måndag 13 augusti 2012

Varje arbetad timme är en viktig byggsten


Svensk arbetsmarknad ska präglas av öppenhet och lika möjligheter för alla att delta. Vi ser dock att kvinnor mycket oftare arbetar deltid än män. Ett arbete inom välfärdens kärna ska präglas av trygghet och delaktighet. När motstående intressen har inflytande måste vi som politiker vara tydliga med vad som är rimliga arbetsvillkor inom offentlig sektor.

Socialdemokraterna vill nu införa rätt till heltid i S-styrda kommuner. Vi välkomnar detta förtydligande i kommunpolitikens ansvar. Trots att partiet i över tio år har lovat rätt till hel-tid saknar nästan 60 procent av de S-styrda kommunerna beslut om detta.

Kommuner och landsting som vill vara förebilder och attraktiva arbetsgivare bör erbjuda möjligheter till heltid. Moderaterna har under många år varit pådrivare av fler heltidsarbeten inom offentlig sektor. Till skillnad från vad Socialdemokraterna drivit, tror vi inte på lagstiftning.

I många moderatledda kommuner har politikerna i stället visat vägen och fattat beslut om att erbjuda rätt till heltid. Så sent som i oktober sa Håkan Juholt att den första proposition en nyvald S-regering lägger 2014 är en lagstadgad rätt till heltid.

Detta skulle allvarligt utmana den svenska modellen och parternas möjlighet att sätta upp ramarna för arbetsmarknaden. Vi vill att fler ska ha rätt till heltid - men det ska ske genom avtal som ger möjligheter för lokala verksamheter att bestå och utvecklas.

Varje arbetad timme är en viktig byggsten i samhällsbygget Sverige, men inne-bär också en ökad inkomst och trygghet. Alla som kan arbeta ska kunna göra det. I det arbetet spelar offentliga arbetsgivarna en viktig roll.

Det är glädjande att S nu säger sig dela denna uppfattning. Om det ligger någon substans i detta eller om det bara är ett i raden av tomma löften från socialdemokratin återstår dock att se. 

Hillevi Engström (M) Arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, Arbetsmarknadsutskottet

måndag 25 juni 2012

Sjuksköterskorna måste prioriteras


Flera välfärdsyrken har en lång utbildning, men relativt låga löner. Ett exempel är sjuksköterskorna, som också ofta kommer upp i debatten.
Arbetsmarknadens parter ska givetvis sköta löneförhandlingarna, men vi kan konstatera att välfärdsyrkena måste prioriteras högre än vad som är fallet i dag.

När vi har varit ute och lyssnat på människor som jobbar i välfärden kommer ofta arbetsvillkoren på tal. Dålig möjlighet att påverka sin lön, delade turer och litet inflytande över sin egna arbetssituation är återkommande saker som medarbetarna tar upp. Vi ser det därför som viktigt att parterna finner en väg för bättre lönespridning, så att ansvar och personlig utveckling över tid även märks i det egna lönekuvertet. Personalen måste också få en större delaktighet i sitt arbete på många ställen samt bättre arbetsvillkor och det är viktigt att rätt person arbetar med rätt uppgifter på rätt arbetsplats.

När vi moderater får förtroendet av väljarna ska man känna sig säker på att välfärdens kärna prioriteras och utvecklas. Därför har regeringen ökat anslagen de senaste åren med cirka 20 procent till både specialist- och primärvården, stora resurser har också satsats på att korta vårdköerna. Tyvärr har inte Socialdemokraterna i Blekinge och Sörmlands landsting haft samma fokus och därför kan vi se alltför långa köer och nästan obefintligt fokus på att öka valfriheten för patienterna.

Samtidigt som vi har gjort viktiga förstärkningar av välfärden har vi också sänkt skatterna mest för dem som tjänar minst, vilket innebär att en sjuksköterska i dag får cirka en månadslön extra per år kvar efter skatt. På detta sätt har vi varit tydliga med att alla ska kunna leva på sin lön, samtidigt måste kommuner och landsting avsätta medel för att prioritera bättre löner och villkor för viktiga välfärdsyrken.

Detta är några exempel på steg i rätt riktning, men vi är inte nöjda. Det är oerhört viktigt för oss att fort-sätta sitta ner och lyssna på medarbetare som jobbar inom välfärden. Bara så kan vi utveckla vår politik och vara en del av lösningen där viktiga välfärdsyrken får bättre villkor i framtiden.

Gustav Nilssson (M)
Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet och Socialförsäkringsutskottet

Lotta Finstorp (M) 
Riksdagsledamot från Södermanland Arbetsmarknadsutskottet 

måndag 18 juni 2012

Nattisplatserna har blivit fler under alliansens tid

Svar till Markus Alexandersson, orförande i barn och utbildningsnämnden i Sölvesborg, Regeringen måste ta ansvar för nattis, BLT 13 juni


Nattis

Under alliansregeringens tid vid makten har antalet nattisplatser ökat och majoriteten av de kommuner som erbjuder nattis är alliansstyrda. Antalet nattisplatser ökade med 13 procent bara mellan 2010 och 2011. Dessutom ser regeringen nu över hur efterfrågan runt om i landet ser ut.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet försöker vinna kortsiktiga politiska poäng genom ett ofinansierat bidrag till kommunernas nattisverksamhet. Förslaget ligger utanför budgetramverket och utan att man undersökt hur behoven verkligen ser ut. Det är inte att ta ansvar.

Alliansen står upp för en ansvarsfull politik och för det ramverk som innebär att förslag ska vara finansierade. Möjligheten till barnomsorg under obekväm arbetstid är viktig och utgångspunkten för beslut måste vara människors efterfrågan och faktiska behov.

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Jeppe Jonsson (M)
Gruppledare Sölvesborg

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?
Alliansen står bakom den svenska modellen med en skattefinansierad välfärd med hög kvalitet som är lika för alla.
Att ge människor eget inflytande över sin situation genom mer valfrihet är en viktig del av en trygg välfärd med hög kvalitet. Därför införde Alliansen Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2009.
LOV har inneburit stora förbättringar runt om i landet och i december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var i processen att göra det.
Lagen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i mycket högre grad anpassats efter de boendes individuella behov och önskemål.
Samtidigt har utvecklingen inneburit stora fördelar för lokalt företagande och entreprenörskap. Tillväxtverket har kartlagt företag verksamma i LOV-system fram till 2011 i 39 kommuner och funnit att antalet företag har ökat med närmare 30 procent.
På landsbygden är det främst lokala, små företag som driver verksamhet. Nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda. Två av tre kommuner som infört LOV menar att det har haft en positiv inverkan på småföretagandet i kommunen. Arbetslinjen främjas av valfrihetssystemet.
Lagen har även inneburit en tydlig jämställdhetsvinst.
Det är inte bara så att välfärdsföretagen växer snabbt, en stor majoritet av dem drivs dessutom av kvinnor. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att i de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 var det närmare 80 procent som hade en kvinna som ägare eller VD.
Kvinnligt företagande leder vägen i utvecklingen av välfärdsverksamheter.
Därför är det oroväckande att LO på sin kongress valt att motarbeta LOV och därmed begränsa människors valfrihet. Nu är frågan vilket ansvar Stefan Löfven och socialdemokraterna tar på sig om de väljer att ställa sig bakom beslutet om minskad valfrihet?
Vad händer med alla välfärdsföretag och deras anställda här i Blekinge län om kommunerna i länet ska tvingas förbjuda valfrihet?
Och ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort?
Vad är Socialdemokraternas svar på dessa frågor?

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Moderata Riksdagsledamöter (m) från Blekinge

måndag 21 maj 2012

Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben


Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben
Socialdemokraterna har nu presenterat sin vårmotion. Förväntningarna var höga men resultatet föll platt. De går fram med en jobbfientlig politik med kraftigt höjda kostnader för att anställa unga för att finansiera stora bidragshöjningar till människor som inte arbetar. Det är en återgång till en politik som tidigare ledde till ett högt utanförskap och betydande problem på arbetsmarknaden. Det är en inriktning om vi aldrig kan acceptera.
Regeringen bedriver en offensiv jobbpolitik. Vi har bland annat halverat arbetsgivaravgiften för att anställa unga, kraftigt sänkt kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa och infört RUT- och ROT-avdragen. Vi vill utveckla ett lärlingssystem, inrikta gymnasieskolan mot tydligare kunskapsmål och yrkesinriktade program. Vidare har vi halverat restaurangmomsen, en bransch som ofta fungerar som en inkörsport för unga. Det är en politik med tydligt fokus på att få ungdomar i arbete.
Socialdemokraterna har nu, för första gången sedan Stefan Löfven blev vald till ordförande, presenterat konkret politik. Förväntningarna var höga men resultatet en besvikelse. Det handlar om en kombination av förslag som redan finns, eller är på väg, och en kraftig återställare till en redan misslyckad bidragslinje.
Förslagen om att kunna kombinera utbildning med praktik, att få ta del av ett förhöjt studiestöd för personer som saknar fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan samt studiemotiverande insatser finns redan idag. Detta är ingenting nytt. Dessa förslag kompletteras med en nedmontering av arbetslinjen.

Det enskilt viktigaste beskedet från S är att de vill göra det dubbelt så dyrt för företag att ha ungdomar anställda. Det blir en skattechock på 17 miljarder för landets unga och för Blekinge län innebär det 236 miljoner kr i ökade kostnader att ha unga anställda. Hur ska företagen finansiera detta? Till detta ska läggas en fördubblad restaurangmoms och halverat RUT-avdrag, vilket försämrar jobbutvecklingen i viktiga tjänstenäringar. Skattehöjningarna ska användas i huvudsak för att finansiera kraftiga a-kassehöjningar. På frågan hur detta ska öka sysselsättningen bland unga är de svaret fortfarande skyldigt.

Vår ungdomsgeneration har en enorm potential. Låt oss fortsätta sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, inte bygga barriärer för nästa generations arbetstagare.
Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot  Arbetsmarknadsutskottet

fredag 4 maj 2012

Svaga besked från Socialdemokraterna










Svaga besked från Socialdemokraterna

Socialdemokraternas dagar har passerat. Den ”egna” helgdagen 1 maj och presentationen av skuggbudgeten den 2 maj är nyligen genomförda. Det har funnits många tillfällen att föra fram alternativ till regeringens vårproposition. De har haft medias fulla uppmärksamhet. Men vad har egentligen förts fram?

Det kan snabbt konstateras att de konkreta politiska förslagen är få. Och de som presenteras går vid en närmare granskning att ifrågasätta om de svarar mot de samhällsproblem vi ser idag. Vidare är det på sin plats att fråga sig hur Socialdemokraterna ska finansiera sin politik. En relevant fråga vars svar inte går att finna i deras skuggbudget.

Ungdomsarbetslösheten lyfts fram som ett samhällsproblem. Det är bra och om det är vi överens, men socialdemokraternas lösningar på problemet är vaga. Utbildningskontrakt för unga, sommarjobb och traineeanställningar är förslag som förs fram. Det kan tyckas vara bra åtgärder, men om man synar förslagen, går från ord till handling. Vad säger siffrorna?

Socialdemokraterna håller nämligen fortfarande fast vid förslaget att chockhöja arbetsgivaravgifterna för unga anställda med det dubbla. Det är en höjning med 16 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 14 000 ungdomsjobb i riket. Omräknat för Blekinge län ökar kostnaderna för att anställa unga med ca 236 miljoner kronor. Hur har man tänkt sig att detta ska minska arbetslösheten? Vad innebär det för kommunerna, hotell- och restaurangbranschen, Försvarsmakten, Polisen eller andra ungdomsarbetsgivare?

Svensk ekonomi står stark i jämförelse med de flesta andra europeiska länders. Alliansen har därför kunnat investera i allas vår välfärd genom en mängd olika satsningar och åtgärder. Både Sverige och Blekinge behöver en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför envisas vi i Alliansen med att driva arbetslinjen. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. De konkreta beskeden lyser med sin frånvaro och frågan är om vi ska behöva vänta på dem ända till nästa val. Sverige förtjänar bättre än så.

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

torsdag 3 maj 2012

När går ridån upp?




När går ridån upp?

Den första maj talar Helen Fritzon I Karlskrona och Håkan Juholt I Sölvesborg. Väljarna förtjänar då att få konkreta besked om vilken politik Socialdemokraterna tänker föra så att fler jobb skapas. I sitt majtal bör Helen Fritzon och Håkan Juholt vara extra noggranna med att ge svar på följande tre frågor:
 
1. Hur blir jobben fler om ni höjer trösklarna in på arbetsmarknaden?
Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivaravgifterna för unga anställda. Ca 200 ungdomsjobb är i farozonen i Blekinge och totalt beräknas14 000 jobb i hela Sverige riskeras

2. Hur ska ni finansiera er politik?
Den politik som Socialdemokraterna hittills har presenterat är fylld med löften men saknar svar på hur den ska finansieras. Vi undrar om planerna är att skära i välfärden eller genom att höja skatten för bl.a. Blekinges invånare. Det leder ovillkorligen till en nedmontering av den arbetslinje Sverige så väl behöver, vilket är oseriöst och oansvarigt i den skakiga ekonomiska tid vi befinner oss i.

3. Hur och tillsammans med vem ska ni styra Sverige?
Som det politiska landskapet ser ut idag finns enbart ett regeringsalternativ i Sverige. Fyra splittrade partier utan samarbetsagenda utgör oppositionen.

Socialdemokraterna har med sin fjärde partiledare på fem år bestämt sig för att fokusera på jobben. Det välkomnar vi, men de konkreta beskeden lyser ännu med sin frånvaro. I sitt första-maj-tal uppmanar vi därför Helene Fritzon och Håkan Juholt (S) att redogöra för hur fortsatt bidragspolitik och en nedmonterad arbetslinje leder till fler jobb. I sammanhanget uppskattar säkerligen alla de 22.500, hushåll, barnfamiljer, pensionärer mfl, i Blekinge som nyttjar ROT- och RUT-avdragen för att få mer vardagsfrihet, en förklaring till varför Socialdemokraterna vill försämra villkoren att använda avdraget.

I Blekinge behövs en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför driver vi i Alliansen arbetslinjen med full sysselsättning som mål. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. Blekingeborna väntar på era (S)var, Helen Fritzon och Håkan Juholt!



Gustav Nilsson
Annicka Engblom
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

Magnus Larsson
Distriktsordförande (C)

Ann-Louise Trulsson
Distriktsordförande (KD)

Johan Sandberg
Länsordförande (FP)