Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga. Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Svar till Niklas Berntsson "Minknäringen är inte räddad (BLT den 14 juni).
Minknäringens vara eller icke vara är ingen lämplig frågeställning som Niklas Berntsson ställer i BLT.
I stället borde vi prata om att minknäringen redan finns, den kan bli bättre och vi satsar stort på ett bra djurskydd i Sverige.
Vi är ledande inom EU vad det gäller djurskyddsregler och vi vill fortsätta att verka inom de näringar där vi är bäst.
Öppenhet för förnyelse och förbättring inom djurskyddet är något som vi både välkomnar och prioriterar.
Behöver det vidtas återgärder kan vi vara med att förändra, vilket vi inte kan om näringen försvinner utomlands.
Alliansen är djurens bästa vänner och en ny djurskyddslagstiftning är ett sätt att både göra djurens liv bättre, skapa och behålla fler arbetstillfällen i Sverige.
Alla jobb är viktiga och alla jobb som skapas runt olika näringar är viktiga.
Till skillnad från Grön Ungdom sitter vi inte vid skrivbordet och gör skillnad på jobb och jobb. Vår uppgift är att skapa lagar och se till att de följs.
Vi ska vara tacksamma över att vi har företagare och entreprenörer i Sverige som är villiga att lägga sina liv på att utveckla och driva det företagsamma Sverige.
Utan dem skulle vi inte ha några arbeten alls.
Berntsson skriver i sin insändare att 500 arbeten i Sölvesborg är berörda av minknäringens existens. För en kommun med 17 000 invånare är det många arbetstillfällen.
Tar vi dessutom hänsyn till kringarbeten som fisket, fjäderproduktionen, snickarna, elektrikerna, kassörskan i matvarubutiken och den kommunala grundskolan så är det fler än 500 arbetstillfällen som Grön Ungdom vill ta bort från landsbygden.
Det är lätt att säga att man är ett parti som värnar landsbygden om man har en romantiserad bild av landsbygden som inte baseras på sanningen.
Alliansen har gjort en rad förbättringar för djuren, av vilka oppositionspartierna röstat nej till alla, utan att komma med egna förslag till förbättring.
Vi har flyttat djurskyddskontrollerna från kommunerna till länsstyrelserna för en bättre och jämnare kontroll.
Tidigare förekom inte någon kontroll av djurskyddet i vissa kommuner alls. Är det tillbaka dit som Grön Ungdom vill? I den nya tillsynsorganisationen har regeringen tillfört 25 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner kronor extra till Jordbruksverket för att förstärka stödet till länsstyrelsernas arbete med att förbättra djurskyddet.
Vi tror på en livskraftig landsbygd och då är alla jobb viktiga. Det är inte upp till politiker att bedöma och värdera.
Miljöpartiet och deras vänner på vänsterkanten är typiska klåfingriga politiker som tror att människor vill bo kvar på landsbygden med höjda skatter och en politik som gör det omöjligt att köra bil till jobbet eller lämna barnen på skolan. En politik som motverkar förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet.
Vi tror på företagande och entreprenörskap som en förutsättning för vår gemensamma välfärd. Det ska bli mer lönsamt och attraktivt att starta och driva företag för att få fler i arbete oavsett om det är inom minknäringen eller skolan. Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för uppfödning och hållande av pälsdjur är välkommet. Näringen behöver riktlinjer och styrning för framtiden.
Att riksdagen under våren har röstat för att behålla pälsnäringen i Sverige ger nu möjligheter till branschen att utvecklas och investera i sina anläggningar.
Med Grön Ungdoms politik kommer djuren att fara illa och kontrollen försvinna helt då verksamheten flyttar utomlands.
Alliansen är djurens och jobbens bästa vänner och för oss är ett gott djurskydd det viktigaste. Oavsett om det gäller hundar, mjölkkor eller minkar.
måndag 20 juni 2011
tisdag 14 juni 2011
Skolavslutningarn i kyrkan är en viktig svensk tradition
Vi är i en härlig försommartid där skolavslutningarna nu hålls runt om i Sverige. I och med detta så börjar också den återkommande debatten om avslutningar i kyrkan.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
Skolverkets nuvarande riktlinjer säger att avslutningar kan hållas i en kyrkolokal, men att det inte får förekomma inslag av bön eller välsignelse. Inte heller någon psalmsång med undantag från Den blomstertid nu kommer.
På typiskt försiktigt svenskt sätt så skall vi inte stöta oss med någon och då väljer vi hellre att förneka ett gammat kulturarv för en princips skull.
Skolverkets inställning går emot vad en majoritet av svenska folket och elever och föräldrar tycker. Beträffande integration mellan människor från olika kulturer och religioner, så är det också viktigt att man får besöka varandra och se och höra det glädjefulla utbudet. I en verklig integration så förbjuder man inte människor att utöva sitt kulturarv utan visar i stället upp sitt bidrag med stolthet. Det är så här man gör i alla länder där en integration fungerar mellan människor från olika ursprung och med olika värderingar.
Att hålla skolavslutningar i kyrkan är en gammal svensk stämningsfull tradition som vi ska bevara och vara rädda om.
Låt därför detta fortsätta med väl avstämda avslutningar i kyrkorna runt om i vårt land. En tradition som vi är stolta över.
tisdag 7 juni 2011
Alliansens satsningar för ett tryggare Sverige ger resultat
Ett av alliansregeringens viktigaste vallöften var att Sverige ska vara ett tryggt land att bo, leva och arbeta i.
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
Vi kan med glädje konstatera att dessa satsningar gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning känner allt fler människor i Sverige sig trygga när de går ut sent på kvällarna. Allt färre oroar sig för att utsättas för brott. Färre anser att otryggheten påverkar deras livskvalitet negativt. Samtidigt har förtroendet för såväl polisen, åklagarna, domstolarna och inte minst kriminalvården ökat de senaste åren.
I Blekinge upplever fem procent fler sig tryggare och tio procent fler har ett mycket stort förtroende för polisen än för bara tre år sedan.
Den nationella trygghetsundersökningen visar också att tryggheten ser olika ut i olika befolkningsgrupper. Äldre upplever sig i vissa avseenden mer otrygga än yngre, kvinnor är överlag betydligt mer otrygga än män, boende i flerfamiljshus mer otrygga än boende i villor, och så vidare.
Det finns fortfarande många människor som utsätts för brott och känner sig otrygga. Detta visar på vikten av fortsatta satsningar på att få ett effektivare rättsväsende som fler känner ett stort förtroende för. Under de senaste fyra åren har Alliansregeringen genomfört en av de största satsningarna någonsin på rättsväsendet. Förutom bland annat skärpta straff för våldsbrott, har vi under bara några år gått från 17 000 till 20 000 poliser. Bara i Blekinge innebär detta att vi fått 50-talet nya poliser sedan 2006.
Satsningarna på rättsväsendet fortsätter. När vi nu genomfört en historisk ökning av antalet poliser i landet, är det viktigt att satsningarna ger resultat. Polisen har ett ansvar för att fler brott klaras upp och vi politiker har ett ansvar för att skapa bättre förutsättningar för polisen.
En utredning har tillsats för att se över polisens organisation och hur polisens arbete kan bli effektivare. Men det räcker inte med fler poliser och åklagare för att öka tryggheten. En stor del av landets kommuner har tecknat samverkansavtal med polisen. Den typ av samverkan mellan polis, kommuner, näringsliv och andra organisationer är en viktig del i det helhetsgrepp som krävs för att bygga ett allt tryggare Sverige.
Krister Hammarberg Riksdagsledamot Justitieutskottet
Gustav Nilsson Riksdagsledamot Blekinge
måndag 23 maj 2011
S,V,MP och Sverigedemokraterna agerar gemensamt
"S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa. För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer", skriver moderaterna Gustav Nilsson och Lotta Olsson
Målet med vår politik är full sysselsättning. Vi prioriterar därför aktiva insatser framför vänsterns passivitet.
Människor som tidigare gömdes och glömdes har nu fått en meningsfull sysselsättning. Att få kontakt med arbetsmarknaden betyder väldigt mycket. Enligt en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen uppger åtta av tio inom fas 3 att de är nöjda och många människor har åter fått ett jobb att gå till efter lång arbetslöshet. För dem som ännu inte fått jobb är målet att nå dit längre fram.
Att utforma politiken med ambitionen att se varje människa gör skillnad. Med aktiva insatser har vi lyckats bryta den negativa trenden som rådde på arbetsmarknaden innan 2006, då Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten.
Nystartsjobben uppgår till runt 40 000 personer, vilket innebär att människor som varit långtidsarbetslösa nu åter har ett jobb att gå till. Sysselsättningen ökar med raska steg, tillväxten i svensk ekonomi är rekordhög och antalet förtidspensionärer minskar. För de som varit arbetslösa runt ett år, satsar vi på jobbcoachning, utbildning och praktik genom jobb- och utvecklingsgarantin (JUG).
Kritiken mot fas 3 har i delar varit hård och vi vill därför vara tydliga med att våra reformer inte är skrivna i sten utan kan alltid förbättras. Men även när kritiken är hård måste man orka lyfta blicken och se hela verkligheten, personen som är nöjd och har fått ett jobb genom fas 3 försvinner lätt i debatten när några få aktörer är oseriösa.
Det har heller inte framkommit att sex av tio deltagare lämnar jobb och utvecklingsgarantin för jobb före fas 3 och inte heller att i genomsnitt 400 personer lämnar fas 3 för jobb varje månad.
Regeringen har också beslutat att deltagare i fas 3 ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning.
S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa.
För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer.
Arbetsförmedlingen har den viktiga uppgiften att kontrollera och kvalitetssäkra anordnarna. Detta uppdrag har vi skärpt och vår ambition är givetvis att upptäcka alla aktörer som är oseriösa.
Vi vill erbjuda varje människa möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet, i den mån det är möjligt. Vår hållning är att vi ska se varje människa och erbjuda verktygen till att själv bestämma över sitt egna liv. Det utvecklingsarbetet av arbetslinjen pågår hela tiden. Så tar vi ansvar för jobben.
Målet med vår politik är full sysselsättning. Vi prioriterar därför aktiva insatser framför vänsterns passivitet.
Människor som tidigare gömdes och glömdes har nu fått en meningsfull sysselsättning. Att få kontakt med arbetsmarknaden betyder väldigt mycket. Enligt en enkätundersökning från Arbetsförmedlingen uppger åtta av tio inom fas 3 att de är nöjda och många människor har åter fått ett jobb att gå till efter lång arbetslöshet. För dem som ännu inte fått jobb är målet att nå dit längre fram.
Att utforma politiken med ambitionen att se varje människa gör skillnad. Med aktiva insatser har vi lyckats bryta den negativa trenden som rådde på arbetsmarknaden innan 2006, då Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten.
Nystartsjobben uppgår till runt 40 000 personer, vilket innebär att människor som varit långtidsarbetslösa nu åter har ett jobb att gå till. Sysselsättningen ökar med raska steg, tillväxten i svensk ekonomi är rekordhög och antalet förtidspensionärer minskar. För de som varit arbetslösa runt ett år, satsar vi på jobbcoachning, utbildning och praktik genom jobb- och utvecklingsgarantin (JUG).
Kritiken mot fas 3 har i delar varit hård och vi vill därför vara tydliga med att våra reformer inte är skrivna i sten utan kan alltid förbättras. Men även när kritiken är hård måste man orka lyfta blicken och se hela verkligheten, personen som är nöjd och har fått ett jobb genom fas 3 försvinner lätt i debatten när några få aktörer är oseriösa.
Det har heller inte framkommit att sex av tio deltagare lämnar jobb och utvecklingsgarantin för jobb före fas 3 och inte heller att i genomsnitt 400 personer lämnar fas 3 för jobb varje månad.
Regeringen har också beslutat att deltagare i fas 3 ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning.
S, V, MP och Sverigedemokraterna agerar nu gemensamt för att avveckla fas 3 - vilket försämrar möjligheterna för de långtidsarbetslösa.
För oss är det alltid den enskilda människan som står i centrum när vi utformar vår politik och därför har vi hela tiden varit måna om att motverka oseriösa aktörer.
Arbetsförmedlingen har den viktiga uppgiften att kontrollera och kvalitetssäkra anordnarna. Detta uppdrag har vi skärpt och vår ambition är givetvis att upptäcka alla aktörer som är oseriösa.
Vi vill erbjuda varje människa möjligheten att komma tillbaka till arbetslivet, i den mån det är möjligt. Vår hållning är att vi ska se varje människa och erbjuda verktygen till att själv bestämma över sitt egna liv. Det utvecklingsarbetet av arbetslinjen pågår hela tiden. Så tar vi ansvar för jobben.
Bra lärare ska tjäna mer
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort
...lärarbanan. Läraryrkets status är just nu före mål för en flitig debatt. Alliansregeringen gör mycket för att höja statusen. Efter sommaren startar en helt ny lärarutbildning.
Nyligen beslutades att lärare ska bli legitimerade och samtidigt fortsätter vi satsningen på lärarlyftet. Men ska våra reformer få avsedd effekt är det också viktigt att lärarnas löner höjs.
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort lärarbanan.
Lärarförbundet har i rapportserien Perspektiv på lärarlöner granskat löneutfallen för lärare i Sveriges kommuner 2010.
Granskningen visar att det nya läraravtalets golv på två procent ofta har blivit ett tak. Samtidigt får lärare som kan visa upp goda resultat inte mer i plånboken.
Tittar man på löneutvecklingen 2007-2010 är Moderaterna det parti som satsat mest på lärarnas löner över tid. Av de fem kommuner som satsat mest är hela fyra stycken moderatledda.
Moderaterna har dessutom som enda parti färre kommuner på listan över de kommuner som ger två procent 2010 än deras andel av Kommunsverige. Moderatstyrda kommunerna Skurup och Svedala toppar listan med utfall på 3,6 och 3,4 procent.
Fler kommuner måste satsa på att ge bra lärare högre löner. I praktiken ska det kunna skilja 10 000 kronor mellan lärare som presterar bra resultat och de som inte gör det.
Att lönen är viktig bekräftas av en rapport som McKinsey nyligen tog fram och som belyser olika skolsystem runt om i världen.
Rapporten visar att det framför allt är tre saker som utmärker framgångsrika skolsystem:
• För det första måste det vara svårt att komma in på lärarutbildningen.
• För det andra måste lärarutbildningen hålla en mycket god standard.
• För det tredje måste man sätta in rätt insatser för varje elev i ett tidigt skede.
Ska det vara svårt att komma in på lärarutbildningen måste söktrycket vara högt. Så är det inte i dag.
Förra året var det bara 1,3 förstahandssökande per plats. En bidragande orsak kan vara lönen.
Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2008 ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket i nivå med till exempel Slovenien.
Det placerar Sverige på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.
Nyligen kom årets siffror, som dessvärre var ännu sämre. Antalet ansökningar minskade, från en redan låg nivå, med 14 procent.
En skola som ger goda förutsättningar för alla Sveriges elever kräver engagerade och bra lärare.
Ska vi locka de bästa måste fler kommuner prioritera en satsning på lärarlönerna. I slutändan handlar det om att Sverige ska få en skola som tar tillbaka toppositionen i de internationella jämförelserna.
Margareta Pålsson (M) riksdagsledamot ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
...lärarbanan. Läraryrkets status är just nu före mål för en flitig debatt. Alliansregeringen gör mycket för att höja statusen. Efter sommaren startar en helt ny lärarutbildning.
Nyligen beslutades att lärare ska bli legitimerade och samtidigt fortsätter vi satsningen på lärarlyftet. Men ska våra reformer få avsedd effekt är det också viktigt att lärarnas löner höjs.
Allting börjar med läraren, och en skola i världsklass förutsätter därför att de mest motiverade och studiebegåvade ungdomarna söker sig till yrket. För att konkurrera med yrken som läkare, jurist eller civilingenjör måste kommunerna erbjuda bra löner till bra lärare. Risken är annars stor att ungdomarna väljer bort lärarbanan.
Lärarförbundet har i rapportserien Perspektiv på lärarlöner granskat löneutfallen för lärare i Sveriges kommuner 2010.
Granskningen visar att det nya läraravtalets golv på två procent ofta har blivit ett tak. Samtidigt får lärare som kan visa upp goda resultat inte mer i plånboken.
Tittar man på löneutvecklingen 2007-2010 är Moderaterna det parti som satsat mest på lärarnas löner över tid. Av de fem kommuner som satsat mest är hela fyra stycken moderatledda.
Moderaterna har dessutom som enda parti färre kommuner på listan över de kommuner som ger två procent 2010 än deras andel av Kommunsverige. Moderatstyrda kommunerna Skurup och Svedala toppar listan med utfall på 3,6 och 3,4 procent.
Fler kommuner måste satsa på att ge bra lärare högre löner. I praktiken ska det kunna skilja 10 000 kronor mellan lärare som presterar bra resultat och de som inte gör det.
Att lönen är viktig bekräftas av en rapport som McKinsey nyligen tog fram och som belyser olika skolsystem runt om i världen.
Rapporten visar att det framför allt är tre saker som utmärker framgångsrika skolsystem:
• För det första måste det vara svårt att komma in på lärarutbildningen.
• För det andra måste lärarutbildningen hålla en mycket god standard.
• För det tredje måste man sätta in rätt insatser för varje elev i ett tidigt skede.
Ska det vara svårt att komma in på lärarutbildningen måste söktrycket vara högt. Så är det inte i dag.
Förra året var det bara 1,3 förstahandssökande per plats. En bidragande orsak kan vara lönen.
Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2008 ligger lönerna för svenska grundskollärare efter 15 år i yrket i nivå med till exempel Slovenien.
Det placerar Sverige på plats 24 av de totalt 32 länder som ingår i undersökningen.
Nyligen kom årets siffror, som dessvärre var ännu sämre. Antalet ansökningar minskade, från en redan låg nivå, med 14 procent.
En skola som ger goda förutsättningar för alla Sveriges elever kräver engagerade och bra lärare.
Ska vi locka de bästa måste fler kommuner prioritera en satsning på lärarlönerna. I slutändan handlar det om att Sverige ska få en skola som tar tillbaka toppositionen i de internationella jämförelserna.
Margareta Pålsson (M) riksdagsledamot ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
måndag 16 maj 2011
Rasera inte Äldrepsykiatrin
I ett läge när Blekinges befolkning blir allt äldre och behovet av vård ökar föreslås att Äldrepsykatrin i länet rustas ned. Ett märkligt förslag. Istället för att avveckla den typen av verksamhet borde det till framtidssatsningar för att stärka sjukvården för de äldre.
Utredningsinsatser för att en person med demenssjukdom ska få rätt diagnos och rätt medicinering är viktig, detta får inte åsidosättas. Att blanda äldre personer med demenssjukdomar med andra personer med psykiska sjukdomar är inte lämpligt.
Det finns ett stort behov av kompetent personal inom området. De ska känna trygghet i sitt arbete.
Anhöriga till personer med demenssjukdomar i Blekinge ska veta att vård och omsorg som ges är av hög kvalitet. Det framlagda förslaget skapar oro och ovisshet för alla berörda parter.
Vår uppmaning är att inte rasera en väl fungerande verksamhet, något som skulle drabba en svag och skör grupp. Vi vill därför ställa följande frågor till den styrande majoriteten i landstinget Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet.
Ser ni inga risker med de föreslagna nedskärningarna inom äldrepsykatrin när vi vet att behovet av vård och omsorg för de äldre ökar?
Vilka nettobesparingar förväntas förslaget ge, uppstår kostnader inom andra områden?
Anser ni att förslagen stämmer väl överrens med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom?
Svara gärna gemensamt.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M) 2:e vice ordf. i Landstingsfullmäktige
Bo Arnesjö Professor emeritus. fd.landstingsledamot. Äldrenämnden Karlskrona(M)
Utredningsinsatser för att en person med demenssjukdom ska få rätt diagnos och rätt medicinering är viktig, detta får inte åsidosättas. Att blanda äldre personer med demenssjukdomar med andra personer med psykiska sjukdomar är inte lämpligt.
Det finns ett stort behov av kompetent personal inom området. De ska känna trygghet i sitt arbete.
Anhöriga till personer med demenssjukdomar i Blekinge ska veta att vård och omsorg som ges är av hög kvalitet. Det framlagda förslaget skapar oro och ovisshet för alla berörda parter.
Vår uppmaning är att inte rasera en väl fungerande verksamhet, något som skulle drabba en svag och skör grupp. Vi vill därför ställa följande frågor till den styrande majoriteten i landstinget Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet.
Ser ni inga risker med de föreslagna nedskärningarna inom äldrepsykatrin när vi vet att behovet av vård och omsorg för de äldre ökar?
Vilka nettobesparingar förväntas förslaget ge, uppstår kostnader inom andra områden?
Anser ni att förslagen stämmer väl överrens med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom?
Svara gärna gemensamt.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M) 2:e vice ordf. i Landstingsfullmäktige
Bo Arnesjö Professor emeritus. fd.landstingsledamot. Äldrenämnden Karlskrona(M)
torsdag 28 april 2011
Sjukreformen var nödvändig
Vi vill förbättra sjukförsäkringen:
Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så lång tid jämfört med när sjukskrivningstalen var som högst. Det är bland annat resultatet av den sjukförsäkringsreform som Alliansen sjösatte under föregående mandatperiod. Vår utgångspunkt är att reformen var helt nödvändig genomföra. Resultaten visar också att den i stora delar fungerat väl och hjälpt många människor att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen igen. Men vi ser också att justeringar behöver göras i syfte att på ett tryggt sätt kunna bryta utanförskapet för fler. Reformen ligger alltså i sin helhet fast men förbättringar ska ske inom de områden där vi funnit brister som det finns behov att åtgärda.
Det finns redan idag en rad undantag inom sjukförsäkringen för att undvika att människor hamnar i kläm inom ett omfattande regelverk. Bland annat kan man vara sjukskriven på obestämd tid även efter 30 månader vid allvarliga sjukdomsfall eller till exempel arbetsskador. Trots det påbörjar personer som inte borde det arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlings regi efter 30 månader. En ny oskälighetsprövning ska därför införas som ytterligare ska säkerställa att personer som efter denna tid inte är redo att påbörja arbetslivsintroduktion inte heller gör det. Dagens undantag kommer i framtiden kunna kompletteras med ökade individuella hänsynstaganden.
Människor som haft den gamla formen av tidsbegränsad sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, saknar inte sällan sjukpenninggrundande inkomst vilket kan skapa ekonomiska problem vid övergång till och efter arbetslivsintroduktionen. Därför vill vi införa en särskild sjukpenning och ett nytt bostadsstöd avsett för dessa personer.
Ett övergripande drag i hela sjukförsäkringsreformen är betydelsen av tidiga insatser och rehabiliteringsåtgärder. Utgångspunkten är att ju längre man väntar desto längre blir vägen tillbaka, vilket dessvärre var precis så det fungerade före reformen. Vi vill att detta ska gälla arbetslivsinriktad rehabilitering i högre utsträckning än idag. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska kunna samarbeta mer och tidigare kring den försäkrades situation. Vi tycker dessutom att vägarna tillbaka till arbetsgemenskapen ska vara fler och föreslår därför att medel tillförs Arbetsförmedlingen för 3000 nya platser avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Ytterligare steg tas alltså för att förbättra en lika omfattande som nödvändig reform inom ett dock mycket komplext område. I den processen är det också viktigt att Försäkringskassans kontakt med försäkrade och läkare förbättras. Ett brett arbete i syfte att stärka förtroendet för myndigheten och regelverket ska därför ta vid. Vi tror att våra många åtgärder sammantaget kommer att bidra till att stärka sjukförsäkringen och att låta fler hitta tillbaka till arbetsgemenskapen.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot, Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Nu är hälften så många sjukskrivna hälften så lång tid jämfört med när sjukskrivningstalen var som högst. Det är bland annat resultatet av den sjukförsäkringsreform som Alliansen sjösatte under föregående mandatperiod. Vår utgångspunkt är att reformen var helt nödvändig genomföra. Resultaten visar också att den i stora delar fungerat väl och hjälpt många människor att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen igen. Men vi ser också att justeringar behöver göras i syfte att på ett tryggt sätt kunna bryta utanförskapet för fler. Reformen ligger alltså i sin helhet fast men förbättringar ska ske inom de områden där vi funnit brister som det finns behov att åtgärda.
Det finns redan idag en rad undantag inom sjukförsäkringen för att undvika att människor hamnar i kläm inom ett omfattande regelverk. Bland annat kan man vara sjukskriven på obestämd tid även efter 30 månader vid allvarliga sjukdomsfall eller till exempel arbetsskador. Trots det påbörjar personer som inte borde det arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlings regi efter 30 månader. En ny oskälighetsprövning ska därför införas som ytterligare ska säkerställa att personer som efter denna tid inte är redo att påbörja arbetslivsintroduktion inte heller gör det. Dagens undantag kommer i framtiden kunna kompletteras med ökade individuella hänsynstaganden.
Människor som haft den gamla formen av tidsbegränsad sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, saknar inte sällan sjukpenninggrundande inkomst vilket kan skapa ekonomiska problem vid övergång till och efter arbetslivsintroduktionen. Därför vill vi införa en särskild sjukpenning och ett nytt bostadsstöd avsett för dessa personer.
Ett övergripande drag i hela sjukförsäkringsreformen är betydelsen av tidiga insatser och rehabiliteringsåtgärder. Utgångspunkten är att ju längre man väntar desto längre blir vägen tillbaka, vilket dessvärre var precis så det fungerade före reformen. Vi vill att detta ska gälla arbetslivsinriktad rehabilitering i högre utsträckning än idag. Därför vill vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska kunna samarbeta mer och tidigare kring den försäkrades situation. Vi tycker dessutom att vägarna tillbaka till arbetsgemenskapen ska vara fler och föreslår därför att medel tillförs Arbetsförmedlingen för 3000 nya platser avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Ytterligare steg tas alltså för att förbättra en lika omfattande som nödvändig reform inom ett dock mycket komplext område. I den processen är det också viktigt att Försäkringskassans kontakt med försäkrade och läkare förbättras. Ett brett arbete i syfte att stärka förtroendet för myndigheten och regelverket ska därför ta vid. Vi tror att våra många åtgärder sammantaget kommer att bidra till att stärka sjukförsäkringen och att låta fler hitta tillbaka till arbetsgemenskapen.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot, Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)