Vill se egen viltmyndighet

BLEKINGE LÄNS TIDNING
Fredag, kl 04:00 2014-08-01 Sida 11 - Sektion: GENERAL - Del: 1

Författare: Johanna Rundgren

RONNEBY Väntetiden för en vapenlicens kan skilja mycket mellan länen. Riksdagsledamöterna Åsa Coenraads och Gustav Nilsson vill samla jaktfrågorna till en enda viltmyndighet. - Det blir för mycket byråkrati nu, säger Gustav Nilsson.

Det märks inte minst på antalet lösta jaktkort.

- Det finns många unga jägare som bor i storstäderna. Då behöver vi kunna hantera det. Till exempel genom att göra det enklare att låna vapen mellan jägare, säger Åsa Coenraads (M), som sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Hon har ingått i Moderaternas jakt- och skyttegrupp med åtta riksdagspolitiker.

- Vi kommer från olika utskott och har kunnat ge olika infallsvinklar, säger Åsa Coenraads.

Långa väntetider

Målet har varit att underlätta för jägare och för skyttar. Gruppen har konstaterat att det är långa väntetider för vapenlicenser. Hur långa beror på var i landet ansökan görs. En viltmyndighet skulle enligt arbetsgruppens förslag, kunna ta över licenshandläggningen från polisen.

- De vapen som används vid brott är för det mesta illegala vapen. Det är inte jaktvapnen som är problemet. Det behöver man skilja på, och avlasta polisen så att de kan ägna sig åt att stoppa de illegala vapnen, säger Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot från Blekinge i arbetsmarknadsutskottet, och själv jägare.

I slutrapporten till partiet föreslås en total översyn av vapenlagstiftningen för jakt. Men också andra frågor om viltvård, viltförvaltning och rovdjur har diskuterats under året.

- Frågor om jakt och vapen tycker vi är en nationell angelägenhet. De ska avgöras i Sverige och inte i Bryssel, säger Gustav Nilsson. 

Vargen stakt hotad Han ger vargjakt som ett exempel på en återkommande konflikt mellan beslutsnivåer och intressen. Vargen räknas som en starkt hotad art i Sverige med en stam på 350-400 djur. Krav på skyddsjakt från djurägare som vill värna sina djur på bete, ställs mot direktiv om att skydda arten.

- Om det blir ett beslut om skyddsjakt överklagas det vidare. Vi anser att det finns utrymme för att skjuta fler vargar än det görs i dag, säger Åsa Coenraads.

Jaktkort

■ Antal jaktkort lösta under 2012-2013 (inom parentes 2011-2012) I Blekinge län: 4 931 stycken (4 857) I riket: 302 478 stycken (297 671) Jaktkortet ska kunna visas upp vid jakt och förnyas varje år. Det är ett bevis på att innehavaren är berättigad att jaga i Sverige och har betalt viltvårdsavgiften.



Källa: Naturvårdsverket

Bildtext:
- Ett förslag. Moderata riksdagspolitikerna Åsa Coenraads och gustav Nilsson har jobbat fram ett förslag för jakt, skytte och vapen och vill se en egen viltmyndighet.
- Omtvistad. Vargar och vargjakt är en ständigt kontroversiell fråga."Vi anser att det finns utrymme för att skjuta fler vargar än det görs i dag", säger Åsa Coenraads.

Det är dags att underlätta för jakt, jägare och viltkött

 

 

 

Nyligen har årets jaktsäsong dragit igång med råbocksjakten den 16 augusti. Omkring 300 000 människor är en del av denna breda folkrörelse i Sverige.

Jakt är inte bara en viktig och stolt svensk tradition utan handlar också om samspelet mellan människan, djuren och naturen. Men det finns flera omständigheter som behöver förbättras i detta sammanhang.

För det första ska beslut kring svensk rovdjurs­ och jaktpolitik tas så nära invånarna som möjligt. EU bör hålla sig borta från detta, särskilt då Sverige är ett stort och glesbefolkat land med vitt skilda förutsättningar från merparten av de andra EU­länderna. Sverige ska själv få bestämma över sina jaktregler utan inblandning från klåfingriga EU­byråkrater.
 
För det andra är polisens handläggningstider för vapenlicenser tyvärr oskäligt långa och samma regler tillämpas inte runt om i landet. Långa väntetider för att få vapenlicens rimmar illa med att samhället i sin tur kräver att jägarkåren ska sköta viltvården och för detta krävs både träning och tillgång till rätt vapen. Hand­ läggningstiderna för vapenlicenserna måste därför kortas och bli mer enhetliga över landet.

En tredje aspekt är att den svenska vildsvinsstammen ökar och medför stora skador på lantbruket, naturen och trädgårdar samt orsakar trafikolyckor. Jaktreglerna bör ses över för att underlätta jakt på vildsvin så att vi inte tappar kontrollen över vildsvinens utbredning. Här bör vi överväga förenklade regler kring användning av kameror och belysning samt hantering av vildsvinskött, men även införa subventionering av de trikinpro­ver som är nödvändiga för vildsvinskött.
 
Till detta kommer att viltkött är en viktig resurs som vi sedan länge tagit tillvara på i Sverige - det är en unik råvara som är god, nyttig och miljösmart. Konsumtion av och kunskap om viltkött och dess unika smak bör öka och marknadsföras bättre, till exempel inom Matlandet Sverige. Också inom det offentliga bör servering av viltkött uppmuntras. Det är inte bara gott och klimatsmart, det ökar också möjligheten att få avsättning för till exempel vildsvinskött så att vildsvinsstammen kan hållas nere.
 
Sveriges jägare gör ett mycket bra arbete på frivillig basis som håller nere antalet trafikolyckor, sköter landets viltvård och ger möjlighet till många goda viltmåltider - detta borde samhället uppmuntra ytterligare genom kortare handläggningstider för vapenlicens och förbättrade jaktvillkor.

 

Gustav Nilsson (M)

riksdagsledamot Blekinge

Sten Bergheden (M)

riksdagsledamot Skaraborg