Svåra problem men det hjälper inte med köttskatt

I Jordbruksverkets rapport om hållbar köttkonsumtion, som släpptes häromdagen, diskuteras konsekvenserna av köttkonsumtion. Rapporten fastslog att en så kallad köttskatt kan vara ett styrmedel, bland flera andra.

Vi säger nej till en sådan lagstiftning av flera skäl, men det viktigaste skälet är människors möjligheter att göra medvetna val utan någon politisk klåfingrighet. Matkonsumtion har miljökonsekvenser. Konsumenter som är informerade tar större ansvar för miljömässigt smarta val i butiken och vid restaurangbesök.

Det går att göra val som minimerar miljöpåverkan och främjar hållbar matproduktion, utan lagstiftning och extra straff-skatter.

Varje människa kan försäkra sig om hållbar köttkonsumtion genom att konsumera medvetet. Svenskt kött tenderar att vara mer klimatsmart än det som är importerat, av flera skäl. I många länder skövlas skog för att skapa betesmark och framställa sojabaserat foder, något som får negativa följder för klimatet. Svenska betesdjur värnar istället den biologiska mångfalden, eftersom de håller landskapet öppet och gynnar artrikedomen.

Animalieproduktionen i Sverige sker under strikta kontroller, utan en systematisk användning av antibiotika som är vanlig i EU och resten av världen. Transporterna av maten är dessutom mycket kortare. Ännu bättre är att välja vilt.

Införande av en köttskatt skulle få konsekvenser som skulle slå mot de svagaste i samhället. De som redan i dag har svårt att få matbudgeten att gå ihop, skulle behöva byta ut kött mot ersättningar som har sämre proteininnehåll, alternativt en lägre kötthalt med fler tillsatser.

Att slå mot de socialt utsattas val av mat är varken moraliskt eller önskvärt. Skulle man, som vissa föreslår, bara fokusera på koldioxidutsläpp, så har vi redan väl fungerande koldioxidskatter på plats.

Ytterligare skattegrundande faktorer skulle leda till ännu en administrativ börda med ytterst begränsad nytta för miljön.

Konsumenter bör välja miljösmarta produkter. Detaljreglering från politiker är varken nödvändig eller önskvärd.

Sverige har bra förutsättningar. Att gå överstyr med ogenomtänkta för-slag såsom köttskatt skulle slå mot socialt utsatta människor, djurhållning och de företagare som försörjer sig på köttproduktion.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge

Åsa Conraads (M) riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Vad vill S?

Den ekonomiska krisen fort-sätter att oroa världsekonomin. Under hösten har en vikande internationell efterfrågan slagit mot svensk exportindustri och även Blekinge län har påverkats. Läget är bekymmersamt men Sverige står väl rustat.

Även i svåra ekonomiska tider finns det möjligheter för nya jobb, branscher och företag att växa fram. Regeringen har prioriterat reformer som möjliggör framväxten av nya jobb i takt med att omvärlden och arbetsmarknaden har struktureras om.

Mot detta står Socialdemokraterna som gång på gång avvisar jobbskapande förslag.

En reform som vållat en intensiv debatt är rutavdraget. Genom avdraget har vita jobb blivit norm i stället för svarta.
Anställningar med en riktig lön, pensionspoäng och trygga anställningsförhållanden. Avdragets popularitet har ökat från år till år.

Färska siffror från Skatteverket visar att det nu är 6 124 personer som använder avdraget i Blekinge län. Över hela landet är det närmare en halv miljon personer som använder avdraget. För att ytterligare sänka trösklarna, göra svarta tjänster vita och öka möjligheterna till arbete har regeringen nu halverat restaurangmomsen.

Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar att under en ettårsperiod så har närmare 5 000 jobb skapats. Regeringens reformer ger effekt och underlättar för inträde på arbetsmarknaden.

I en tid när tjänstesektorn blir allt viktigare för sysselsättningen och företag behöver bättre konkurrenskraft, föreslår Socialdemokraterna reformer som är skadliga för jobben.

De vill göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, försämra rutavdraget, höja bolagsskatten och fördubbla restaurangmomsen. Sammanlagt handlar det om en skattechock på mer än 30 miljarder kronor för Sveriges hushåll och företag.

Vi skulle vilja fråga Kerstin Haglö, riksdagsledamot (S), om hon fortfarande står bakom dessa förslag som skulle sänka sysselsättningen, öka arbetslösheten och minska företagens konkurrenskraft?

Sverige står inför stora utmaningar och behöver en politik för framtiden. Regeringen tar ansvar för Sverige genom stärkt konkurrenskraft och investeringar för framtidens jobb och skapar en arbetsmarknad där alla människor får plats.

Vi undrar vilken väg Socialdemokraterna vill ta?

Hillevi Engström (M) arbetsmarknads minister, 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot, Blekinge arbetsmarknadsutskottet   

Varför tycker Löfven gymnasieprogram är en återvändsgränd?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kallar ofta gymnasiets yrkesprogram en återvändsgränd och anklagar regeringen för att sänka utbildningsambitionerna i Sverige.

Löfven får använda vilka retoriska knep han vill för att framställa regeringen i dålig dager. Men när han aktivt baktalar yrkesutbildning förstör han för alla de ungdomar som tror på hans ord.

Tvärtemot vad Löfven hävdar leder yrkesprogrammen i högre utsträckning till jobb och egen försörjning.

Det är inte vad vi i Nya moderaterna kalllar en återvändsgränd. Yrkesutbildningar är tvärt om avgörande för Sveriges framtida välstånd.

Men låt oss än en gång gå igenom fakta. De gamla gymnasieprogrammen hade 1450 poäng av 2500 totalt för inriktningskurser, alltså kurser som utvecklar elevernas yrkesskicklighet.

De nya programmen, som Löfven föraktfullt kallar återvändsgränd, har 1700 poäng för det. Det vill säga 10 procent fler kurser i yrkeskunnande och specialämnen.

Det finns därmed inget stöd för påståendet att regeringen sänker utbildningsambitionerna. Det visar endast att Socialdemokraterna anser att vissa utbildningar är finare än andra.

De tycker att det är mer värt att traggla med glosor än att lära sig meka med bilar eller att ta hand om äldre. Så bygger vi inte ett sammanhållet Sverige.

Allt tal om sänkta ambitioner rimmar dessutom illa med den verklighet eleverna möter. De har fått fler nationella prov, högre krav för att bli behöriga till gymnasiet och betyg tidigare.

Det vet Löfven, men han väljer att slänga sig med retorik istället för att ta ansvar för att ge alla en chans i skolan.

Vi vet samtidigt att det finns många elever som inte klarar av det höga tempo och de tuffa kunskapskrav som ställs idag.

Forskning från IFAU visar att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet.

Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med.

Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.

Men i realiteten blev eleverna fast på IV i flera år och klarade ändå aldrig av att läsa ett vanligt gymnasieprogram.

Det gamla systemet satte inte människan i centrum. Systemet var bara bra för dem som hade det bra. Men det saknade plats för dem som hade större utmaningar i sin skolgång.

Idag möter elever med skolsvårigheter inte samma stelbenta struktur. Idag finns det flera alternativ som gemensamt kallas för introduktionsprogram.

På varianten yrkesintroduktion är huvudsyftet att hitta en väg in till gymnasiets yrkesprogram.

Men de elever som inte lyckas ska också få så goda yrkeskunskaper med sig att de ska kunna hitta ett jobb eller en praktikplats istället.

Den här inriktningen kommer regeringen satsa extra resurser på under 2013 eftersom vi vet att yrkeskunskaper inte är en återvändsgränd.

Vi värnar om ett Sverige som håller ihop och då gäller det att alla människor blir sedda och att alla människor behövs.

Detta är naturligtvis extra viktigt när vi pratar om ungdomar

 

Tomas Tobé (M)

Gustav Nilsson (M)

Advent är en kristen högtid

De senaste dagarna har religionens roll i skolan åter debatterats. Skolverket försökte via en artikel tolka nuvarande lagstiftning. Det gick sådär. Och sedan dess har argument för och emot lyfts fram med både ärkebiskopen som utbildningsministern sittande i TV-sofforna. De flesta som ondgör sig är inte personer av annan religiös hemvist än kristendomen. De mest ilskna kritikerna är de som är emot all form av tro.


Skolverkets försök till förtydligande har dessvärre förvirrat mer än ställt till rätta. Det sägs att advent får firas i kyrkan med präst, men religiösa inslag får inte vara med. Vad är det då som ska uppmärksammas?
Advent är en kristen högtid. Den kan inte tänkas bort utan sitt innehåll. Och en kyrka i sig innehåller religiösa symboler. Riskerar inte dessa att också påverka?
Utgångspunkten för många är säkert viljan att visa respekt. Men när allt ska suddas ut i neutralitetens namn riskerar vi att gå miste om just respekten för varandra och förståelsen för vår kultur och det som format den.
Skolan ska inte ta ställning eller tvinga någon att utöva en viss religion. Den ska vara konfessionslös. Här råder en bred samsyn. Men det är inte samma sak som att ta bort religiösa referenser. I vårt land finns det människor som tror och de som inte tror alls. Vägen till förståelse är inte att sudda ut detta och mötas i någon slags avskalad påstådd neutralitet. Tvärtom. Att säga nej till religiösa uttryck, hur man nu ska göra det, är inte ett neutralt beslut utan också ett ställningstagande.

Snarast behövs mer kunskap och insikt om människors tro. Dessa grundläggande värderingar formar vår kultur och vårt samhälle. I Sverige är det knappast någon överraskning att kristendomen har spelat en oerhört stor roll sedan drygt 1000 år tillbaka i tiden. Det finns ingen motsättning mellan att bejaka detta arv samtidigt som även andra religioner och traditioner uppmärksammas. Det handlar inte om att ställa kristen tro eller tradition mot andra trosinriktningar, utan istället handlar den grundläggande frågan om religionens plats i det offentliga rummet.

Den här tiden på året fylls många av våra kyrkor. Adventsfirandet och psalmsjungandet kan inte tänkas utan sitt innehåll! Skolans uppgift är att förmedla kunskap och fakta. Lika viktigt är också att bidra till att elever utvecklar ett kritiskt tänkande, men också tolerans och förståelse för att vi tycker och tror olika.

Gustav NilssonRiksdagsledamot (M), Blekinge


Hans Wallmark Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne

Grattis alla pappor!

I helgen firas många pappor runt om i landet. Också vi vill uppmärksamma detta och gratulera. Genom Alliansen politik har väldigt många pappor fått det märkbart bättre!

■ För Björn, 32 år, som tidigare inte hade råd att vara hemma med barnen, eftersom familjen då skulle förlora alldeles för mycket jämfört med om frun var hemma, innebär jämställdhetsbonusen att Björn äntligen kan vara hemma med barnen och ta en större del av deras utveckling och vardag.

■ När Björns kollega Carl, 40 år, själv gick i skolan hade han svårt att hänga med på grund av sin dyslexi. Dessvärre har Carls son också dyslexi vilket bekymrat pappan.

Men tack vare lärlingsutbildningen får nu sonen en bra plattform och bra start i livet. Även Carls dotter som har det lite lättare med läsningen men svårare med matten kommer ges bättre förutsättningar genom Alliansen satsningar på grund- och gymnasieskolan, särskilt inom matematikområdet.

■ Dennis, 24 år, som tack vare den halverade arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år har fått ett jobb och kan därmed försörja sin nyfödda dotter. Dennis har i samband med dotterns födsel tagit ut sina 10 pappadagar, sedan årsskiftet kan han ta ut ytterligare 20 dagar och njuta fullt ut tillsammans med sambon och dottern.

■ För ett par år sedan brottades Ulf, 51 år, med sitt dåliga samvete för det lite eftersatta arbetet med renoveringen av huset, men genom ROT-avdraget har familjen nu haft råd med detta. Dessutom har Ulf och hans fru Åsa kunnat unna sig städhjälp en gång i veckan tack vare RUT-avdraget, vilket gör att båda föräldrarna får mer tid över för sina tonåringar.

Därutöver ska vi inte glömma alla heltidsarbetande pappor som tack vare en extra månadslön om året via jobbskatteavdraget nu har fått större vardagsfrihet och mer pengar att lägga på sig själva och sina barn.

Så grattis alla pappor!

Njut av allt som blivit så mycket bättre tack vare Alliansens förbättringar för Sverige samt för er och era barn

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Ulf Berg (M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet, 

Ungdomspaket ger fler vägar till jobb

Vägarna till arbete för unga är långt ifrån så raka som de borde vara. Alliansregeringen vill därför bredda möjligheterna och föreslår ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor 2013 och nästan 2,4 miljarder 2014.

I detta förslag vill regeringen bland annat se en tillfällig ökning av an-talet utbildningsplatser för yrkesvux och lärlingsvux.

Dessutom vill regeringen göra ytterligare satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nystartsjobb, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser.

Fortfarande finns stora utmaningar för att skapa fler vägar till jobb, för unga och andra med svag förankring på arbetsmarknaden. Krisen som härjar i vår omvärld är en förstärkande faktor. Ett annat hinder för unga i jakt på sitt första jobb är den svaga kopplingen mellan arbetsliv och utbildning och andra långvariga brister i skolan. Dessa har skapat en situation där unga under en längre tid kan gå utan att få en ordentlig förankring på arbetsmarknaden.

För att sänka dessa trösklar genomför alliansen därför en rad reformer. Många unga arbetar i restaurangbranschen och den halverade restaurangmomsen underlättar för anställandet av fler. Tillsammans med halverade socialavgifter ökar den möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden. Alliansen föreslår också i budgetpropositionen 2013 reformer för att stärka kopplingen mellan arbetsliv och skola och för att möta en svagare konjunktur.

Unga behöver i större utsträckning komma i kontakt med arbetsgivare. Regeringen gör därför ytterligare satsningar på lärlingsutbildningen inom gymnasiet och komvux. Mellan 2013-2016 avsätts cirka 2,2 miljarder kronor för att minska avhoppen och höja genomströmningen. Vi vill även permanenta anordnarbidraget till de skolor och arbetsgivare som erbjuder lärlingsplatser. Dessutom föreslår regeringen insatser för att öka andelen yrkeslärare, kvalitetsförstärkningar i yrkesintroduktionen, och ett statsbidrag med syftet att förbättra kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet.

Efterfrågan på utbildning som kommer av den svaga konjunkturutvecklingen behöver mötas. Därför föreslås ett ökat antal utbildningsplatser med fokus på yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskola, folkhögskola samt universitet och högskola. Totalt handlar det om cirka 18 000 helårsplatser 2013. Utöver detta förstärks nystartsjobben för de unga som varit arbetslösa i minst tolv månader. Förmedlingsstödet ska erbjudas arbetslösa från första arbetslöshetsdagen.

Regeringens mål är full sysselsättning. Skapandet av bredare vägar till jobb för de med svag förankring på arbetsmarknaden är ett viktigt steg mot detta mål. Goda kontakter med arbetsplatser ökar ungas möjligheter att få jobb. Alliansen ser detta och gör viktiga satsningar i budgeten 2013 för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsmarknad.

Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Arbetsmarknadsutskottet

Michael Svensson (M) Riksdagsledamot Utbildningsutskottet 

Sänkt bolagsskatt skapar utrymme för nya jobb i Sverige

Idag skriver jag med min riksdagskollega Ulf Berg (M) Dalarna i BLT om sänkt bolagsskatt
Att nå full sysselsättning tillhör den enskilt viktigaste frågan för Alliansen och Moderaterna. Fler jobb förutsätter också fler företag som kan anställa.

Sedan 2006 har Alliansen lanserat en rad reform som har gjort det mer lönsamt att gå från bidrag till egen försörjning samt sänkt trösklarna för företag att anställa. Jobbskatteavdraget, sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms är några exempel på hur Alliansen konkret underlättat i vardagen för löntagare och företagare. Vanliga löntagare har sedan Alliansen tillträdde 2006 sett lönekuvertet förstärkas med drygt 1 000 kronor varje månad. För många uppgår jobbskatteavdraget till en hel månadslön på årsbasis. Samtidigt har det skapats drygt 200 000 fler jobb i Sverige sedan regeringsskiftet.

Det är glädjande att Sverige är ett land som står sig väl i internationell jämförelse när det gäller konkurrenskraft. Men vi kan bli bättre. Nya reformer som stärker Sveriges position som ett företagarvänligt land måste därför ständigt prövas. Den sänkning av bolagskatten som regeringen aviserar i samband med höstbudgeten är därför av central betydelse.

Genom stärkta förutsättningar för ökade investeringar och ett förbättrat företagsklimat öppnar Alliansen upp för fler vägar till full sysselsättning. Sänkningen av bolagsskatten bygger vidare på de viktiga reformer som genomförts för att fler ska få möjligheten till ett eget jobb med allt vad det innebär av egen försörjning och social trygghet. För att fler ska vilja anställa krävs det fler och växande företag. En viktig komponent består av ett än vassare investeringsklimat. Tydliga indikatorer visar här på betydelsen av en sänkt bolagskatt.  

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har i sina utvärderingar av tillväxtfrämjande skattereformer, påpekat att en sänkning av bolagsskattenivån är viktig för att attrahera fler utländska investeringar, förbättra investeringsklimatet generellt samt förbättra företagens produktivitet. Samtidigt påpekar organisationen World Economic Forum att just skattenivåerna utgör en av de största utmaningarna för den svenska konkurrenskraften sett i ett internationellt perspektiv.  

Genom att sänka bolagskatten blir investeringar som görs i Sverige mer lönsamma. Det blir mer attraktivt för etablerade företag att expandera, utländska företag att etablera sig i Sverige och nya företag att startas. På så sätt läggs grunden till fler jobb och ett viktigt steg tas för att nå full sysselsättning.  

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge 

Ulf Berg (M)

Riksdagsledamot Dalarna