Svensk skola hade sett bättre ut om den kontinuerligt hade utvärderats av pedagogiska forskare. På denna punkt har forskareliten inte tagit sitt ansvar. Vi vill inte svartmåla skolan, men samtidigt är det viktigt att belysa områden där det finns brister. Tendensen att vilja sticka huvudet i sanden är tyvärr utbredd, inte minst i den pedagogiska forskareliten.
Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.
Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.
Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.
De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.
Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.
Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
torsdag 8 september 2011
måndag 5 september 2011
Karlskrona kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen
När höstterminen startar för många barn är det också många föräldrar som går till en ny arbetsplats. Fler människor har i dag ett arbete, studier eller praktik att gå till. Fler får därmed inte bara lön utan också gemenskap och delaktighet.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och att förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder. I Karlskrona gör vi en hel del och det märks. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen har insatser för personer med funktionshinder ökat med 13 procent sedan förra året. Det innebär att det i dagsläget finns 658 särskilda insatser för våra kommuninvånare med funktionsnedsättning - en ökning med 75 insatser från fjolåret. I Karlskrona har nystartsjobben ökat med 25 procent sedan 2010, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Och som ett led för att minska ungdomsarbetslösheten har kommunen erbjudit ett stort antal ferieplatser till kommunens ungdomar. Och i dagsläget tittar vi på hur vi kan utöka våra praktikplatser för våra unga. Men vi måste fortsätta arbetet med att underlätta för fler människor att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Lönesubventionerade anställningar behöver bli mer effektiva och flexibla i förhållande till varje människas behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. För oss handlar det om att vi tillsammans måste ta tillvara på den kompetens som finns hos varje människa. Vår fokus ligger på att se möjligheterna, vilket också märks i antalet sysselsatta som fortsätter att öka. Trots finansoro i världen ser hösten för Karlskronaborna lite ljusare ut. Med andra ord: Vi kunde inte ha fått en bättre start på höstterminen.
Camilla Brunsberg (M) Gruppledare för Moderaterna i Karlskrona
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
onsdag 24 augusti 2011
Vi tar ansvar för hela Sverige
Mitt i ett semesterslumrande Sverige var det många som rycktes upp ur hängmattan då världsekonomin på nytt började svaja betänkligt och det egna sparandet sjönk i takt med att börsens röda siffror växte. De orosmoln, som under en längre tid har tornat upp sig längs horisonten och lagt en skugga över svensk ekonomi, drabbar nu världsekonomin med full kraft. Den skuldkris som idag präglar flera OECD-länder har Sverige lyckats undvika genom en ansvarsfull finanspolitik som stått emot påtryckningar om oansvariga utgiftsökningar.
Det är med ett väsentligt annorlunda utgångsläge som Sverige nu möter den ökande internationella turbulensen. Genom att regeringen haft som sitt yttersta mål att återgå till överskott i statsfinanserna och steg för steg minskat vår utlandsskuld behöver vi idag varken höja skatter eller strama åt de offentliga finanserna som många andra länder nu måste göra. Med detta sagt är Sverige självklart inte immunt mot världskonjunkturen. Som en liten öppen ekonomi drabbas vi hårdare vid globala nedgångar. Och en vänsterregering i Sverige med ökade offentliga utgifter som mål, hade gett oss samma problem som vi nu ser i många andra länder i Europa.
Då det nu blåser till en ny finansiell storm, är det viktigt med en eftertänksam och ansvarsfull finanspolitik. Moderaterna kommer därför att fortsätta föra en politik där vi placerar jobben i centrum, prioriterar sunda offentliga finanser och skapar de bästa förutsättningarna för personer och företag att utvecklas. På så vis hoppas vi kunna bemöta de ekonomiska och finansiella utmaningar som nu ligger framför oss.
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Stockholms län och ordförande i finansutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Det är med ett väsentligt annorlunda utgångsläge som Sverige nu möter den ökande internationella turbulensen. Genom att regeringen haft som sitt yttersta mål att återgå till överskott i statsfinanserna och steg för steg minskat vår utlandsskuld behöver vi idag varken höja skatter eller strama åt de offentliga finanserna som många andra länder nu måste göra. Med detta sagt är Sverige självklart inte immunt mot världskonjunkturen. Som en liten öppen ekonomi drabbas vi hårdare vid globala nedgångar. Och en vänsterregering i Sverige med ökade offentliga utgifter som mål, hade gett oss samma problem som vi nu ser i många andra länder i Europa.
Då det nu blåser till en ny finansiell storm, är det viktigt med en eftertänksam och ansvarsfull finanspolitik. Moderaterna kommer därför att fortsätta föra en politik där vi placerar jobben i centrum, prioriterar sunda offentliga finanser och skapar de bästa förutsättningarna för personer och företag att utvecklas. På så vis hoppas vi kunna bemöta de ekonomiska och finansiella utmaningar som nu ligger framför oss.
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Stockholms län och ordförande i finansutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
fredag 19 augusti 2011
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa
Stockholm den 18 augusti 2011
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa, tisdag 23 augusti 9- 11.30 besöker Gustav Nilsson (M)verksamheten.
Samhall i Blekinge har idag 495 anställda med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Under första halvåret 2011, har 35 anställda fått arbete hos annan arbetsgivare och detta har medfört att man har kunnat anställa c:a 40 personer från Arbetsförmedlingen.
- Detta tycker vi är ett bra exempel på att ta tillvara den
fantastiska kompetens som finns i denna målgrupp och att öka genomströmningen i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Lars Magnusson arbetsområdetschef Samhall AB
- Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är det viktigt att få information och ta del av arbetet på Samhall i Blekinge. Här finns goda exempel att sprida vidare, säger Gustav Nilsson (M) Arbetsmarknadsutskottet Riksdagsledamot Blekinge
Media hälsas välkomna. 9-11.30
Intagsvägen 3
371 46 Karlskrona
Tel. 0455-448 62
För mer information:
Gustav Nilsson (M) 076-8686131
Samhall i Karlskrona ett gott exempel att följa, tisdag 23 augusti 9- 11.30 besöker Gustav Nilsson (M)verksamheten.
Samhall i Blekinge har idag 495 anställda med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Under första halvåret 2011, har 35 anställda fått arbete hos annan arbetsgivare och detta har medfört att man har kunnat anställa c:a 40 personer från Arbetsförmedlingen.
- Detta tycker vi är ett bra exempel på att ta tillvara den
fantastiska kompetens som finns i denna målgrupp och att öka genomströmningen i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, säger Lars Magnusson arbetsområdetschef Samhall AB
- Som ledamot i arbetsmarknadsutskottet är det viktigt att få information och ta del av arbetet på Samhall i Blekinge. Här finns goda exempel att sprida vidare, säger Gustav Nilsson (M) Arbetsmarknadsutskottet Riksdagsledamot Blekinge
Media hälsas välkomna. 9-11.30
Intagsvägen 3
371 46 Karlskrona
Tel. 0455-448 62
För mer information:
Gustav Nilsson (M) 076-8686131
tisdag 16 augusti 2011
Bättre möjligheter för människor med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden
Vår politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är unika och har samma människovärde. Alla ska ha möjlighet att delta i samhällslivet utifrån var och ens individuella förutsättningar. Samhället har därför ett ansvar att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att delta i alla delar av samhällslivet. Samhällets olika delar måste utformas så att dessa personer så långt det är möjligt kan ges möjlighet att delta på sina villkor.
Människor med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i utanförskap. Det är därför av största vikt att stödja, hjälpa och uppmuntra dessa kvinnor och män att komma in i arbetslivet i den utsträckning som är möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Att ha ett jobb att gå till är något väldigt centralt i vårt samhälle och för de flesta människor något positivt. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet och gemenskap på en arbetsplats.
Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden som negativa attityder, arbetsuppgifternas innehåll och arbetslokalernas utformning.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Men mer kan göras.
Arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som idag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga måste fortsätta och stärkas. Stat, kommuner och landsting såväl som företag måste bli bättre på att anställa människor med nedsatt arbetsförmåga. Många gånger är privata arbetsgivare bättre än offentliga på att anställa människor med funktionsnedsättningar.
Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder.
Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. De lönesubventionerade anställningar som finns bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i förhållande till individens behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetsökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. Det måste ske ett fortsatt arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer nu att utreda och göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga med inriktningsmålet att sysselsättningsgraden ska öka.
Regeringen är beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att bättre ta tillvara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättningar. Det gäller att först och främst se möjligheter inte problem.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Människor med funktionsnedsättning löper större risk att fastna i utanförskap. Det är därför av största vikt att stödja, hjälpa och uppmuntra dessa kvinnor och män att komma in i arbetslivet i den utsträckning som är möjligt utifrån var och ens förutsättningar. Att ha ett jobb att gå till är något väldigt centralt i vårt samhälle och för de flesta människor något positivt. Ett arbete ger möjlighet till egen försörjning, delaktighet och gemenskap på en arbetsplats.
Om en funktionsnedsättning leder till nedsatt arbetsförmåga eller svårigheter att få en anställning beror det ofta på påverkbara förhållanden som negativa attityder, arbetsuppgifternas innehåll och arbetslokalernas utformning.
Det finns idag en rad olika insatser som syftar till att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Det gäller bland annat nystartsjobb, stöd till arbetshjälpmedel, lönebidrag och trygghetsanställningar. Men mer kan göras.
Arbetet med att identifiera och undanröja de hinder som idag finns på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga måste fortsätta och stärkas. Stat, kommuner och landsting såväl som företag måste bli bättre på att anställa människor med nedsatt arbetsförmåga. Många gånger är privata arbetsgivare bättre än offentliga på att anställa människor med funktionsnedsättningar.
Attityder måste också påverkas. Att öka kunskapen om och förändra attityder är nödvändigt om fler människor med funktionsnedsättningar ska få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller att se vad personer kan bidra med istället för att ensidigt se svårigheterna. Goda exempel måste lyftas fram för att inspirera och visa på möjligheter istället för hinder.
Även informationen till arbetsgivare och anställda om till exempel de stödinsatser som erbjuds behöver förbättras. De lönesubventionerade anställningar som finns bör ses över för att bli mer effektiva och flexibla i förhållande till individens behov. Matchningen mellan arbetsgivare och arbetsökande med nedsatt arbetsförmåga ska vara effektiv. Det måste ske ett fortsatt arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.
Regeringen kommer nu att utreda och göra en översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga med inriktningsmålet att sysselsättningsgraden ska öka.
Regeringen är beredd att gå vidare med ytterligare insatser som kan ge personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga bättre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det är av största vikt att bättre ta tillvara på den kompetens som finns hos människor med funktionsnedsättningar. Det gäller att först och främst se möjligheter inte problem.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet
Vi stöder balterna, måndagsrörelsen 20 år
Årtalen 1990-1991 går till Sveriges moderna politiska historia som åren då en ny folkrörelse spontant och utan statliga bidrag, växte fram . Måndagsrörelsen visade att det civila samhället kan mobilisera en väldigt kraft om den rätta känslan kanaliseras i värdig handling.
Under 79 måndagar från starten på Norrmalmstorg i Stockholm den 19 mars 1990 till det sista mötet den 16 september 1991, hann hundratusentals svenskar ställa sig bakom parollen
” Vi stöder balterna ” I Karlskrona startades måndagsrörelsen av framlidne kommunalrådet Sigurdh R Petersson. 72 måndagsmöten för Baltikums frigörelse genomfördes i Karlskrona.
I år är det det 20 år sedan människor demonstrerade för Estlands, Lettlands och Litauens återvunna frihet från kommunismens förtryck och ofrihet. Måndagsrörelsens arbete är något vi alla bör uppmärksamma. Vi får aldrig sluta att stå upp för frihet och demokrati.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Under 79 måndagar från starten på Norrmalmstorg i Stockholm den 19 mars 1990 till det sista mötet den 16 september 1991, hann hundratusentals svenskar ställa sig bakom parollen
” Vi stöder balterna ” I Karlskrona startades måndagsrörelsen av framlidne kommunalrådet Sigurdh R Petersson. 72 måndagsmöten för Baltikums frigörelse genomfördes i Karlskrona.
I år är det det 20 år sedan människor demonstrerade för Estlands, Lettlands och Litauens återvunna frihet från kommunismens förtryck och ofrihet. Måndagsrörelsens arbete är något vi alla bör uppmärksamma. Vi får aldrig sluta att stå upp för frihet och demokrati.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Sverige är en av de fem största biståndsgivarna
Vi förfasas alla över det som händer i Afrikas horn. Miljontals människor lider av torka och hunger. Under dessa stunder när vi alla bör enas för att tillsammans hjälpa och vara stöd. Men vi välkomnar en saklig debatt om svenskt bistånd.
Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.
Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.
Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande
- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien
Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Regeringen har nyligen beslutat att öka Sidas humanitära anslag för att hjälpa nödlidande på Afrikas horn. Pengarna kommer att gå till att tillgodose grundläggande behov som hälsa, mat, vatten, sanitet och skydd av barn.
Det humanitära systemet, FN och enskilda organisationer är redo att göra mer för att rädda liv och lindra nöd. Men det finns två hinder: brist på pengar och brist på humanitärt tillträde. Sveriges bidrag till Afrikas horn, som uppgår till totalt 750 miljoner hittills i år, är viktigt. Men andra givare måste också göra sitt. Motståndsgruppen Al-Shabaab i Somalia måste hörsamma FN:s säkerhetsråds uppmaning om att ge humanitärt tillträde.
Det svenska humanitära biståndet till länderna på Afrikas horn är omfattande. Sedan tidigare riktas delar av Sveriges humanitära bistånd till Afrikas horn på förebyggande och långsiktiga insatser för att stärka ländernas motståndskraft mot katastrofer som denna. Den nu pågående krisen kräver dock ytterligare katastrofbistånd på grund av dess omfattning. Därför har den svenska regeringen under sommaren beslutat om ytterligare humanitärt bistånd till regionen, som omfattar följande
- 30 miljoner kronor från vårt årliga kärnstöd till UNHCR (för att möta flyktingströmmar)
- 254 miljoner kronor till Somalia, Kenya och Etiopien, som Sida fördelat till bl a Unicef och Rädda Barnen och Svenska Röda Korset (för framförallt barns och kvinnors behov)
- 41 miljoner kronor från Sveriges årliga kärnstöd till WFP (livsmedel till Somalia)
- och nyligen ytterligare 50 miljoner kronor till Somalia, via Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
Sverige är därmed världens femte största givare. Det viktigt att pengarna som behövs finansieras väl, men det handlar lika mycket om att pengarna går till rätt hjälp och i tid. Vi har ett ansvar för att resultatet kopplas till de faktiska insatser Sverige bidrar med. Allt annat är inte värdigt. Vill vi hjälpa krävs det att vi har mod och vilja följa upp insatserna.
Politiskt ansvar är att agera. Vårt internationella ansvar stannar inte vid det. Sammanlagt kommer Sida att ge stöd till humanitära insatser som riktar sig till miljontals utsatta och undernärda människor i krigets Somalia, i flyktingläger i Kenya och Etiopien samt den svältkatastrof som nu utvecklar sig i Kenya och Etiopien
Gunilla Carlsson (M)
Biståndsminister
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)