Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förut sättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip
...längre. Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad.
Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.
Märkligt är också att Svensk Energi - energibolagens branschorganisation - nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att för-klara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen. Budskapet att "elmarknaden nu fungerar bättre" går inte hem eftersom reformen uppfattas som djupt orättvis och konkurrensen på andra områden snedvrids när elpriserna blir olika.
Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.
Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara. Så stora merkostnader i verksamheter där marginalerna ofta är små gör att företag vi talat med nu överväger nedläggning eller flytt utomlands.
Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.
Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i ju-ni. Vi ser fram emot att ta del av myndighetens förslag till åtgärder.
Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning - nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 - gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv - sägs nämligen i klar-språk "att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma i fråga". I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning - i två områden i stället för fyra - skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i Blekinge och resten av södra Sverige.
Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra
Jonas Jacobsson Gjörtler (M)Riksdagsledamot Skåne
Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge
Annicka Engblom (M)Riksdagsledamot Blekinge
tisdag 10 januari 2012
Alla jobb behövs
Europa genomgår nu en mycket allvarlig skuldkris. Många länder har tuffa beslut att fatta. Det handlar om sänkning av pensioner, uppsägningar i skola, vård och omsorg samt sänkta löner.
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.
I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.
Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.
Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.
Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.
Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.
För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.
Tomas Tobé (M)
Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
En oansvarig politik har lovat för mycket och nu har det blivit dags att betala notan.
I Sverige har vi en alliansregering som tar ansvar. För jobben, för arbetslinjen och för ekonomin. Vi har inte lovat allt till alla och spenderat medel som vi egentligen inte har. Därför ser vi nu att Sverige har unikt starka statsfinanser. Vi är det enda landet i EU som förväntas ha ett överskott i de offentliga finanserna de kommande två åren. Detta är viktigt för att vi ska klara välfärden.
Alliansen har bedrivit en konsekvent arbetslinje sedan vi första gången fick väljarnas förtroende 2006. Och detta har givit resultat. Det är 171 600 fler som jobbar i dag. Samtidigt är det 143 000 färre som är förtidspensionerade och antalet sjukskrivna har kraftigt minskat. Men orosmolnen fortsätter att hopa sig. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas i stor utsträckning av sin omvärld. Därför ser vi nu en svagare utveckling på arbetsmarknaden med oro för ökad arbetslöshet och sänkt sysselsättning. Detta måste bemötas med en aktiv politik som fortsätter att ta ansvar för jobben.
Vi går därför fram med ett arbetsmarknadspaket om hela 8,1 miljarder kronor för de kommande tre åren. Detta innehåller bland annat en satsning på fler handläggare hos Arbetsförmedlingen, fler praktikplatser och utökade utbildningsmöjlig-heter. Det kommer att vara viktigt för att omställningen ska fungera på arbetsmarknaden. Vi åtgärdar även de brister som förekommit i jobb- och utvecklingsgarantin och särskilt i fas 3.
Vidare är det viktigt att vi underlättar för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Alliansen vill därför införa lärlingsprovanställning för unga under 23 år och sänka hotell- och restaurangmomsen. Detta är reformer som sänker trösklarna till ett jobb. Detta gynnar framförallt unga och utrikes födda att få in en fot på arbetsmarknaden.
Mot detta står en opposition som vill montera ned arbetslinjen. De vill göra det mindre lön-samt att arbeta, fördubbla kostnaden för att anställa unga, de säger nej till reformer för fler jobb i hotell- och restaurangbranschen samt halvera både rut- och rot-avdraget. Det är ett effektivt sätt att sänka sysselsättningen och öka utanförskapet.
För att Sverige även i fortsättningen ska stå starkt måste vi fortsätta med en jobbskapande politik. Oppositionens strävan efter att montera ned arbetslinjen kommer vi inte att acceptera. Alla jobb behövs.
Tomas Tobé (M)
Riksdagsledamot och ordf i arbetsmarknadsutskottet
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Ta reda på var ni står själva i stället!
I repliken "Det viktigaste är kvaliteten på skolan" (BLT den 14 december) menar Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter att vi inte svarar på
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.
Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".
Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.
Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.
I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.
Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.
Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.
Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge
...deras fråga om lagen om valfrihet, LOV, och ställer även frågan om vi vill privatisera till vilket pris som helst.
Vi beklagar det faktum att riksdagsledamöterna inte tar sig tid att läsa det vi skriver. Vi var mycket tydliga i vårt tidigare inlägg där vi slog fast att: "Det är i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare ges en möjlighet att ta del av denna mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån eget behov".
Bostadsort ska inte vara avgörande när det gäller möjligheten att få välja välfärdstjänster.
Varför ska äldre i en kommun fråntas chansen att välja omsorg och äldreboende, medan grannen i en annan kommun får just denna möjlighet? Den typen av orättvis politik är inget vi kan ställa oss bakom.
I stället för att vara så negativ till att människor själva ges möjlighet att ta kanske ett av de mest livsavgörande besluten, borde Socialdemokraterna lägga mer kraft på att reda ut vad det faktiskt är för alternativ partiet står för.
Vi vet nu således att Blekinges S-ledamöter gärna hellre ser att politiker styr och ställer i människors liv och inte vill ge till exempel äldre rätten att själva bestämma omsorg. Men sedan är det tomt på besked. Det är de spridda skurarnas politik.
Thomas Östros talar om socialdemokratisk politik som en popcornmaskin, där förslag nästan dagligen poppar upp och försvinner i ett moln av otydlighet.
Vi är beredda att hålla med. Socialdemokraterna har ingen egen politik och försöker därför, närmast desperat, att lägga ut dimridåer genom att hävda att vi inte ger tydliga besked. Det är lågt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamöter Blekinge
Oppositionen sprider osanningar om yrkesutbildningarna
Under den senaste tiden har det visat sig att det fortfarande finns en utbredd vanföreställning om att man på yrkesförberedande program i gymnasiet inte får högskolebehörighet. Man kan samtidigt konstatera att oppositionen, med Socialdemokraterna i spetsen, aktivt har bidragit till att sprida osanningar om de nya yrkesutbildningarna. Faktum är att alla elever kan få högskolebehörighet under sin gymnasietid om de så önskar.
Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.
På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
Den nya gymnasieskolan sjösattes inför höstterminen 2011 och innehåller tolv nya yrkesprogram. Programmen är skräddarsydda för elever med speciella yrkesintressen och fokuserar av den anledningen mer på yrkesämnena än de teoretiska ämnena. Samtliga yrkesprogram ger samtidigt eleverna högskolebehörighet om eleverna själva önskar.
På sju av tolv yrkesutbildningar har eleverna möjlighet att få högskolebehörighet inom programmets ramar. På fem av utbildningarna krävs att eleverna utökar sitt program, som totalt består av 2500 poäng, med 100 poäng. Det motsvarar i de flesta fall en extra kurs.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet – vilka är de partier som arbetat mest aktivt för att sätta den felaktiga bilden av yrkesutbildningarna – har varit retoriskt skickliga, men bör skämmas över att de lurat så många svenska ungdomar i deras gymnasieval.
Margareta Pålsson (M)
Riksdagsledamot från Skåne
Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Arbetsmarknadsutskottet
fredag 2 december 2011
Vad vill egentligen Socialdemokraterna?
De socialdemokratiska ledamöterna i Blekinge ställer i ett inlägg (23/11) frågan till oss om vad vi anser om att privata aktörer inom äldreomsorgen undviker att betala skatt genom skatteplanering. Vårt svar är tydligt. Att företag som bedriver verksamhet i Sverige använder kryphål i lagen med syfte att undvika skatt är oacceptabelt. Det är mot bakgrund av detta som regeringen agerat snabbt och lämnat ett uppdrag till Skatteverket att särskilt granska företag inom sektorerna vård, skola och omsorg. Ambitionen är att förslag på skärpta regler lämnas redan under nästa år. Här är det viktigt att understryka kommunernas ansvar att följa upp och se till att reglerna följs. Detta gäller även Socialdemokratiskt styrda kommuner.
Sedan kan vi bara konstatera att s-ledamöternas hållning är fortsatt negativ gentemot alla de duktiga företagare och deras medarbetare som dagligen utför ett mycket bra arbete. Utan urskiljning får de sig en känga när s-ledamöterna kritiserar allt som har med ordet privat att göra. Utgångspunkten tycks vara att alla som jobbar inom privata företag har orimliga arbetsförhållanden, medan alla som jobbar inom de offentliga verksamheterna lever i en drömtillvaro. Alla som driver privata företag är hänsynslösa skatteplanerare, medan alla offentliga förvaltningsformer är själva sinnesbilden för den perfekta lösningen.
Det här vittnar om en uppfattning långt ifrån verkligheten. Att s-ledamöterna inte har varit ute i verksamheterna och bildat sig en egen uppfattning. Eller ännu värre, varit ute i verksamheterna, men inte velat se. Verkligheten är nämligen inte svart eller vit. Det finns mängder av duktiga företagare i Blekinge som inte är förtjänta av att hamna i samma fack som de oseriösa aktörer som uppenbarligen finns.
Tyvärr tar inte Socialdemokraterna i Blekinge hänsyn till detta i ivern att kritisera alla alternativ till ett monopolsystem. Men den här dogmatiska linjen tycks det råda olika meningar om. Lyssnar man till partiledare Håkan Juholt är ibland det ok med vinst, ibland inte. Svaren varierar beroende på vilken dag frågan ställs. Detta inger ingen som helst trovärdighet! Vem ska vi lita på när Socialdemokraterna för fram sina olika budskap? Vad vill egentligen Socialdemokraterna?
Moderaterna har under hösten haft över 250 samtal med personer i Blekinge som dagligen ser verksamheten inifrån, offentliga som privata. Den bild som s-ledamöterna ger känner vi inte igen. De allra flesta erbjuder en vård av god kvalitet och brinner för sina vårdtagare och sin verksamhet. Och det är väl ändå i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare har en möjlighet att ta del av en mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån egna behov. Nej, det känns som att Socialdemokraterna levererar en skrivbordsprodukt. Välkommen ut i verkligheten istället.
Vår utgångspunkt är däremot tydlig. Kvaliteten ska sättas i främsta rummet oavsett vem som utför vården. Lyckas någon utföra vård med hög kvalitet och dessutom skapa mervärde så inte oss emot. De som å andra sidan inte följer uppställda kvalitetskriterier har ingen plats inom äldreomsorgen eller andra områden inom välfärdsområdet. I grund och botten handlar det om att våra äldre får en omsorg av kvalitet som utformas efter varje människas enskilda behov. Det perspektivet försvinner lätt i bruset av Socialdemokraternas jakt på privata företagare.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Sedan kan vi bara konstatera att s-ledamöternas hållning är fortsatt negativ gentemot alla de duktiga företagare och deras medarbetare som dagligen utför ett mycket bra arbete. Utan urskiljning får de sig en känga när s-ledamöterna kritiserar allt som har med ordet privat att göra. Utgångspunkten tycks vara att alla som jobbar inom privata företag har orimliga arbetsförhållanden, medan alla som jobbar inom de offentliga verksamheterna lever i en drömtillvaro. Alla som driver privata företag är hänsynslösa skatteplanerare, medan alla offentliga förvaltningsformer är själva sinnesbilden för den perfekta lösningen.
Det här vittnar om en uppfattning långt ifrån verkligheten. Att s-ledamöterna inte har varit ute i verksamheterna och bildat sig en egen uppfattning. Eller ännu värre, varit ute i verksamheterna, men inte velat se. Verkligheten är nämligen inte svart eller vit. Det finns mängder av duktiga företagare i Blekinge som inte är förtjänta av att hamna i samma fack som de oseriösa aktörer som uppenbarligen finns.
Tyvärr tar inte Socialdemokraterna i Blekinge hänsyn till detta i ivern att kritisera alla alternativ till ett monopolsystem. Men den här dogmatiska linjen tycks det råda olika meningar om. Lyssnar man till partiledare Håkan Juholt är ibland det ok med vinst, ibland inte. Svaren varierar beroende på vilken dag frågan ställs. Detta inger ingen som helst trovärdighet! Vem ska vi lita på när Socialdemokraterna för fram sina olika budskap? Vad vill egentligen Socialdemokraterna?
Moderaterna har under hösten haft över 250 samtal med personer i Blekinge som dagligen ser verksamheten inifrån, offentliga som privata. Den bild som s-ledamöterna ger känner vi inte igen. De allra flesta erbjuder en vård av god kvalitet och brinner för sina vårdtagare och sin verksamhet. Och det är väl ändå i allra högsta grad rimligt att kommunens medborgare har en möjlighet att ta del av en mångfald av utövare och själva får välja vård utifrån egna behov. Nej, det känns som att Socialdemokraterna levererar en skrivbordsprodukt. Välkommen ut i verkligheten istället.
Vår utgångspunkt är däremot tydlig. Kvaliteten ska sättas i främsta rummet oavsett vem som utför vården. Lyckas någon utföra vård med hög kvalitet och dessutom skapa mervärde så inte oss emot. De som å andra sidan inte följer uppställda kvalitetskriterier har ingen plats inom äldreomsorgen eller andra områden inom välfärdsområdet. I grund och botten handlar det om att våra äldre får en omsorg av kvalitet som utformas efter varje människas enskilda behov. Det perspektivet försvinner lätt i bruset av Socialdemokraternas jakt på privata företagare.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
måndag 28 november 2011
Argumenten för en filial håller inte
Förslaget att göra Försäkringskassans Karlshamnskontor till en filial under Kalmarkontoret är mycket oroväckande. Det skulle om det blir verklighet innebära ett hårt slag mot, inte bara Karlshamn, utan hela Blekinge. Argumenten som anförs för denna förändring får anses vara av grund natur. Vi saknar en djupare dimension och kommer med bestämdhet att verka för att en ordentlig konsekvensanalys kommer till stånd innan beslut tas. Vi är övertygade om att en sådan kommer att tala till Karlshamns fördel
Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.
Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.
När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.
Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.
Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.
När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.
Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
Äldre vill bo hemma så länge som möjligt
Under hösten har vi moderater intervjuat både boende och personal på flera av länets äldreboenden.
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)