Vi vill säkra välfärdens finansiering

Grunden för en välfärd i världsklass är en stark ekonomi. Att fler arbetar stärker ekonomin och ger ökade resurser till välfärden.

Det är därför regeringen kontinuerligt gjort det mer lönsamt att arbeta samtidigt som ordning och reda i de offentliga finanserna kunnat säkras.
Denna kombination har utmärkt Sverige under de senaste årens orostider i världsekonomin.Sedan första jobbskatteavdraget infördes i Sverige har arbetskraftsdeltagandet ökat starkt. Detta jämfört med såväl tidigare år som med andra länder.

De fyra jobbskatteavdrag som genomförts har därmed varit betydelsefulla medel för svensk ekonomi. Slutsatserna är helt entydiga: Jobbskatteavdraget skapar väldigt många jobb. Bedömningarna ligger på 75 000-125 000, oavsett om bedömningarna kommer från Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, SNS eller LO.

Det är därför Sverige har klarat sig bättre än de all-ra flesta jämförbara länder. En varaktigt hög sysselsättning är avgörande för att värna välfärden. Tillsammans med jobbskatteavdragen handlar det bland annat om ett utbildningssystem som fokuserar på kunskap och praktisk utbildning som fungerar i arbetslivet. Den politik som fungerat i Sverige ska ställas mot den politik som misslyckats i andra länder. Där har kortsiktiga stimulanser och ansvarslöshet lett till att arbetslösheten i stället blivit väldigt hög.

Sverige har de minsta ekonomiska skillnaderna bland jämförbara länder. Andelen med låg materiell standard i Sverige har faktiskt minskat medan den har ökat under krisen i många andra länder. Man kan företräda andra prioriteringar, men att hävda att arbetslinjen hotar väl-färden visar att man inte förstår hur ekonomin hänger ihop.

Moderaterna vill säkra välfärdens finansiering genom att föra Sverige mot full sysselsättning. Det är så vi tar ansvar för vår ekonomi.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Ulf Berg(M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet

Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping, kulturutskottet

Fler speciallärare och nytt system för särskilt stöd

Moderaterna: Fler speciallärare och nytt system för särskilt stöd

I Nya moderaternas rapport ”En modern skola” presenterar vi en rad förslag på lösningar till svåra utmaningar inom skolan.
Vi vill med dessa förslag att våra elever ska få de bästa tänkbara möjligheterna att ta sig an den alltmer kunskapskrävande värld som omger dem. I rapporten identifierar vi fem stora utmaningar.
En av dessa utmaningar är sjunkande resultat och minskad likvärdighet. Av de många konkreta förslag i rapporten vill vi här ta fasta på några särskilda.

Trots att Sverige under lång tid har varit ett av de länder som lagt störst andel av de gemensamma resurserna på skolan har effekten varit för låg.
Under femton års tid har svenska skolans resultat pekat stadigt nedåt i en rad internationella undersökningar och jämförelser. Detta samtidigt som likvärdigheten i den svenska skolan har minskat.
Det spelar med andra ord allt större roll i vilken skola våra barn går i. Det vill vi motverka.

Det går inte att säga nog ofta. Läraren är den enskilt viktigaste delen i varje elevs lärande.
Men för de barn som har det svårare i skolan än andra är det inte säkert att en bra lärare räcker. Genom fler speciallärare tror vi att vi kan hjälpa dessa elever och på så sätt bidra till bättre resultat och minska likvärdighet.
Forskning visar att de insatser som speciallärare gör får mest effekt i låg och mellanstadiet.

Därför föreslår vi en miljard som avgränsas till låg och mellanstadiet för att stötta de elever som behöver extralärare eller speciallärare.
En bra modell att utgå i från är den pågående ”Läsa-skriva-räkna”-satsningen.

Det särskilda stödet för framförallt läs- och skrivsvårigheter kommer för sent. Eftersom läs och skrivsvårigheter ställer till stora problem för inlärningen av övriga ämnen är detta särskilt bekymmersamt.
Vi anser därför att det är nödvändigt att utforma en ny modell för särskilt stöd. Det särskilda stödet har länge varit inlindat i en ”vänta-och-se”-mentalitet.

Konsekvensen blir att elever med svårigheter går vidare i skolan med otillräckliga kunskaper.
Bilden av att det särskilda stödet till elever ibland når ut för sent och är otillräckligt bekräftas av den negativa utvecklingen de senaste femton åren. För att förhindra denna utveckling vill vi därför se en utredning som ser över ett utformande av en ny modell för särskilt stöd i grundskolans tidigare år.

De sjunkande resultaten och den minskade likvärdigheten är en av de stora utmaningar vi ser i den svenska skolan.
Med bland annat ett ökat antal speciallärare och ett nytt system för särskilt stöd är det vår fasta övertygelse att de senaste femton årens negativa trend kan vändas.

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet

Michael Svensson (M)
Riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Varning för straffskatter

Moderaternas och Alliansens skattereformer som trädde i kraft vid årsskiftet stärker möjligheterna till jobb och på sikt högre löner i Sverige. Sedan maktskiftet 2006 har skattetrycket i Sverige i andel av BNP sjunkit från 48 till 44 procent.

Den största delen av detta är lättad skattebörda för låg­ och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget, rutavdraget och halverade arbetsgivaravgifter för unga har skapat större marginaler i plånboken, underlättat vardagspusslet och ökat sysselsättningen. Bolagskatten är den skatt som pekats ut av OECD som den mest tillväxthämmande. Vi har sänkt den för att värna och stärka förutsättningarna för investeringar, jobb och på sikt stigande reallöner i Sverige.

Socialdemokraterna gör anspråk

på regeringsmakten och det enda vi vet är att de vill genomföra kostnadsökningar på över 30 miljarder kronor på svenska jobb och företag. De har fortfarande inte förklarat vilken övrig politik de vill föra och med vem man vill bilda regering. Frågan är nu vilka av de andra oppositionspartiernas krav man är beredd att tillmötesgå? Miljöpartiets kravlista är omfattande och präglas av förslag som skulle innebära att jobb sätts på spel och att landsbygden drabbas hårt. De kommande fyra åren skulle miljöskatterna höjas med sammanlagt 50 miljarder kronor om Miljöpartiet fick sin vilja igenom. Det handlar bland annat om krav på införd kilometerskatt, kraftigt höjd koldioxidskatt och införandet av en flygskatt.

Förslaget om höjd koldioxidskatt tillsammans med en kilometerskatt skulle drabba landsbygden hårt. Det handlar såväl om industrins transportbehov som transporter för lokala åkerier. Alltifrån det timmer som ska exporteras till mat­ och varuleveranser till den lokala butiken eller äldreboendet. Kilometerskatten leder till ökade kostnader för de människor som bor, lever och driver företag på landsbygden eftersom de ökade kostnaderna för transporter naturligtvis i slutändan kommer att vältras över på kunderna.

Vi vet inte i dag hur en rödgrön regeringsplattform skulle se ut, men vi vet att Miljöpartiet kommer att få igenom en hel del av sina förslag, och partiet prioriterar höjningen av miljöskatter mycket högt. Troligen är det bland annat på detta område som Miljöpartiet kommer att få genomslag i regeringsplattformen. Socialdemokraternas förslag om höjd bolagsskatt och höjda arbetsgivaravgifter för företag som anställer unga tillsammans med Miljöpartiets olika krav på skattehöjningar på transporter och resande innebär en politik som skulle drabba landsbygden mycket hårt.

Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar. Moderaterna och Alliansen vill med kraftfulla reformer skydda våra företag mot den internationella finanskrisen. Vi gör det genom reformer som stärker Sverige långsiktigt, som gör Sverige attraktivare att investera i och där jobben blir fler och där Sverige håller samman. En politik för fler jobb tjänar alla på.

"Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Henrik von Sydow (M) Ordförande i riksdagens skatteutskott

(S)politik hotar jobben

Replik Krister Örnfjäder (S) Västerviks-Tidningen (28/2). Arbetslösheten i Sverige är ett problem.

Den var för hög när Socialdemokraterna själva regerade under blomstrande högkonjunktur, och den är inte ännu så låg nu som vi skulle önska till följd av den rådande globala lågkonjunkturen. Medan

 

Alliansen har genomfört en rad satsningar för underlätta för fler att få ett jobb så signalerar Socialdemokraterna en politik som går i helt motsatt inriktning. Örnfjäder säger blankt nej till att det ska löna sig att arbeta, nej till rut-avdraget, nej till sänkt restaurangmoms och tycker heller inte att stimulanser för att anställa fler unga är en bra idé. Faktum är att varje förslag med en tydlig jobbprofil ignoreras av Socialdemokraterna som uppenbart har som prioritering att istället försvåra och fördyra för såväl företagare som löntagare. Frågan är då på vilket sätt det leder till fler jobb för unga, om företag som nu växer i exempelvis städ eller restaurangbranschen, får försämrade villkor?

 

Socialdemokraternas politik är ett allvarligt hot, inte bara mot jobbmöjligheter för unga, utan mot Sverige som välfärdsamhälle. Bakom alla begrepp som investeringar och satsningar döljer sig nämligen ett stort svart ekonomiskt hål som riskerar ge betydande negativa effekter.I rollen som ett ansvarstagande, tryggt och solidariskt parti imponerar Socialdemokraterna inte det minsta. Att medvetet driva en politik som slår ut jobb och företag är tvärtom det mest osolidariska ett politiskt parti kan göra.

 

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

 

Jan R Andersson (M)

riksdagsledamot Kalmar

V vill uppenbart försvåra och fördyra för företagen

Svar till Johan Eriksson (V), "Vi har inte råd med skyhög arbetslöshet bland unga", i BLT den 7/2.

Johan Eriksson (V) hävdar att alliansen har som mål att straffa unga på arbetsmarknaden genom försämrade villkor. Dessutom menar Eriksson att den underliggande idén med detta skulle vara att skapa en andra klassens medborgare.

Johan Eriksson landar helt rätt i slutsatsen att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem. Den var för hög när Vänsterpartiet själva agerade stödparti åt tidigare Socialdemokratiska regeringar och den är för hög nu. Men, medan Alliansen har genomfört en rad satsningar för att underlätta för unga att få ett jobb, så signalerar Vänsterpartiet en politik som går i helt mot-satt inriktning.

Vänsterpartiet säger blankt nej till att det ska löna sig att arbeta, nej till rut-avdraget, nej till sänkt restaurangmoms, och man tycker inte heller att stimulanser för att anställa fler unga är en bra idé.

Faktum är att varje för-slag med en tydlig jobbprofil ignoreras av Vänsterpartiet som uppenbart har som prioritering att i stället försvåra och fördyra för såväl företagare som löntagare.

Frågan är då på vilket sätt det leder till fler jobb för unga om företag som nu växer, i exempelvis städ eller restaurangbranschen, får försämrade villkor?

Johan Eriksson är här svaret skyldig.

Vänsterpartiets politik är på det hela ett allvarligt hot, inte bara mot jobbmöjligheter för unga, utan mot Sverige som välfärdsamhälle. Bakom alla begrepp som investeringar och satsningar döljer sig nämligen ett stort svart ekonomiskt hål som riskerar att ge betydande negativa effekter för såväl svenska hushåll som företag. Och minskar det ekonomiska utrymmet för alla de som håller igång Sverige och genererar intäkterna, då förstår alla att det blir mindre över till vår gemensamma välfärd. Just intäktssidan är dock inget som vänsterpartister av någon märklig anledning tycks vara speciellt intresserade av att diskutera.

I rollen som ett ansvarstagande, tryggt och solidariskt parti imponerar Vänsterpartiet således inte det minsta. Att medvetet driva en politik som slår ut jobb och företag är tvärtom det mest osolidariska ett politiskt parti kan göra. Det är inte att ta ansvar för Sverige.

skriver jag och min kollega Annicka Engblom
Riksdagsledamöter, Blekinge 

Svåra problem men det hjälper inte med köttskatt

I Jordbruksverkets rapport om hållbar köttkonsumtion, som släpptes häromdagen, diskuteras konsekvenserna av köttkonsumtion. Rapporten fastslog att en så kallad köttskatt kan vara ett styrmedel, bland flera andra.

Vi säger nej till en sådan lagstiftning av flera skäl, men det viktigaste skälet är människors möjligheter att göra medvetna val utan någon politisk klåfingrighet. Matkonsumtion har miljökonsekvenser. Konsumenter som är informerade tar större ansvar för miljömässigt smarta val i butiken och vid restaurangbesök.

Det går att göra val som minimerar miljöpåverkan och främjar hållbar matproduktion, utan lagstiftning och extra straff-skatter.

Varje människa kan försäkra sig om hållbar köttkonsumtion genom att konsumera medvetet. Svenskt kött tenderar att vara mer klimatsmart än det som är importerat, av flera skäl. I många länder skövlas skog för att skapa betesmark och framställa sojabaserat foder, något som får negativa följder för klimatet. Svenska betesdjur värnar istället den biologiska mångfalden, eftersom de håller landskapet öppet och gynnar artrikedomen.

Animalieproduktionen i Sverige sker under strikta kontroller, utan en systematisk användning av antibiotika som är vanlig i EU och resten av världen. Transporterna av maten är dessutom mycket kortare. Ännu bättre är att välja vilt.

Införande av en köttskatt skulle få konsekvenser som skulle slå mot de svagaste i samhället. De som redan i dag har svårt att få matbudgeten att gå ihop, skulle behöva byta ut kött mot ersättningar som har sämre proteininnehåll, alternativt en lägre kötthalt med fler tillsatser.

Att slå mot de socialt utsattas val av mat är varken moraliskt eller önskvärt. Skulle man, som vissa föreslår, bara fokusera på koldioxidutsläpp, så har vi redan väl fungerande koldioxidskatter på plats.

Ytterligare skattegrundande faktorer skulle leda till ännu en administrativ börda med ytterst begränsad nytta för miljön.

Konsumenter bör välja miljösmarta produkter. Detaljreglering från politiker är varken nödvändig eller önskvärd.

Sverige har bra förutsättningar. Att gå överstyr med ogenomtänkta för-slag såsom köttskatt skulle slå mot socialt utsatta människor, djurhållning och de företagare som försörjer sig på köttproduktion.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge

Åsa Conraads (M) riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Vad vill S?

Den ekonomiska krisen fort-sätter att oroa världsekonomin. Under hösten har en vikande internationell efterfrågan slagit mot svensk exportindustri och även Blekinge län har påverkats. Läget är bekymmersamt men Sverige står väl rustat.

Även i svåra ekonomiska tider finns det möjligheter för nya jobb, branscher och företag att växa fram. Regeringen har prioriterat reformer som möjliggör framväxten av nya jobb i takt med att omvärlden och arbetsmarknaden har struktureras om.

Mot detta står Socialdemokraterna som gång på gång avvisar jobbskapande förslag.

En reform som vållat en intensiv debatt är rutavdraget. Genom avdraget har vita jobb blivit norm i stället för svarta.
Anställningar med en riktig lön, pensionspoäng och trygga anställningsförhållanden. Avdragets popularitet har ökat från år till år.

Färska siffror från Skatteverket visar att det nu är 6 124 personer som använder avdraget i Blekinge län. Över hela landet är det närmare en halv miljon personer som använder avdraget. För att ytterligare sänka trösklarna, göra svarta tjänster vita och öka möjligheterna till arbete har regeringen nu halverat restaurangmomsen.

Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar att under en ettårsperiod så har närmare 5 000 jobb skapats. Regeringens reformer ger effekt och underlättar för inträde på arbetsmarknaden.

I en tid när tjänstesektorn blir allt viktigare för sysselsättningen och företag behöver bättre konkurrenskraft, föreslår Socialdemokraterna reformer som är skadliga för jobben.

De vill göra det mindre lönsamt att arbeta, fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, försämra rutavdraget, höja bolagsskatten och fördubbla restaurangmomsen. Sammanlagt handlar det om en skattechock på mer än 30 miljarder kronor för Sveriges hushåll och företag.

Vi skulle vilja fråga Kerstin Haglö, riksdagsledamot (S), om hon fortfarande står bakom dessa förslag som skulle sänka sysselsättningen, öka arbetslösheten och minska företagens konkurrenskraft?

Sverige står inför stora utmaningar och behöver en politik för framtiden. Regeringen tar ansvar för Sverige genom stärkt konkurrenskraft och investeringar för framtidens jobb och skapar en arbetsmarknad där alla människor får plats.

Vi undrar vilken väg Socialdemokraterna vill ta?

Hillevi Engström (M) arbetsmarknads minister, 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot, Blekinge arbetsmarknadsutskottet