Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?
Alliansen står bakom den svenska modellen med en skattefinansierad välfärd med hög kvalitet som är lika för alla.
Att ge människor eget inflytande över sin situation genom mer valfrihet är en viktig del av en trygg välfärd med hög kvalitet. Därför införde Alliansen Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2009.
LOV har inneburit stora förbättringar runt om i landet och i december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var i processen att göra det.
Lagen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i mycket högre grad anpassats efter de boendes individuella behov och önskemål.
Samtidigt har utvecklingen inneburit stora fördelar för lokalt företagande och entreprenörskap. Tillväxtverket har kartlagt företag verksamma i LOV-system fram till 2011 i 39 kommuner och funnit att antalet företag har ökat med närmare 30 procent.
På landsbygden är det främst lokala, små företag som driver verksamhet. Nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda. Två av tre kommuner som infört LOV menar att det har haft en positiv inverkan på småföretagandet i kommunen. Arbetslinjen främjas av valfrihetssystemet.
Lagen har även inneburit en tydlig jämställdhetsvinst.
Det är inte bara så att välfärdsföretagen växer snabbt, en stor majoritet av dem drivs dessutom av kvinnor. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att i de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 var det närmare 80 procent som hade en kvinna som ägare eller VD.
Kvinnligt företagande leder vägen i utvecklingen av välfärdsverksamheter.
Därför är det oroväckande att LO på sin kongress valt att motarbeta LOV och därmed begränsa människors valfrihet. Nu är frågan vilket ansvar Stefan Löfven och socialdemokraterna tar på sig om de väljer att ställa sig bakom beslutet om minskad valfrihet?
Vad händer med alla välfärdsföretag och deras anställda här i Blekinge län om kommunerna i länet ska tvingas förbjuda valfrihet?
Och ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort?
Vad är Socialdemokraternas svar på dessa frågor?

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Moderata Riksdagsledamöter (m) från Blekinge

Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben

Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben

Socialdemokraterna har nu presenterat sin vårmotion. Förväntningarna var höga men resultatet föll platt. De går fram med en jobbfientlig politik med kraftigt höjda kostnader för att anställa unga för att finansiera stora bidragshöjningar till människor som inte arbetar. Det är en återgång till en politik som tidigare ledde till ett högt utanförskap och betydande problem på arbetsmarknaden. Det är en inriktning om vi aldrig kan acceptera.

Regeringen bedriver en offensiv jobbpolitik. Vi har bland annat halverat arbetsgivaravgiften för att anställa unga, kraftigt sänkt kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa och infört RUT- och ROT-avdragen. Vi vill utveckla ett lärlingssystem, inrikta gymnasieskolan mot tydligare kunskapsmål och yrkesinriktade program. Vidare har vi halverat restaurangmomsen, en bransch som ofta fungerar som en inkörsport för unga. Det är en politik med tydligt fokus på att få ungdomar i arbete.

Socialdemokraterna har nu, för första gången sedan Stefan Löfven blev vald till ordförande, presenterat konkret politik. Förväntningarna var höga men resultatet en besvikelse. Det handlar om en kombination av förslag som redan finns, eller är på väg, och en kraftig återställare till en redan misslyckad bidragslinje.

Förslagen om att kunna kombinera utbildning med praktik, att få ta del av ett förhöjt studiestöd för personer som saknar fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan samt studiemotiverande insatser finns redan idag. Detta är ingenting nytt. Dessa förslag kompletteras med en nedmontering av arbetslinjen.

Det enskilt viktigaste beskedet från S är att de vill göra det dubbelt så dyrt för företag att ha ungdomar anställda. Det blir en skattechock på 17 miljarder för landets unga och för Blekinge län innebär det 236 miljoner kr i ökade kostnader att ha unga anställda. Hur ska företagen finansiera detta? Till detta ska läggas en fördubblad restaurangmoms och halverat RUT-avdrag, vilket försämrar jobbutvecklingen i viktiga tjänstenäringar. Skattehöjningarna ska användas i huvudsak för att finansiera kraftiga a-kassehöjningar. På frågan hur detta ska öka sysselsättningen bland unga är de svaret fortfarande skyldigt.

Vår ungdomsgeneration har en enorm potential. Låt oss fortsätta sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, inte bygga barriärer för nästa generations arbetstagare.

Hillevi Engström (M)

Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot  Arbetsmarknadsutskottet

Svaga besked från Socialdemokraterna

Svaga besked från Socialdemokraterna

Socialdemokraternas dagar har passerat. Den ”egna” helgdagen 1 maj och presentationen av skuggbudgeten den 2 maj är nyligen genomförda. Det har funnits många tillfällen att föra fram alternativ till regeringens vårproposition. De har haft medias fulla uppmärksamhet. Men vad har egentligen förts fram?

Det kan snabbt konstateras att de konkreta politiska förslagen är få. Och de som presenteras går vid en närmare granskning att ifrågasätta om de svarar mot de samhällsproblem vi ser idag. Vidare är det på sin plats att fråga sig hur Socialdemokraterna ska finansiera sin politik. En relevant fråga vars svar inte går att finna i deras skuggbudget.

Ungdomsarbetslösheten lyfts fram som ett samhällsproblem. Det är bra och om det är vi överens, men socialdemokraternas lösningar på problemet är vaga. Utbildningskontrakt för unga, sommarjobb och traineeanställningar är förslag som förs fram. Det kan tyckas vara bra åtgärder, men om man synar förslagen, går från ord till handling. Vad säger siffrorna?

Socialdemokraterna håller nämligen fortfarande fast vid förslaget att chockhöja arbetsgivaravgifterna för unga anställda med det dubbla. Det är en höjning med 16 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 14 000 ungdomsjobb i riket. Omräknat för Blekinge län ökar kostnaderna för att anställa unga med ca 236 miljoner kronor. Hur har man tänkt sig att detta ska minska arbetslösheten? Vad innebär det för kommunerna, hotell- och restaurangbranschen, Försvarsmakten, Polisen eller andra ungdomsarbetsgivare?

Svensk ekonomi står stark i jämförelse med de flesta andra europeiska länders. Alliansen har därför kunnat investera i allas vår välfärd genom en mängd olika satsningar och åtgärder. Både Sverige och Blekinge behöver en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför envisas vi i Alliansen med att driva arbetslinjen. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. De konkreta beskeden lyser med sin frånvaro och frågan är om vi ska behöva vänta på dem ända till nästa val. Sverige förtjänar bättre än så.

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

När går ridån upp?

När går ridån upp?

Den första maj talar Helen Fritzon I Karlskrona och Håkan Juholt I Sölvesborg. Väljarna förtjänar då att få konkreta besked om vilken politik Socialdemokraterna tänker föra så att fler jobb skapas. I sitt majtal bör Helen Fritzon och Håkan Juholt vara extra noggranna med att ge svar på följande tre frågor:
 
1. Hur blir jobben fler om ni höjer trösklarna in på arbetsmarknaden?
Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivaravgifterna för unga anställda. Ca 200 ungdomsjobb är i farozonen i Blekinge och totalt beräknas14 000 jobb i hela Sverige riskeras

2. Hur ska ni finansiera er politik?
Den politik som Socialdemokraterna hittills har presenterat är fylld med löften men saknar svar på hur den ska finansieras. Vi undrar om planerna är att skära i välfärden eller genom att höja skatten för bl.a. Blekinges invånare. Det leder ovillkorligen till en nedmontering av den arbetslinje Sverige så väl behöver, vilket är oseriöst och oansvarigt i den skakiga ekonomiska tid vi befinner oss i.

3. Hur och tillsammans med vem ska ni styra Sverige?
Som det politiska landskapet ser ut idag finns enbart ett regeringsalternativ i Sverige. Fyra splittrade partier utan samarbetsagenda utgör oppositionen.

Socialdemokraterna har med sin fjärde partiledare på fem år bestämt sig för att fokusera på jobben. Det välkomnar vi, men de konkreta beskeden lyser ännu med sin frånvaro. I sitt första-maj-tal uppmanar vi därför Helene Fritzon och Håkan Juholt (S) att redogöra för hur fortsatt bidragspolitik och en nedmonterad arbetslinje leder till fler jobb. I sammanhanget uppskattar säkerligen alla de 22.500, hushåll, barnfamiljer, pensionärer mfl, i Blekinge som nyttjar ROT- och RUT-avdragen för att få mer vardagsfrihet, en förklaring till varför Socialdemokraterna vill försämra villkoren att använda avdraget.

I Blekinge behövs en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför driver vi i Alliansen arbetslinjen med full sysselsättning som mål. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. Blekingeborna väntar på era (S)var, Helen Fritzon och Håkan Juholt!



Gustav Nilsson
Annicka Engblom
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

Magnus Larsson
Distriktsordförande (C)

Ann-Louise Trulsson
Distriktsordförande (KD)

Johan Sandberg
Länsordförande (FP)

LO missar poängen men Fas 3

LO väljer att smutskasta Fas3, aktivitetsdelen i Jobb- och Utvecklingsgarantin, när tillfälle ges. Det är tråkigt och destruktivt. Fakta talar dock för sig själv när nästan 8 av 10 deltagare tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla och 63 procent är nöjda med sin Fas3-plats! Det handlar ofta om människor som länge stått utanför arbetsmarknaden, kanske 8-10 år eller mer. Som förutom sysselsättning kan skapa nätverk, få dagliga rutiner och hjälp att söka jobb.

Genom Fas3 har nästan 6000 kommit i arbete eller utbildning. Varje människa som kommer ur arbetslöshet är en stor vinst, för dem och för samhället. Under första halvan av 2011 lämnade 28 200 människor jobb- och utvecklingsgarantin för arbete eller studier. Det är människor vars vardag har blivit bättre, som varje dag har en arbetsplats eller en skola att gå till och som känner att de gör skillnad. Hur kan detta vara dåligt? Bo Andersson, ordförande LO-distriktet Sydost, raljerar över att Fas3 inte erbjuder möjligheter till utbildning. Han tycks ha missat att deltagarna i Fas3 numera har möjlighet till arbetsmarknadsutbildning om de bedöms kunna få ett arbete i anslutning till utbildningen. Dessutom har Arbetsförmedlingen i Blekinge län ett utrymme i budgeten för aktivitetsstöd, alla som är berättigade till arbetsmarknadsutbildning kan få det. Så det kan vara bra att kolla efterfrågan innan man kräver att det ska satsas mer. Vad är då LO:s lösningar? Menar Bo Andersson att bara man sätter arbetslösa på skolbänken så löser sig allt? Men det måste ju också finnas jobb att söka, det har LO ingen lösning på. Det behövs också motivation, inspiration och bättre självkänsla för många av dessa arbetssökande. För en arbetslös akademiker är kanske inte en arbetsmarknadsutbildning det bästa receptet.Då kan det vara viktigare att komma ut i praktik.

Socialdemokraternas jobbpolitik havererade, därför förlorade man två val. Utanförskapet växte och människor offrades i förtidspension för att snygga till arbetslöshetsstatistiken före 2006. Vi vågar se problemen och göra något aktivt, inte förpassa människor till passivitet och utanförskap. Fas3 är en del av denna satsning. Därför väljer vi att göra riktade insatser anpassade till varje individ. Innan Fas3 ska man haft drygt två år med utbildningsmöjligheter, coachning, arbetsträning och praktik. Det är alldeles för tidigt efter en djup ekonomisk kris att döma ut denna åtgärd.

Eftersom jag är verksam i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott besöker jag arbetsplatser, företag, FAS3-anordnare och träffar Fas3-deltagare, anställda, arbetsgivare och arbetsförmedlare. Den bild som ges är att vår politik fungerar och att arbetslinjen, där varje jobb räknas och alla ska få en chans, är rätt väg framåt. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare Arbetsgivare ska från dag två till dag fjorton i varje sjuklöneperiod betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering. Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller idag exempelvis även om en anställd blir sjukskriven efter en skada som åsamkats vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för det första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande. Olika undersökningar vittnar om detta. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare och en företagare med en sjuk anställd kan inte själv tvingas jobba utan lön eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en färskt undersökning där 2 000 medlemmar tillfrågats redovisat att över 50 procent säger sig beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret togs bort. Tusentals nya jobb kan skapas. Det ska vara enklare att våga anställa. Blekinge behöver fler företag och företag som växer. Regeringen måste komma med förslag som innebär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

Nystartsjobb och rehabilitering är viktigt för långtidssjukskrivna

Sedan Alliansregeringen på-började reformeringen av sjukförsäkringen har utanförskapet minskat och vid årsskiftet togs nya steg för att ytterligare utveckla sjukförsäkringen.

Det rör sig bland annat om viktiga åtgärder som ska leda till ökad möjlighet till individuell bedömning vid 914-dagarsgränsen, en ny sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och utrymme för den sjukskrivne att få tillgång till individuellt anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare.

Samtidigt med dessa åtgärder blir det också nya pengar till förstärkta rehabiliteringsinsatser.

Från och med 2012 satsar vi 500 miljoner kronor extra årligen, för att ge fler människor möjlighet att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen genom tidiga, aktiva och individuellt anpassade insatser.

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården ges dessutom mer resurser att samverka kring den enskildes situation och rehabilitering.

Ökade resurser till rehabilitering har gjort att möjligheterna för den sjukskrivne att komma tillbaka till arbetslivet i dag är betydligt fler.

Men förutom detta krävs det även andra typer av insatser, som sänkta trösklar till arbetsmarknaden.

En åtgärd som kan hjälpa människor som varit långtidssjukskrivna tillbaka är nystartsjobben som infördes 2007 och som innebär att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd från staten när en person som varit borta länge från arbetsmarknaden anställs.

Enligt Arbetsförmedlingen sysselsatte nystartsjobben 43000 personer i januari.

Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent tack vare nystartsjobben.

Resultaten visar också att sysselsättningsgraden kvarstår när subventionen tar slut -vilket tyder på att nystartsjobbarna får en bestående hjälp in på arbetsmarknaden.

Vad som gör nystartsjobben särskilt viktiga för människor som varit långtidssjukskrivna är att subventionen för dem gäller i fem år, jämfört med max ett år för de flesta andra grupper som varit borta från arbetslivet.

Alliansregeringen jobbar vidare med att lyfta människor ur långvarigt utanförskap. Jobben är den viktigaste frågan och vårt mål är full sysselsättning.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet

Saila Qvicklund (M)
riksdagsledamot Jämtland i socialförsäkringsutskottet