Varning för straffskatter

Moderaternas och Alliansens skattereformer som trädde i kraft vid årsskiftet stärker möjligheterna till jobb och på sikt högre löner i Sverige. Sedan maktskiftet 2006 har skattetrycket i Sverige i andel av BNP sjunkit från 48 till 44 procent.

Den största delen av detta är lättad skattebörda för låg­ och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget, rutavdraget och halverade arbetsgivaravgifter för unga har skapat större marginaler i plånboken, underlättat vardagspusslet och ökat sysselsättningen. Bolagskatten är den skatt som pekats ut av OECD som den mest tillväxthämmande. Vi har sänkt den för att värna och stärka förutsättningarna för investeringar, jobb och på sikt stigande reallöner i Sverige.

Socialdemokraterna gör anspråk

på regeringsmakten och det enda vi vet är att de vill genomföra kostnadsökningar på över 30 miljarder kronor på svenska jobb och företag. De har fortfarande inte förklarat vilken övrig politik de vill föra och med vem man vill bilda regering. Frågan är nu vilka av de andra oppositionspartiernas krav man är beredd att tillmötesgå? Miljöpartiets kravlista är omfattande och präglas av förslag som skulle innebära att jobb sätts på spel och att landsbygden drabbas hårt. De kommande fyra åren skulle miljöskatterna höjas med sammanlagt 50 miljarder kronor om Miljöpartiet fick sin vilja igenom. Det handlar bland annat om krav på införd kilometerskatt, kraftigt höjd koldioxidskatt och införandet av en flygskatt.

Förslaget om höjd koldioxidskatt tillsammans med en kilometerskatt skulle drabba landsbygden hårt. Det handlar såväl om industrins transportbehov som transporter för lokala åkerier. Alltifrån det timmer som ska exporteras till mat­ och varuleveranser till den lokala butiken eller äldreboendet. Kilometerskatten leder till ökade kostnader för de människor som bor, lever och driver företag på landsbygden eftersom de ökade kostnaderna för transporter naturligtvis i slutändan kommer att vältras över på kunderna.

Vi vet inte i dag hur en rödgrön regeringsplattform skulle se ut, men vi vet att Miljöpartiet kommer att få igenom en hel del av sina förslag, och partiet prioriterar höjningen av miljöskatter mycket högt. Troligen är det bland annat på detta område som Miljöpartiet kommer att få genomslag i regeringsplattformen. Socialdemokraternas förslag om höjd bolagsskatt och höjda arbetsgivaravgifter för företag som anställer unga tillsammans med Miljöpartiets olika krav på skattehöjningar på transporter och resande innebär en politik som skulle drabba landsbygden mycket hårt.

Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar. Moderaterna och Alliansen vill med kraftfulla reformer skydda våra företag mot den internationella finanskrisen. Vi gör det genom reformer som stärker Sverige långsiktigt, som gör Sverige attraktivare att investera i och där jobben blir fler och där Sverige håller samman. En politik för fler jobb tjänar alla på.

"Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Henrik von Sydow (M) Ordförande i riksdagens skatteutskott

(S)politik hotar jobben

Replik Krister Örnfjäder (S) Västerviks-Tidningen (28/2). Arbetslösheten i Sverige är ett problem.

Den var för hög när Socialdemokraterna själva regerade under blomstrande högkonjunktur, och den är inte ännu så låg nu som vi skulle önska till följd av den rådande globala lågkonjunkturen. Medan

 

Alliansen har genomfört en rad satsningar för underlätta för fler att få ett jobb så signalerar Socialdemokraterna en politik som går i helt motsatt inriktning. Örnfjäder säger blankt nej till att det ska löna sig att arbeta, nej till rut-avdraget, nej till sänkt restaurangmoms och tycker heller inte att stimulanser för att anställa fler unga är en bra idé. Faktum är att varje förslag med en tydlig jobbprofil ignoreras av Socialdemokraterna som uppenbart har som prioritering att istället försvåra och fördyra för såväl företagare som löntagare. Frågan är då på vilket sätt det leder till fler jobb för unga, om företag som nu växer i exempelvis städ eller restaurangbranschen, får försämrade villkor?

 

Socialdemokraternas politik är ett allvarligt hot, inte bara mot jobbmöjligheter för unga, utan mot Sverige som välfärdsamhälle. Bakom alla begrepp som investeringar och satsningar döljer sig nämligen ett stort svart ekonomiskt hål som riskerar ge betydande negativa effekter.I rollen som ett ansvarstagande, tryggt och solidariskt parti imponerar Socialdemokraterna inte det minsta. Att medvetet driva en politik som slår ut jobb och företag är tvärtom det mest osolidariska ett politiskt parti kan göra.

 

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

 

Jan R Andersson (M)

riksdagsledamot Kalmar

V vill uppenbart försvåra och fördyra för företagen

Svar till Johan Eriksson (V), "Vi har inte råd med skyhög arbetslöshet bland unga", i BLT den 7/2.

Johan Eriksson (V) hävdar att alliansen har som mål att straffa unga på arbetsmarknaden genom försämrade villkor. Dessutom menar Eriksson att den underliggande idén med detta skulle vara att skapa en andra klassens medborgare.

Johan Eriksson landar helt rätt i slutsatsen att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem. Den var för hög när Vänsterpartiet själva agerade stödparti åt tidigare Socialdemokratiska regeringar och den är för hög nu. Men, medan Alliansen har genomfört en rad satsningar för att underlätta för unga att få ett jobb, så signalerar Vänsterpartiet en politik som går i helt mot-satt inriktning.

Vänsterpartiet säger blankt nej till att det ska löna sig att arbeta, nej till rut-avdraget, nej till sänkt restaurangmoms, och man tycker inte heller att stimulanser för att anställa fler unga är en bra idé.

Faktum är att varje för-slag med en tydlig jobbprofil ignoreras av Vänsterpartiet som uppenbart har som prioritering att i stället försvåra och fördyra för såväl företagare som löntagare.

Frågan är då på vilket sätt det leder till fler jobb för unga om företag som nu växer, i exempelvis städ eller restaurangbranschen, får försämrade villkor?

Johan Eriksson är här svaret skyldig.

Vänsterpartiets politik är på det hela ett allvarligt hot, inte bara mot jobbmöjligheter för unga, utan mot Sverige som välfärdsamhälle. Bakom alla begrepp som investeringar och satsningar döljer sig nämligen ett stort svart ekonomiskt hål som riskerar att ge betydande negativa effekter för såväl svenska hushåll som företag. Och minskar det ekonomiska utrymmet för alla de som håller igång Sverige och genererar intäkterna, då förstår alla att det blir mindre över till vår gemensamma välfärd. Just intäktssidan är dock inget som vänsterpartister av någon märklig anledning tycks vara speciellt intresserade av att diskutera.

I rollen som ett ansvarstagande, tryggt och solidariskt parti imponerar Vänsterpartiet således inte det minsta. Att medvetet driva en politik som slår ut jobb och företag är tvärtom det mest osolidariska ett politiskt parti kan göra. Det är inte att ta ansvar för Sverige.

skriver jag och min kollega Annicka Engblom
Riksdagsledamöter, Blekinge 

Svåra problem men det hjälper inte med köttskatt

I Jordbruksverkets rapport om hållbar köttkonsumtion, som släpptes häromdagen, diskuteras konsekvenserna av köttkonsumtion. Rapporten fastslog att en så kallad köttskatt kan vara ett styrmedel, bland flera andra.

Vi säger nej till en sådan lagstiftning av flera skäl, men det viktigaste skälet är människors möjligheter att göra medvetna val utan någon politisk klåfingrighet. Matkonsumtion har miljökonsekvenser. Konsumenter som är informerade tar större ansvar för miljömässigt smarta val i butiken och vid restaurangbesök.

Det går att göra val som minimerar miljöpåverkan och främjar hållbar matproduktion, utan lagstiftning och extra straff-skatter.

Varje människa kan försäkra sig om hållbar köttkonsumtion genom att konsumera medvetet. Svenskt kött tenderar att vara mer klimatsmart än det som är importerat, av flera skäl. I många länder skövlas skog för att skapa betesmark och framställa sojabaserat foder, något som får negativa följder för klimatet. Svenska betesdjur värnar istället den biologiska mångfalden, eftersom de håller landskapet öppet och gynnar artrikedomen.

Animalieproduktionen i Sverige sker under strikta kontroller, utan en systematisk användning av antibiotika som är vanlig i EU och resten av världen. Transporterna av maten är dessutom mycket kortare. Ännu bättre är att välja vilt.

Införande av en köttskatt skulle få konsekvenser som skulle slå mot de svagaste i samhället. De som redan i dag har svårt att få matbudgeten att gå ihop, skulle behöva byta ut kött mot ersättningar som har sämre proteininnehåll, alternativt en lägre kötthalt med fler tillsatser.

Att slå mot de socialt utsattas val av mat är varken moraliskt eller önskvärt. Skulle man, som vissa föreslår, bara fokusera på koldioxidutsläpp, så har vi redan väl fungerande koldioxidskatter på plats.

Ytterligare skattegrundande faktorer skulle leda till ännu en administrativ börda med ytterst begränsad nytta för miljön.

Konsumenter bör välja miljösmarta produkter. Detaljreglering från politiker är varken nödvändig eller önskvärd.

Sverige har bra förutsättningar. Att gå överstyr med ogenomtänkta för-slag såsom köttskatt skulle slå mot socialt utsatta människor, djurhållning och de företagare som försörjer sig på köttproduktion.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge

Åsa Conraads (M) riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Vad vill S?

Den ekonomiska krisen fort-sätter att oroa världsekonomin. Under hösten har en vikande internationell efterfrågan slagit mot svensk exportindustri och även Blekinge län har påverkats. Läget är bekymmersamt men Sverige står väl rustat.

Även i svåra ekonomiska tider finns det möjligheter för nya jobb, branscher och företag att växa fram. Regeringen har prioriterat reformer som möjliggör framväxten av nya jobb i takt med att omvärlden och arbetsmarknaden har struktureras om.

Mot detta står Socialdemokraterna som gång på gång avvisar jobbskapande förslag.

En reform som vållat en intensiv debatt är rutavdraget. Genom avdraget har vita jobb blivit norm i stället för svarta.
Anställningar med en riktig lön, pensionspoäng och trygga anställningsförhållanden. Avdragets popularitet har ökat från år till år.

Färska siffror från Skatteverket visar att det nu är 6 124 personer som använder avdraget i Blekinge län. Över hela landet är det närmare en halv miljon personer som använder avdraget. För att ytterligare sänka trösklarna, göra svarta tjänster vita och öka möjligheterna till arbete har regeringen nu halverat restaurangmomsen.

Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar att under en ettårsperiod så har närmare 5 000 jobb skapats. Regeringens reformer ger effekt och underlättar för inträde på arbetsmarknaden.

I en tid när tjänstesektorn blir allt viktigare för sysselsättningen och företag behöver bättre konkurrenskraft, föreslår Socialdemokraterna reformer som är skadliga för jobben.

De vill göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, försämra rutavdraget, höja bolagsskatten och fördubbla restaurangmomsen. Sammanlagt handlar det om en skattechock på mer än 30 miljarder kronor för Sveriges hushåll och företag.

Vi skulle vilja fråga Kerstin Haglö, riksdagsledamot (S), om hon fortfarande står bakom dessa förslag som skulle sänka sysselsättningen, öka arbetslösheten och minska företagens konkurrenskraft?

Sverige står inför stora utmaningar och behöver en politik för framtiden. Regeringen tar ansvar för Sverige genom stärkt konkurrenskraft och investeringar för framtidens jobb och skapar en arbetsmarknad där alla människor får plats.

Vi undrar vilken väg Socialdemokraterna vill ta?

Hillevi Engström (M) arbetsmarknads minister, 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot, Blekinge arbetsmarknadsutskottet   

Varför tycker Löfven gymnasieprogram är en återvändsgränd?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kallar ofta gymnasiets yrkesprogram en återvändsgränd och anklagar regeringen för att sänka utbildningsambitionerna i Sverige.

Löfven får använda vilka retoriska knep han vill för att framställa regeringen i dålig dager. Men när han aktivt baktalar yrkesutbildning förstör han för alla de ungdomar som tror på hans ord.

Tvärtemot vad Löfven hävdar leder yrkesprogrammen i högre utsträckning till jobb och egen försörjning.

Det är inte vad vi i Nya moderaterna kalllar en återvändsgränd. Yrkesutbildningar är tvärt om avgörande för Sveriges framtida välstånd.

Men låt oss än en gång gå igenom fakta. De gamla gymnasieprogrammen hade 1450 poäng av 2500 totalt för inriktningskurser, alltså kurser som utvecklar elevernas yrkesskicklighet.

De nya programmen, som Löfven föraktfullt kallar återvändsgränd, har 1700 poäng för det. Det vill säga 10 procent fler kurser i yrkeskunnande och specialämnen.

Det finns därmed inget stöd för påståendet att regeringen sänker utbildningsambitionerna. Det visar endast att Socialdemokraterna anser att vissa utbildningar är finare än andra.

De tycker att det är mer värt att traggla med glosor än att lära sig meka med bilar eller att ta hand om äldre. Så bygger vi inte ett sammanhållet Sverige.

Allt tal om sänkta ambitioner rimmar dessutom illa med den verklighet eleverna möter. De har fått fler nationella prov, högre krav för att bli behöriga till gymnasiet och betyg tidigare.

Det vet Löfven, men han väljer att slänga sig med retorik istället för att ta ansvar för att ge alla en chans i skolan.

Vi vet samtidigt att det finns många elever som inte klarar av det höga tempo och de tuffa kunskapskrav som ställs idag.

Forskning från IFAU visar att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet.

Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med.

Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.

Men i realiteten blev eleverna fast på IV i flera år och klarade ändå aldrig av att läsa ett vanligt gymnasieprogram.

Det gamla systemet satte inte människan i centrum. Systemet var bara bra för dem som hade det bra. Men det saknade plats för dem som hade större utmaningar i sin skolgång.

Idag möter elever med skolsvårigheter inte samma stelbenta struktur. Idag finns det flera alternativ som gemensamt kallas för introduktionsprogram.

På varianten yrkesintroduktion är huvudsyftet att hitta en väg in till gymnasiets yrkesprogram.

Men de elever som inte lyckas ska också få så goda yrkeskunskaper med sig att de ska kunna hitta ett jobb eller en praktikplats istället.

Den här inriktningen kommer regeringen satsa extra resurser på under 2013 eftersom vi vet att yrkeskunskaper inte är en återvändsgränd.

Vi värnar om ett Sverige som håller ihop och då gäller det att alla människor blir sedda och att alla människor behövs.

Detta är naturligtvis extra viktigt när vi pratar om ungdomar

 

Tomas Tobé (M)

Gustav Nilsson (M)

Advent är en kristen högtid

De senaste dagarna har religionens roll i skolan åter debatterats. Skolverket försökte via en artikel tolka nuvarande lagstiftning. Det gick sådär. Och sedan dess har argument för och emot lyfts fram med både ärkebiskopen som utbildningsministern sittande i TV-sofforna. De flesta som ondgör sig är inte personer av annan religiös hemvist än kristendomen. De mest ilskna kritikerna är de som är emot all form av tro.


Skolverkets försök till förtydligande har dessvärre förvirrat mer än ställt till rätta. Det sägs att advent får firas i kyrkan med präst, men religiösa inslag får inte vara med. Vad är det då som ska uppmärksammas?
Advent är en kristen högtid. Den kan inte tänkas bort utan sitt innehåll. Och en kyrka i sig innehåller religiösa symboler. Riskerar inte dessa att också påverka?
Utgångspunkten för många är säkert viljan att visa respekt. Men när allt ska suddas ut i neutralitetens namn riskerar vi att gå miste om just respekten för varandra och förståelsen för vår kultur och det som format den.
Skolan ska inte ta ställning eller tvinga någon att utöva en viss religion. Den ska vara konfessionslös. Här råder en bred samsyn. Men det är inte samma sak som att ta bort religiösa referenser. I vårt land finns det människor som tror och de som inte tror alls. Vägen till förståelse är inte att sudda ut detta och mötas i någon slags avskalad påstådd neutralitet. Tvärtom. Att säga nej till religiösa uttryck, hur man nu ska göra det, är inte ett neutralt beslut utan också ett ställningstagande.

Snarast behövs mer kunskap och insikt om människors tro. Dessa grundläggande värderingar formar vår kultur och vårt samhälle. I Sverige är det knappast någon överraskning att kristendomen har spelat en oerhört stor roll sedan drygt 1000 år tillbaka i tiden. Det finns ingen motsättning mellan att bejaka detta arv samtidigt som även andra religioner och traditioner uppmärksammas. Det handlar inte om att ställa kristen tro eller tradition mot andra trosinriktningar, utan istället handlar den grundläggande frågan om religionens plats i det offentliga rummet.

Den här tiden på året fylls många av våra kyrkor. Adventsfirandet och psalmsjungandet kan inte tänkas utan sitt innehåll! Skolans uppgift är att förmedla kunskap och fakta. Lika viktigt är också att bidra till att elever utvecklar ett kritiskt tänkande, men också tolerans och förståelse för att vi tycker och tror olika.

Gustav NilssonRiksdagsledamot (M), Blekinge


Hans Wallmark Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne