LO missar poängen men Fas 3

LO väljer att smutskasta Fas3, aktivitetsdelen i Jobb- och Utvecklingsgarantin, när tillfälle ges. Det är tråkigt och destruktivt. Fakta talar dock för sig själv när nästan 8 av 10 deltagare tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla och 63 procent är nöjda med sin Fas3-plats! Det handlar ofta om människor som länge stått utanför arbetsmarknaden, kanske 8-10 år eller mer. Som förutom sysselsättning kan skapa nätverk, få dagliga rutiner och hjälp att söka jobb.

Genom Fas3 har nästan 6000 kommit i arbete eller utbildning. Varje människa som kommer ur arbetslöshet är en stor vinst, för dem och för samhället. Under första halvan av 2011 lämnade 28 200 människor jobb- och utvecklingsgarantin för arbete eller studier. Det är människor vars vardag har blivit bättre, som varje dag har en arbetsplats eller en skola att gå till och som känner att de gör skillnad. Hur kan detta vara dåligt? Bo Andersson, ordförande LO-distriktet Sydost, raljerar över att Fas3 inte erbjuder möjligheter till utbildning. Han tycks ha missat att deltagarna i Fas3 numera har möjlighet till arbetsmarknadsutbildning om de bedöms kunna få ett arbete i anslutning till utbildningen. Dessutom har Arbetsförmedlingen i Blekinge län ett utrymme i budgeten för aktivitetsstöd, alla som är berättigade till arbetsmarknadsutbildning kan få det. Så det kan vara bra att kolla efterfrågan innan man kräver att det ska satsas mer. Vad är då LO:s lösningar? Menar Bo Andersson att bara man sätter arbetslösa på skolbänken så löser sig allt? Men det måste ju också finnas jobb att söka, det har LO ingen lösning på. Det behövs också motivation, inspiration och bättre självkänsla för många av dessa arbetssökande. För en arbetslös akademiker är kanske inte en arbetsmarknadsutbildning det bästa receptet.Då kan det vara viktigare att komma ut i praktik.

Socialdemokraternas jobbpolitik havererade, därför förlorade man två val. Utanförskapet växte och människor offrades i förtidspension för att snygga till arbetslöshetsstatistiken före 2006. Vi vågar se problemen och göra något aktivt, inte förpassa människor till passivitet och utanförskap. Fas3 är en del av denna satsning. Därför väljer vi att göra riktade insatser anpassade till varje individ. Innan Fas3 ska man haft drygt två år med utbildningsmöjligheter, coachning, arbetsträning och praktik. Det är alldeles för tidigt efter en djup ekonomisk kris att döma ut denna åtgärd.

Eftersom jag är verksam i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott besöker jag arbetsplatser, företag, FAS3-anordnare och träffar Fas3-deltagare, anställda, arbetsgivare och arbetsförmedlare. Den bild som ges är att vår politik fungerar och att arbetslinjen, där varje jobb räknas och alla ska få en chans, är rätt väg framåt. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare Arbetsgivare ska från dag två till dag fjorton i varje sjuklöneperiod betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering. Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller idag exempelvis även om en anställd blir sjukskriven efter en skada som åsamkats vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för det första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande. Olika undersökningar vittnar om detta. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare och en företagare med en sjuk anställd kan inte själv tvingas jobba utan lön eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en färskt undersökning där 2 000 medlemmar tillfrågats redovisat att över 50 procent säger sig beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret togs bort. Tusentals nya jobb kan skapas. Det ska vara enklare att våga anställa. Blekinge behöver fler företag och företag som växer. Regeringen måste komma med förslag som innebär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

Nystartsjobb och rehabilitering är viktigt för långtidssjukskrivna

Sedan Alliansregeringen på-började reformeringen av sjukförsäkringen har utanförskapet minskat och vid årsskiftet togs nya steg för att ytterligare utveckla sjukförsäkringen.

Det rör sig bland annat om viktiga åtgärder som ska leda till ökad möjlighet till individuell bedömning vid 914-dagarsgränsen, en ny sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och utrymme för den sjukskrivne att få tillgång till individuellt anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare.

Samtidigt med dessa åtgärder blir det också nya pengar till förstärkta rehabiliteringsinsatser.

Från och med 2012 satsar vi 500 miljoner kronor extra årligen, för att ge fler människor möjlighet att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen genom tidiga, aktiva och individuellt anpassade insatser.

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården ges dessutom mer resurser att samverka kring den enskildes situation och rehabilitering.

Ökade resurser till rehabilitering har gjort att möjligheterna för den sjukskrivne att komma tillbaka till arbetslivet i dag är betydligt fler.

Men förutom detta krävs det även andra typer av insatser, som sänkta trösklar till arbetsmarknaden.

En åtgärd som kan hjälpa människor som varit långtidssjukskrivna tillbaka är nystartsjobben som infördes 2007 och som innebär att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd från staten när en person som varit borta länge från arbetsmarknaden anställs.

Enligt Arbetsförmedlingen sysselsatte nystartsjobben 43000 personer i januari.

Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent tack vare nystartsjobben.

Resultaten visar också att sysselsättningsgraden kvarstår när subventionen tar slut -vilket tyder på att nystartsjobbarna får en bestående hjälp in på arbetsmarknaden.

Vad som gör nystartsjobben särskilt viktiga för människor som varit långtidssjukskrivna är att subventionen för dem gäller i fem år, jämfört med max ett år för de flesta andra grupper som varit borta från arbetslivet.

Alliansregeringen jobbar vidare med att lyfta människor ur långvarigt utanförskap. Jobben är den viktigaste frågan och vårt mål är full sysselsättning.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet

Saila Qvicklund (M)
riksdagsledamot Jämtland i socialförsäkringsutskottet

Alliansen arbetslinjen fungerade som sköld när krisen härjade som värst

Många länder befinner sig i en finanskris, skuldkris och förtroendekris. Sverige har visat på en styrka som andra länder saknar. Det är viktigt att vi nu i en tid av ekonomisk oro fortsätter att skapa bättre förutsättningar för företagande, jobb och välfärd inom ra-men för långsiktigt hållbara finanser.

Regeringens politik för jobb sammanfattas i arbetslinjen. Vi satsar 8 miljarder extra för en förstärkt arbetsmarknadspolitik. Trots finanskris och skuldkris har vi idag drygt 200 000 fler sysselsatta än vid motsvarande tid 2006.

Sysselsättningsgraden har ökat med cirka 2 procentenheter sedan 2006 när man tar hänsyn till den demografiska utvecklingen. Sysselsättningsgraden har ökat bland samtliga befolkningsgrupper sedan 2006. (Unga 15-24 år, medelålders 25-64 år och äldre 65-74 år).

Argumentet att sysselsättningsgraden sjunkit med 0,2 procentenheter sedan 2006 bygger på att man inte tar hänsyn till den demografiska utvecklingen. Man tar inte hänsyn till att den åldersgrupp (25-64 år) som har den högsta sysselsättningsgraden minskat som andel av befolkningen, i takt med att de stora årskullarna födda på 40-talet har blivit äldre.

Christina Mattisson och Lars Hildingsson påstår i en insändare i Sydöstran den 20 mars, att:

En undersköterska i Blekinge har en medellön på 19 200 vilket ger knappt 1 400 mer i plånboken i jobbskatteavdrag. Pengar som är dem väl förunnat för det slit de utför dygnet runt för att på bästa sätt ta hand om våra sjuka och äldre.

Om det nu är så att CM och LH anser detta varför har då ert eget parti från första stund, i varje del, bekämpat just dessa skattelättnader? Att vara emot för att sedan vända på klacken och applådera i efterhand vittnar om en opportunism av sällan skådat slag .

Sveriges bäst betalda har i dag inkomster motsvarande 17 gånger mer än en industriarbetares lön, enligt LO. Detta tycker vi inte är att rättvis fördelningspolitik. Vad S-duon här försöker säga är att de reformer som den borgerliga regeringen genomfört har ökat inkomstklyftorna och gett en orättvis fördelningspolitik. Sanningen är att vanliga löntagare har fått mer pengar i plånboken efter skatt under alliansen. Men det bryr sig inte Socialdemokraterna om.

Det viktiga för detta parti är inte att fler får det bättre utan att några få inte fått samma inkomstutveckling. Ni tycker att vår oro för inkomst klyftorna är överdriven. Ni jämför Sverige med andra länder och blundar för den utveckling som skett sedan ni tog över makten.

Vi har gått igenom en svår kris där Sverige klarat sig bäst bland jämförbara länder när det gäller ordning och reda i statens finanser. Det här bär nu sakta frukt. Alliansen arbetslinje fungerade som sköld när krisen härjade som värst. Nu när stormen lagt sig fungerar den som jobbstimulator. Vi ska vara tacksamma över att inte socialdemokraternas politik med sina ofinansierade utgiftsexplosioner blivit verklighet. Då hade Sverige inte suttit i samma goda sits som vi gör nu.

Hur kan Socialdemokraterna påstå att 200 000 fler jobb under en global ekonomisk härdsmälta och lågkonjunktur är en misslyckad jobbpolitik? Att ta ansvar för ekonomin i dessa svåra tider samtidigt som sysselsättningen ökar skapar förutsättningar för framtiden. Jobben är den viktigaste frågan för Nya Moderaterna.

Att det skapas nya jobb är det mest effektiva verktyget för att långsiktigt bekämpa utanförskap och säkra kvalitén i välfärden. Med jobb kommer också gemenskap, trygghet och känslan av att vara behövd.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

Camilla Brunsberg (M)
Kommunalråd Karlskrona

IT minskar bördan för lärare

Sverige har en fantastisk lärarkår som förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas i sitt arbete. Det är därför bekymrande att många lärare vittnar om en ökad mängd administrativt arbete som stjäl värdefull tid från lektionsplanering och elevkontakt. En lösning på problemet kan vara effektiviserad IT-användning.

För många lärare är det ökade kravet på dokumentation i arbetet ett stort bekymmer. Samtidigt åläggs lärare alltfler nya administrativa uppgifter. I en arbetsmiljöundersökning som nyligen presenterades, framgår att 90 procent av lärarna upplever att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren. Detta är mycket oroande. Vi tror att IT kan minska den administrativa bördan för lärare. Med hjälp av modern teknik skulle tiden för administrativt arbete kunna reduceras med uppskattningsvis 40 procent.

Det finns ett flertal exempel på hur digital teknik kan underlätta och ibland till och med revolutionera undervisningen. Ett antal svenska skolor har redan utvecklat nya pedagogiska grepp och lyckats lyfta undervisningen med hjälp av IT-satsningar. Exempelvis har en programvara utvecklats där lektionsplanering, hemuppgifter, lärarsamarbete, frånvarorapportering och återkoppling mellan lärare och elev har integrerats och hanteras via en dator. Resultaten har varit mycket goda.

All forskning pekar mot att kontinuerlig uppföljning mellan lärare och elev kännetecknar en framgångsrik skola. En annan viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att lära av varandra genom så kallat kollegialt samarbete. Att slippa uppfinna hjulet om och om igen är tidsbesparande. Den moderna tekniken kan här vara ett mycket effektivt redskap. En digital skolplattform möjliggör utbyte av erfarenheter och tillåter lärare att effektivt kommunicera, planera och samarbeta för att skapa en framgångsrik undervisning.

Regeringens digitala agenda är ett första steg mot en effektivare IT-användning. Den digitala agendan syftar både till att minimera tiden för administration och stärka den pedagogiska utvecklingen. Vi moderater har under lång tid intresserat oss för den digitala teknikens potential att utveckla skolan. Vi tror framförallt att en effektiv IT-användning ger färre möten och mindre pappersarbete, vilket frigör tid för tätare elevkontakt, lektionsplanering och ämnesförkovran för våra lärare.

Modern teknik är naturligtvis inte är en universallösning på lärarnas alla problem. Den kan emellertid vara ett mycket effektivt redskap för att underlätta deras vardagliga arbete och kraftigt minska den administrativa bördan. På så sätt kan lärarna spendera sin tid i klassrummet där de gör mest nytta.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Margareta Pålsson (M) Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Annika Aronsson (M) Olofström

Monarkin

Vi respekterar Sydow Mölleby/Althins uppfattning att republik är det statskick Sverige borde ha. Vi skulle dock önska att de båda hade större respekt för alla de svenskar (mer än 70 % av folket) som uppskattar det rådande statskicket och dess företrädare som utgörs av kungahuset.

I deras artikel uppges att det inte finns något alternativ till monarkin idag vilket kan uppfattas som enbart gnäll utan eget alternativ. Vi hoppas att republikanerna äntligen kan enas om ett alternativ till monarkin, för vi får höra mycket om vad de tycker om det nuvarande statskicket men inget vad de vill ha istället. Om de lyckas enas om ett alternativ kan vi diskutera statsskicksfrågan på ett mycket mera seriöst sätt. Vi välkomnar en sådan debatt!

Att blanda in FNs konvention om barnens rättigheter i detta sammanhang visar på Althins/ Sydow Möllebys val av nivå för debatten. De bortser dock ifrån att vi alla, vilka vi än är, föds in i ett visst sammanhang – en familj, ett samhälle – och att vi alla redan från tidig ålder möts av förväntningar, krav och traditioner.

Mycket i den sociala väv som omger oss är förmodligen bra, det danar vår karaktär, lär oss skilja rätt från fel och hjälper oss att utvecklas som människor. Annat anser vi att vi måste frigöra oss ifrån för att det inte stämmer med hur vi vill leva våra liv.

En liten nyfödd prinsessa föds in i ett mycket speciellt sammanhang och hennes val kommer att uppmärksammas av oss alla, men i princip är spelplanen densamma för henne som för oss alla: hon måste under livets gång göra olika val och bestämma sig för hur hon ska förhålla sig till den kontext hon föddes in i. Vi hoppas och tror att hon kommer att få gott stöd och fin vägledning av sina föräldrar inför dessa val.

Författarna upprepar dessutom den felaktiga tesen om att monarkin är odemokratisk, så är icke fallet. Det är Riksdagen som valt släkten Bernadotte som monark och statschef i detta land och således är det Riksdagen som kan välja att ta beslut att byta statsskick, tydligt, enkelt och framförallt demokratiskt.

Vi välkomnar den nya tronarvingen till det land vars främsta företrädare hon en dag kommer att bli. Vi önskar henne ett långt och lyckligt liv och ser fram emot att följa hennes utveckling. Hennes berättelse är en del av allas vår gemensamma berättelse och den skriver vi alla tillsammans varje dag.

Cecilia Magnusson (M) ordförande Riksdagens rojalistiska nätverk
Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
Medlemmar i Riksdagens rojalistiska nätverk

Alla jobb behövs

Josefin Brink (V) och Johan Eriksson (V) visar med sin replik än en gång att Vänsterpartiet inte tycker att alla jobb behövs. Vänsterpartiet behåller också sin nedlåtande ton mot vanliga människor som arbetar och tycker inte att reformer som skapar jobb i den privata sektorn är något att ha. Istället gör de sitt bästa för att måla upp en bild av att arbetslivet har blivit otryggt sedan Alliansregeringen tillträdde.

Vänsterpartiet kommer alltid försöka få människor att tro att arbetsmarknaden är otrygg och att arbetsgivare i regel vill göra livet surt för sina anställda. Men i själva verket har vi ett mycket bra skydd för arbetstagare i Sverige – ett skydd som Moderaterna och Alliansen värnar om. Den vanligaste anställningsformen är utan tvekan tillsvidareanställning och så ska det vara. Till och med inom bemanningsbranschen är tillsvidareanställning det vanligaste. Anställningstrygghet ska gälla för arbetstagare, det är idag förbjudet för arbetsgivare att använda sig av bemanningsföretag som ett sätt att komma runt Lagen om anställningsskydd.

Unga människor har det tufft på arbetsmarknaden, det är vi de första att skriva under på, men att förbjuda en bransch där närmare hälften av alla anställda är under 29 år kommer knappast att göra det lättare för ungdomar. Bemanningsbranschen med sina 118 000 anställda är precis som alla andra branscher viktig för att jobben ska bli fler.

Vänsterpartiet är därför helt fel ute i sin problembeskrivning. Vi delar dock i stor utsträckning bilden av att många unga känner en otrygghet inför framtiden och har svårt att etablera sig både på bostads- och arbetsmarknaden. Etableringsåldern på arbetsmarknaden för unga har höjts de senaste åren. Men är det verkligen bemanningsföretagen, RUT-avdraget, restaurangmomsen eller den sänkta arbetsgivaravgiften för unga som är problemet här? Vi tror snarare att svaren går att hitta i en grund- och gymnasieskola som under en lång tid inte fungerat, en tidigare arbetsmarknadspolitik som byggt upp trösklar för ungdomar in på arbetsmarknaden och en inställning från vänsterpolitiker att alla jobb inte behövs.

Josefin Brink (V) och Johans Eriksson (V) avslutar dock med en viktig poäng, bra arbetsvillkor och fler jobb står inte i motsättning till varandra. Det håller vi med om. Vi tror på den svenska modellen med avtalsenliga löner, anställningstrygghet och en arbetsrätt som skyddar den enskilde. Nya moderaterna kommer att fortsätta att för en arbetslinje där alla jobb behövs.

Tomas Tobé (M)
Ordförande i Arbetsmarknadsutskottet

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot från Blekinge