Vi förfasas alla över det som händer i Afrikas horn. Miljontals människor lider av torka och hunger. Under dessa stunder när vi alla bör enas för att tillsammans hjälpa och vara stöd. Men vi välkomnar en saklig debatt om svenskt bistånd.
Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.
Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.
Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande
- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien
Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
tisdag 16 augusti 2011
måndag 25 juli 2011
Vi säger nej till nätfiskeförbudet
Fiskeriverkets förslag om att förbjuda nätfiske på vatten grundare än tre meter bör avvisas. Det kustnära fisket har såväl historiska som kulturella traditioner, som är värda att bevara.
Förslaget innebär bland annat att kustområden inom Sölvesborgs kommun berörs.
Fiskare drabbas, såväl yrkesverksamma som husbehovs och fritidsfiskare. Människor ställs inför ett förslag till förbud som flera hävdar inte varit nog diskuterat och genomtänkt, informationen har också varit bristfällig.
Vi hävdar att det kustnära fisket är en viktig del av en levande skärgård och en levande landsbygd. Vi säger nej till Fiskeriverkets förslag om nätfiskeförbud på grundare vatten är tre meter.
Jeppe Johnsson (M) Gruppledare Sölvesborg
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Förslaget innebär bland annat att kustområden inom Sölvesborgs kommun berörs.
Fiskare drabbas, såväl yrkesverksamma som husbehovs och fritidsfiskare. Människor ställs inför ett förslag till förbud som flera hävdar inte varit nog diskuterat och genomtänkt, informationen har också varit bristfällig.
Vi hävdar att det kustnära fisket är en viktig del av en levande skärgård och en levande landsbygd. Vi säger nej till Fiskeriverkets förslag om nätfiskeförbud på grundare vatten är tre meter.
Jeppe Johnsson (M) Gruppledare Sölvesborg
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Han är företagarnas vän
Blekinges mest företagarvänliga riksdagsledamot heter Gustav Nilsson. Det visar Företagarnas politikerrankning 2010/2011.
- Jag är hedrad, stolt och glad. Trevligt att mitt riksdagsarbete för ett bättre företagsklimat uppmärksammats, säger Gustav Nilsson till BLT i ett mail.
I undersökningen har man valt att titta på ledamöterna från åtta olika utskott, sammanlagt 136 av riksdagens totalt 349 ledamöter. Gustav Nilsson från Blekinge är i topp.
För sjunde året i rad har Företagarna rankat vilka ledamöter som varit flitigast i att väcka förslag samt att ställa statsråd till svars i frågor som rör företagare.
I undersökningen har man tittat på motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2010/2011.
- Jag är hedrad, stolt och glad. Trevligt att mitt riksdagsarbete för ett bättre företagsklimat uppmärksammats, säger Gustav Nilsson till BLT i ett mail.
I undersökningen har man valt att titta på ledamöterna från åtta olika utskott, sammanlagt 136 av riksdagens totalt 349 ledamöter. Gustav Nilsson från Blekinge är i topp.
För sjunde året i rad har Företagarna rankat vilka ledamöter som varit flitigast i att väcka förslag samt att ställa statsråd till svars i frågor som rör företagare.
I undersökningen har man tittat på motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2010/2011.
Krisen sprids snabbt globalt
Världen blir allt med globaliserad och sammanflätad, på både gott och ont. och detta är något som även vi i Sverige måste ta ställning till. Därför förnyar vi nu Moderaternas utrikespolitik. Vi bygger vidare på den klassiska moderata frihetsagendan, men breddar nu vårt engagemang när det gäller bland annat miljö och klimat, kvinnors rättigheter och friheten på Internet.
Finanskrisen och upproren i Nordafrika och Mellanöstern visar på hur lokala kriser snabbt sprider sig över världen just på grund av att vi är så sammanflätade. Men, globaliseringen har också positiva effekter. Genom ökad frihandel och kontakt mellan länder kan fattiga stater få bättre välstånd och tankar om demokrati och stöd för mänskliga rättigheter kan lättare få spridning.
Spelplanen ser annorlunda ut och den moderata utrikespolitiken breddas nu så att vi även i framtiden ska ha en aktiv politik som svarar upp mot nya hot och möjligheter. Vi har valt att lyfta fem områden där vi anser att vår politik behöver bli bättre. De är ett ökat engagemang för miljö och klimat, stärkta rättigheter för kvinnor, internat i demokratins tjänst, ett starkare EU-samarbete och ett starkt FN som kan ta ansvar för internationell fred och säkerhet.
Miljö- och klimatutmaningarna är helt centrala för många människors livsvillkor. Tillgången till mat, dricksvatten och ren luft är något vi tar för givet, men i framtiden är risken att de kan bli en källa till konflikter . Sverige måste vara pådrivande i det internationella samarbetet för en hållbar utveckling. Vi vill också stå upp för kvinnors rättigheter. Det är kvinnor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter och katastrofer. Jämställdhet och fokus på kvinnors rättigheter ska genomsyra allt vårt internationella arbete.
Samarbete är ett nyckelord i hela vår utrikespolitik. Det är endast tillsammans med andra som vi kan göra skillnad på riktigt. Därför tycker Moderaterna att det är viktigt att ytterligare stärka EU- och FN-samarbetena. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, men det samarbetet kan bli ännu bättre. FN är den enda globala organisationen där vi kan föra en dialog med och påverka alla världens länder.
Slutligen vill vi peka på informationsteknologins betydelse för att sprida idéer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom tillgången till Internet och mobiltelefoni kunde demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern spridas och få en stor uppslutning. Denna frihetsutveckling vill vi moderater stödja genom till exempel ett ökat IT-bistånd till demokratiaktivister.
Karin Enström (M)
Ordförande i riksdagens utrikesutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Englom (M) Riksdagsledamot Blekinge
Finanskrisen och upproren i Nordafrika och Mellanöstern visar på hur lokala kriser snabbt sprider sig över världen just på grund av att vi är så sammanflätade. Men, globaliseringen har också positiva effekter. Genom ökad frihandel och kontakt mellan länder kan fattiga stater få bättre välstånd och tankar om demokrati och stöd för mänskliga rättigheter kan lättare få spridning.
Spelplanen ser annorlunda ut och den moderata utrikespolitiken breddas nu så att vi även i framtiden ska ha en aktiv politik som svarar upp mot nya hot och möjligheter. Vi har valt att lyfta fem områden där vi anser att vår politik behöver bli bättre. De är ett ökat engagemang för miljö och klimat, stärkta rättigheter för kvinnor, internat i demokratins tjänst, ett starkare EU-samarbete och ett starkt FN som kan ta ansvar för internationell fred och säkerhet.
Miljö- och klimatutmaningarna är helt centrala för många människors livsvillkor. Tillgången till mat, dricksvatten och ren luft är något vi tar för givet, men i framtiden är risken att de kan bli en källa till konflikter . Sverige måste vara pådrivande i det internationella samarbetet för en hållbar utveckling. Vi vill också stå upp för kvinnors rättigheter. Det är kvinnor som drabbas hårdast av fattigdom, konflikter och katastrofer. Jämställdhet och fokus på kvinnors rättigheter ska genomsyra allt vårt internationella arbete.
Samarbete är ett nyckelord i hela vår utrikespolitik. Det är endast tillsammans med andra som vi kan göra skillnad på riktigt. Därför tycker Moderaterna att det är viktigt att ytterligare stärka EU- och FN-samarbetena. EU är vår viktigaste utrikespolitiska plattform, men det samarbetet kan bli ännu bättre. FN är den enda globala organisationen där vi kan föra en dialog med och påverka alla världens länder.
Slutligen vill vi peka på informationsteknologins betydelse för att sprida idéer om demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Genom tillgången till Internet och mobiltelefoni kunde demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern spridas och få en stor uppslutning. Denna frihetsutveckling vill vi moderater stödja genom till exempel ett ökat IT-bistånd till demokratiaktivister.
Karin Enström (M)
Ordförande i riksdagens utrikesutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Englom (M) Riksdagsledamot Blekinge
måndag 20 juni 2011
Vill Grön ungdom ta bort jobben från landsbygden?
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga. Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).
Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.
I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.
Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.
Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.
Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.
Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.
Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.
Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.
Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.
Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.
Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.
Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.
Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.
Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.
Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.
Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.
Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.
Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.
Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.
Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).
Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.
I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.
Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.
Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.
Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.
Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.
Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.
Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.
Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.
Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.
Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.
Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.
Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.
Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.
Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.
Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.
Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.
Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.
Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.
Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.
tisdag 14 juni 2011
Skolavslutningarn i kyrkan är en viktig svensk tradition
Vi är i en härlig försommartid där skolavslutningarna nu hålls runt om i Sverige. I och med detta så börjar också den återkommande debatten om avslutningar i kyrkan.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
tisdag 7 juni 2011
Alliansens satsningar för ett tryggare Sverige ger resultat
Ett av alliansregeringens viktigaste vallöften var att Sverige ska vara ett tryggt land att bo, leva och arbeta i.
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)