske av hur och varför en ny tolkning tillämpas och konsekvenserna av detta. Skogsägare måste även i framtiden ha goda möjligheter till att kunna utveckla sitt företag och  bedriva ett rationellt skogsbruk.

Gustav Nilsson, riksdagsledamot (M) Blekinge

http://www.lantbruk.com/debatt/nya-skatteregler-forsvarar-skogsbrukets-rationalisering

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, som det krävs en rad åtgärder för att motverka.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, som det krävs en rad åtgärder för att motverka.

Av de årligen cirka 28 000 personer som anmäler fall av kvinnomisshandel upp-ger cirka 25 procent att misshandeln utövats av någon nära anhörig. Tyvärr slutar en del av dessa misshandelsfall med att offret - oftast kvinnan - av-lider till följd av skadorna av misshandeln. I en del av dessa fall finns gemensamma barn. Det är tyvärr inte ovanligt att barnen tvingas bevittna misshandeln.

I 6 kap i föräldrabalken framgår att om barnet står under bägge föräldrarnas vårdnad och en av dem dör skall den andre föräldern ha ensam vårdnad. Detta gäller även om den ena vårdnadshavaren har dödat den andre och sitter i häkte eller i fängelse.

Det finns dock problem med dagens lagstiftning. När ett barn utsätts för brott i familjen ska en särskild företrädare utses för att tillvarata barnets rätt under förundersökning och rättegång. Det är otydligt vad den särskilda företrädaren ska göra, till exempel om företrädaren ska hämta barnet och ta med barnet till förhör hos polisen. En del företrädare tar med sig barnen till polisförhör, andra inte. Det kan inte heller förordnas särskild företrädare om barnet inte angrips fysiskt, men däremot blir vittne till att en förälder slår en annan förälder. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet måste båda föräldrarna ge sitt godkännande till att barnet förhörs av polisen om sina iakttagelser och upplevelser. Det inne-bär att den våldsutövande föräldern kan hindra barnet från att berätta för polisen om angreppet på den andra föräldern.

Det är ingen lätt sak att avgöra när barn ska medverka i polisförhör, men att avgörandet inte bör ligga i händerna på en misstänkt brottsling torde vara uppenbart.

Föräldrabalken bör ses över så att den vårdnadshavare som utövar dödligt våld på den andre vårdnadshavaren automatiskt skall mista rätten att vara vårdnadshavare för deras gemensamma barn. Det skulle kunna vara möjligt att efter viss tid ansöka om att återfå vårdnaden under förutsättning att lämplighet kan styrkas. Översynen av föräldrabalken skall naturligtvis gälla oavsett vem av vårdnadshavarna som är förövaren.

Vi måste säkerställa ett tydligare regelverk för vilka uppgifter en särskild företrädare för barn har och det måste också bli möjligt att utse särskild företrädare för barn som bevittnat våld i en nära relation. Utgångspunkten måste alltid vara att arbeta för barnets bästa. 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge, 

Gunilla Nordgren (M) Riksdagsledamot Skåne

Högre skatter skapar inga jobb

Alliansen går nu till offensiv mot ungdomsarbetslösheten. Den satsning på 3,1 miljarder kronor för fler jobb åt unga som läggs fram i budgeten för 2014 innehåller bland annat en kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften för unga under 23 år.

Om vi vill att fler ska anställa måste det blir mer attraktivt för företag att anställa unga. Så enkelt är det.

Ungdomsarbetslösheten har under lång tid använts som ett exempel på att regeringen har misslyckats. Man kan säga vad man vill om de siffror som florerar i sammanhanget, men en sak är säker. Utan de lättnader som Alliansen infört i form av halverade arbetsgivaravgifter och sänkt moms inom ungdomsintensiva tjänstesektorer skulle det sett än värre ut.

För vem tror på allvar att ökade kostnader skulle ge fler jobb? Socialdemokraterna verkar visserligen ha den utgångspunkten, men det ligger å andra sidan inbyggt i deras ideologiska själv-bild att högre skatter är ett slags mirakelmedicin.

Vi inom Moderaterna delar inte den uppfattningen. I stället för att bygga upp, menar vi att det är betydligt mer effektivt att riva ned hinder. Det är just därför vi arbetar med regelförenklingar. Det är just därför vi fokuserar på företagens villkor och det är just därför vi menar att en sänkt arbetsgivaravgift för unga kommer att ge många, som i dag står på tröskeln till det första jobbet, en extra knuff in på arbetsmarknaden.

Samtidigt är det viktigt att vi lyckas se till att övergången från utbildning till arbete fungerar bättre än vad som är fallet i dag.

Vi tror mycket på ett lärlingssystem som ser till att studenten snabbt kommer i kontakt med ett företag och ges möjlighet att lära sig arbetet från grunden. I Blekinge finns det mängder av driftiga ungdomar som inte vill annat än att komma in i ett företag och lära sig mer.

Det finns samtidigt mängder av företag som är öppna för denna möjlighet. Här måste vi tillsammans bli bättre i arbetet med att föra samman arbetssökande och företagare.

Satsningen på yrkesintroduktionsavtal i budgeten som uppgår till 2,1 miljarder 2014-2017 är ett led i denna process. Det blir genom avtalet betydligt billigare för företagen att anställa och slussa in företagen direkt från studier.

Vi kommer aldrig att nöja oss med annat än att vi gradvis monterar ned ungdomsarbetslösheten. Men det arbetet måste genomsyras av en tilltro till det rationella i att göra saker och ting lättare, inte svårare. Nya vägar in för unga. 3,1 miljarder i en direkt satsning på unga och företagens möjligheter att anställa. Det är ett stort steg på vägen.

Det är rationellt. Det är att satsa på Sveriges ungdomar.

Fler ungdomar på arbetsmarknaden

Skriver i BLT om vikten av att fler ungdomar kommer in på arbetsmarknaden

Ett större antal elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, det vill säga en praktisk gymnasieutbildning på en arbetsplats. Detta för att sänka tröskeln in till ett fast jobb på arbetsmarknaden.

Traditionellt har Sverige haft yrkesutbildningen placerad vid skolan, medan andra länder i Europa såsom Tyskland och Österrike har yrkesutbildningen stationerad vid arbetsplatsen. Gemensamt för dessa länder är också att ungdomsarbetslösheten är lägre.

I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett antal insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Arbetsplatser som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år i anordnarbidrag. För att ytterligare motivera arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att bidraget höjs till 47 500 kronor per lärling och år.

Dessutom föreslås det att anordnarbidraget höjs med 10 000 kronor per lärling och år om handledaren på arbetsplatsen har av Skolverket godkänd handledarutbildning. Vidare föreslås utvecklingsbidrag så att fler lärlingsutbildningar etableras i landets kommuner. En stimulans att ta tillvara för kommunerna i Blekinge.

Lärlingsutbildning är mycket positiv på många sätt. Den ger arbetslivserfarenhet och elever som känner sig skoltrötta, eller som är mer praktiskt inriktade, kommer att få nya möjligheter till en bra yrkesutbildning. Sammantaget handlar det om en satsning på över en miljard kronor de kommande fyra åren. Med förslagen om lärlingsutbildning är målsättningen att det ska bli högre kvalitet på yrkesutbildningen och fler lärlingar. Viktigt är att fortsätta arbetet för att höja utbildningsnivån och underlätta för unga att få ett arbete. Blekinge har hög ungdomsarbetslöshet. Satsningen på en ny lärlingsreform är ett viktigt inslag för att få fler unga i arbete i vårt län.

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge, ledamot i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott

Sätt inte krisstämpel på Karlskrona

Sydöstran 2013-09-05 skriver Patrik Hansson ett öppet brev till Camilla Brunsberg där han försöker göra gällande att det är stor kris och att det inte händer något.

Vi behöver bara bläddra fram till första sidan i samma tidning för att läsa rubriken om att "Jobbsatsningen är igång". Vi vänder blad och finner där en hel sida om hur vi tillsammans i Blekinge ska halvera ungdomsarbetslösheten fram till 2017. Det är viktigt att vi lyfter blicken, ser att det är tillsammans med andra vi lyckas och att Karlskrona inte är en isolerad kommun. 20 miljoner kommer att satsas. Är det att inte göra någonting?

Och nej, Patrik Hansson, det är ingen hemlighet att vi står inför ekonomiska utmaningar. Men minns att det gjordes plusresultat både 2011 och 2012. Innevarande år 2013 ser också ut att gå mot ett noll- till plusresultat. I förhållande till många kommuner i Europa är det inte läge att sätta krisstämpel på Karlskrona. Förra året satsades det stort på bland annat besöksnäringen.

Vi har under sommaren kunnat se att detta har gett utdelning. Prognoserna pekar dessutom mot att kommunen kommer öka i befolkning i år, vilket är glädjande då invånarantalet har stor betydelse för investeringsutrymmet. Vad gäller jobbskatteavdraget är det en central del i Moderaternas och alliansens arbete för att minska utanförskapet genom att fler arbetar. Sedan alliansregeringen tillträdde har antalet personer i arbete ökat med 200 000 och beräkningar från Finansdepartementet visar att arbetskraften ökat med cirka 100 000 fler arbetstillfällen än vad som kan förväntas utifrån hur arbetskraften historiskt har utvecklats i förhållande till konjunktur och befolkningstillväxt.

Det är inte främst genom kommunala insatser jobben skapas, även om de är ett viktigt komplement. Det som gör skillnad är att företag kan anställa och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Prognoserna visar att konjunkturen nu stiger och att ekonomin ser ut att förbättras redan 2015.

Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finansdepartementet uppskattar att jobbskatteavdraget snart kommer att innebära ytterligare 100 000 nya jobb, då systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar mest jobbskatteavdraget.

Det är den verkliga skillnaden mellan alliansens politik och er bidragspolitik, Patrik Hansson. Och om jobbskatteavdraget är så fel, hur kommer det då sig att Socialdemokraterna vill behålla det?
Ledarskap handlar om att anpassa lösningarna till verkligheten och inte att skrämma människor med att måla upp en bild av ett Sverige, ett Karlskrona i kris. En bild som dessutom är kraftigt överdriven.

Vilka vill då flytta hit? Vilka företag vill då etablera sin verksamhet i kommunen? Det är oppositionens roll att ta ton, vi köper det, men lägg inte sordin på den framtidstro som finns i Sverige och i Karlskrona, Patrik Hansson.

//Svaret från mig, Camilla och Annicka publicerades i dagens Ssydöstran

Frihandel för fler jobb

Under de senaste åren har vi upplevt den värsta globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet. En avgörande nyckel för att motverka efterdyningarna är att underlätta för internationell handel.

Långsiktig tillväxt gynnas av att människor och företag exporterar sådant de gör bra och importerar sådant som andra gör bättre. På så vis främjar handel konkurrens och skapar förutsättningar för fler jobb. Det bidrar ytterst till att vi konsumenter får bättre och billigare varor och tjänster, som i högre utsträckning är anpassade efter våra önskemål.

Möjligheten att handla fritt över nationsgränser är särskilt viktig för ett handelsinriktat land som Sverige. Många av våra företag bygger sin verksamhet på att sälja varor och tjänster utomlands. De växer och anställer ofta tack vare att de når nya kundkretsar i fler länder.

Den Europeiska unionens gemensamma marknad är i detta sammanhang fortsatt central för många svenska företag. Det är något vi ska värna och utveckla. EU ska dock inte vara en sluten marknad. Unionen ska fortsatt söka och skriva under frihandelsavtal med fler länder. Därför är det oerhört positivt att EU och USA nu inlett förhandlingar om vad som förhoppningsvis mynnar ut i ett genomgripande och heltäckande avtal för handel och investeringar. USA är redan i dag EU:s viktigaste handelspartner. Den transatlantiska handeln står för mer än 15 miljoner arbetstillfällen. Tillsammans utgör EU:s och USA:s ekonomier ungefär hälften av världens bruttonationalprodukt och står för nästan en tredje-del av världshandelflödena.

EU:s investeringar i USA är cirka åtta gånger större än EU:s investeringar i Indien och Kina tillsammans. USA:s totala investeringar i EU är tre gånger större än i hela Asien.
Enligt en ny rapport från Kommerskollegium är USA också det land som har störst betydelse för svensk export. Med ett nytt brett frihandelsavtal kan vi ta till vara den kraften och skapa förutsättningar för fler jobb.

Ytterst handlar det om att underlätta för företag att erbjuda sina varor och tjänster till fler konsumenter och företag. Bara i Blekinge län fanns det år 2011 enligt SCB 7 695 företagsförekomster, det vill säga företag som har minst ett arbetsställe i länet, och mellan 2009-2012 ökade länet exporten med 36,1 procent. Ett frihandelsavtal kan underlätta för de företag som i dag bedriver handel med USA, och för dem som kan komma att göra det i framtiden.

I dagarna tar Fredrik Reinfeldt emot Barack Obama i Stockholm. Vita Huset har i ett uttalande om besöket berömt Sverige för vårt frihandelsarbete. Handelsfrågor kommer också att ha en given plats på dagordningen under besöket.
I siffror kan ett genomgående och heltäckande partnerskap för han-del och investeringar årligen till-föra EU:s ekonomi 119 miljarder euro och USA:s ekonomi 95 miljarder euro. Omräknat för en svensk familj på fyra personer innebär det i genomsnitt 4 000 kronor i ökad inkomst per år.

Sveriges export till USA skulle kunna öka med 17 procent och importen med 15 procent. Ett frihandelsavtal kan med andra ord ut-göra en kraftfull energiinjektion som bidrar till tillväxten. Det skulle skapa bättre förutsättningar för företag i Blekinge län och runt om i hela Sverige. Så lägger frihandel grunden för fler jobb.

Ewa Björling (M) handelsminister
Gustav Nilsson (M) 

Annicka Engblom (M)
riksdagsledamöter Blekinge

Rundabordssamtal i Ronneby om idéer för att minska arbetslösheten

Författare: Ann-Marie Andersson E-post: ann-marie.andersson@blt.se

RONNEBY Att kapa den höga arbetslösheten görs inte i ett enda drag. Därför möts politiker, arbetsmarknadens parter, företagare och Arbetsförmedlingen för att hitta olika modeller att jobba med. På onsdagen hölls ett sådant möte i Ronneby.

Det allra viktigaste för en ung person är att få ta det första klivet in på arbetsmarknaden. När det är gjort är det mycket annat som faller på plats.

- När det gäller lärlingsplats så har vi mycket att lära av Tyskland och Österrike där lärlingssystemet är fullt utbyggt, säger Gustav Nilsson (M).

- Allt som gör att vägen ut i arbetslivet kortas är bra.

Tror på samverkan

I onsdagens rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet deltog Gustav Nilsson (M), kommunalrådet Roger Fredriksson (M), Anders Johansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen och Carina Centrén, regionchef på Svenskt Näringsliv. Representanter för IF Metall och Företagarna var också inbjudna, men hade lämnat återbud.

- Vi tror på samverkan mellan flera parter.

Samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög, står den offentliga sektorn, bland annat Ronneby kommun och Landstinget Blekinge inför ett stort behov av att anställa ungdomar med kompetens. Inom landstinget ska 1 500 jobb ersättas under de närmaste tio åren.

- Och småföretagarna står inför generationsväxling och ser efter unga som kan ta över, säger Carina Centrén.

Snabbare med praktik

Deltagarna är överens om att praktik gör att ungdomarna kommer snabbare ut på arbetsmarknaden. I Danmark finns ett system där studier på högskolenivå drivs parallellt med praktik. Modellen är nu testad och på väg in i Sverige.

- Det kallas studentmedarbetarsystemet och Blekinge tekniska högskola är intresserad av att pröva modellen, säger Carina Centrén.

Roger Fredriksson (M) betonar att ungdomarna är en viktig pusselbit när det gäller den spetskompetens som kommunen behöver.

Besök av min kollega Betty Malmberg (M)

Författare: Mats Blennow E-post: mats.blennow@blt.se

Riksdagskvinnan Betty Malmberg (M) såg flera fördelar för Blekinges högskola, även om anslagen och utbildningsplatserna minskar. En egen profilering, samarbete med stora företag i närheten, och andra högskolor, är den rätta vägen, menade hon.

Betty Malmberg är ordförande i riksdagens utbildningsutskott och hälsade i går på i Karlskrona tillsammans med länets riksdagsman Gustav Nilsson (M). Samarbete var honnörsordet.

- Inte bara med det privata näringslivet. Det handlar också om offentlig verksamhet. Högskolan har en viktig roll för att skapa nya jobb på flera olika håll, menade hon.

Samtidigt är studieplatser på väg bort, 700 på högskolan i Blekinge, och ytterligare 500 när anslagen minskar 2016.

- Det är likadant på andra håll i landet och har mer att göra med att de kommande ålderskullarna. Det är färre som ska börja plugga. Då måste antalet läroplatser regleras.

- Men det utesluter inte offensiva satsningar. Mot kvalitativa och efterfrågade utbildningar. Och Sverige är redan det land som lägger mest pengar på forskning.

- Det är viktigt att regeringen ser BTH:s behov. Att högskolan kan konkurrera med de stora drakarna i utbildningar med hög kvalité. Vid tilldelningen av platser förra gången fick vi inget. Men nu hoppas vi på mer, tillade Gustav Nilsson.

Om nedläggningen av den privata internatskolan Lundsberg sa Betty Malmberg:

- Det som hänt är fruktansvärt. Men det var inte oväntat. Skolinspektionen gjorde en mycket tydlig markering.



Var det bra?

- Det är upp till myndigheten att avgöra. Nu måste de drabbade eleverna snabbt ges möjlighet att komma in i en ny skolverksamhet.

Dagens unga kan förlora 2000 kronor i månaden om Löfven får bestämma

Stefan Löfven har nu meddelat att Socialdemokraterna vill skrota premiepensionen för att det blivit en ”dyr flopp”. Pengarna ska istället gå till inkomstpensionen, så att bromsen inte ska slå till. Vi är uppriktigt förvånade över att Socialdemokraterna tar till så desperata metoder för att vinna röster. För detta kan bara handla om ett cyniskt röstfiske, så ogenomtänkt är det.

Frågan är vad pensionärerna skulle gilla Löfvens förslag om de fick klart för sig vad konsekvenserna blir? Det är nämligen deras barn och barnbarn som kommer att få betala notan om förslaget blir verklighet - och det rejält. Pensionsmyndigetern har räknat ut att dagens unga kommer att förlora 1000-2000 kronor per månad som pensionärer om Löfvens förslag blir verklighet. Det blir närmare en halv miljon för en person som lever pensionärsliv i 20 år. Detta är notan Löfven vill skicka till våra ungdomar för att dagens pensionärer ska få det marginellt bättre, eller kanske ännu värre, för att S ska vinna röster. Det är häpnadsväckande kortsiktigt och cyniskt.

Pensionssystemet kan uppfattas som snårigt och tekniskt vilket tyvärr många utnyttjar för egna politiska syften. Det är inte svårt att väcka känslor genom att prata om pensioner ”på börsen”.  Eftersom att pensionsfrågan kan uppfattas som svår är det så desto viktigare att hålla sig till fakta. 

En av de viktigaste poängerna med premiepensionen är att minska riskerna i pensionssystemet. Idag består pensionssystemet av två delar, premiepension och inkomstpension (som är den största delen).  Utvecklingen av inkomstpensionen styrs av inkomstnivån i samhället (antal personer som arbetar och löneutvecklingen) medan premiepensionen påverkas av aktiemarknaden. Detta gör systemet mindre sårbart och utvecklingen har också visat att denna riskspridning har fungerat väl. 

All erfarenhet visar också att aktiemarknaden utvecklas bättre än inkomsterna på lång sikt. Under det senaste decenniet har premiepensionen ökat med drygt 3 procent per år medan inkomstindex bara har ökat med drygt 2 procent. Historiskt har skillnaderna varit ännu större. Avkastningen på aktier har varit närmare 6 procent jämfört med reallöneutvecklingen på drygt 2 procent. För dagens unga, med uppåt 40 år kvar till pension kommer premiepensionen därför att ge ett rejält tillskott i plånboken. Så långt ifrån en ”flopp” man kan komma, skulle man kunna säga.

Det är viktigt att komma ihåg att för den som inte vill göra något eget val i premiepensionen finns det statliga alternativet, sjunde AP-fonden, som bara i år stigit med 18 procent, dubbelt så mycket som en snittfond.

Vi skulle önska att vi kunde få en balanserad och saklig debatt om premiepensionen som bygger på fakta och inte på myter och fördomar.  Vi vill ha ett pensionssystem som är solidariskt och hållbart gentemot kommande generationer. Våra barn och barnbarn ska inte behöva betala priset i morgon för en kortsiktig och egennyttig politik idag.

Gunnar Axén (M)

Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott

Gustav Nilsson(M)

Riksdagsledamot Socialförsäkringsutskottet