Vill se egen viltmyndighet

BLEKINGE LÄNS TIDNING
Fredag, kl 04:00 2014-08-01 Sida 11 - Sektion: GENERAL - Del: 1

Författare: Johanna Rundgren

RONNEBY Väntetiden för en vapenlicens kan skilja mycket mellan länen. Riksdagsledamöterna Åsa Coenraads och Gustav Nilsson vill samla jaktfrågorna till en enda viltmyndighet. - Det blir för mycket byråkrati nu, säger Gustav Nilsson.

Det märks inte minst på antalet lösta jaktkort.

- Det finns många unga jägare som bor i storstäderna. Då behöver vi kunna hantera det. Till exempel genom att göra det enklare att låna vapen mellan jägare, säger Åsa Coenraads (M), som sitter i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Hon har ingått i Moderaternas jakt- och skyttegrupp med åtta riksdagspolitiker.

- Vi kommer från olika utskott och har kunnat ge olika infallsvinklar, säger Åsa Coenraads.

Långa väntetider

Målet har varit att underlätta för jägare och för skyttar. Gruppen har konstaterat att det är långa väntetider för vapenlicenser. Hur långa beror på var i landet ansökan görs. En viltmyndighet skulle enligt arbetsgruppens förslag, kunna ta över licenshandläggningen från polisen.

- De vapen som används vid brott är för det mesta illegala vapen. Det är inte jaktvapnen som är problemet. Det behöver man skilja på, och avlasta polisen så att de kan ägna sig åt att stoppa de illegala vapnen, säger Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot från Blekinge i arbetsmarknadsutskottet, och själv jägare.

I slutrapporten till partiet föreslås en total översyn av vapenlagstiftningen för jakt. Men också andra frågor om viltvård, viltförvaltning och rovdjur har diskuterats under året.

- Frågor om jakt och vapen tycker vi är en nationell angelägenhet. De ska avgöras i Sverige och inte i Bryssel, säger Gustav Nilsson. 

Vargen stakt hotad Han ger vargjakt som ett exempel på en återkommande konflikt mellan beslutsnivåer och intressen. Vargen räknas som en starkt hotad art i Sverige med en stam på 350-400 djur. Krav på skyddsjakt från djurägare som vill värna sina djur på bete, ställs mot direktiv om att skydda arten.

- Om det blir ett beslut om skyddsjakt överklagas det vidare. Vi anser att det finns utrymme för att skjuta fler vargar än det görs i dag, säger Åsa Coenraads.

Jaktkort

■ Antal jaktkort lösta under 2012-2013 (inom parentes 2011-2012) I Blekinge län: 4 931 stycken (4 857) I riket: 302 478 stycken (297 671) Jaktkortet ska kunna visas upp vid jakt och förnyas varje år. Det är ett bevis på att innehavaren är berättigad att jaga i Sverige och har betalt viltvårdsavgiften.



Källa: Naturvårdsverket

Bildtext:
- Ett förslag. Moderata riksdagspolitikerna Åsa Coenraads och gustav Nilsson har jobbat fram ett förslag för jakt, skytte och vapen och vill se en egen viltmyndighet.
- Omtvistad. Vargar och vargjakt är en ständigt kontroversiell fråga."Vi anser att det finns utrymme för att skjuta fler vargar än det görs i dag", säger Åsa Coenraads.

Det svenska lantbruket håller högsta kvalitet

I vårt land har vi ett lantbruk och en djurhållning av högsta kvalitet. Det finns ett gott miljötänkande och en god djurvälfärd. Inom det svenska lantbruket används mindre bekämpningsmedel och inom djurhållningen mindre mediciner, jämfört med många andra länder. 

I många fall har våra djur större ytor att vistas på och många av våra djur får också gå ute. Detta är viktigt och något som vi ska vara stolta över och slå vakt om och göra till en konkurrensfördel för vårt land. Sverige måste här vara pådrivande mot andra länder inom EU.

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. Den moderatledda Alliansen har under lång tid drivit frågan om en bättre, rimligare och effektivare landsbygd och jordbrukspolitik inom Europa. Inom EU håller man nu på att ta fram förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik, CAP, Common Agricultural Policy.

Vi har ett långt land med olika förutsättningar och olika tyngdpunkter på skogs­- och åkermark. Det är viktigt vi får ett system där reglerna kring gårdsstödet anpassats till svenska förhållanden. Våra utgångspunkter för en ny jordbrukspolitik är subsidiaritet, alltså att så mycket som möjligt bestäms på lägsta möjliga nivå nationellt. 

Vi vill betona betydelsen av pelare II, miljö-­ och landsbygdsstöd. Långsiktigt är det viktigt vi skapar ett lantbruk med god miljöhänsyn och som strävar mot ett öppet landskap.
Vi vill också uppmuntra insatser som skapar en levande landsbygd. Beträffande pelare I, direktstöd till lantbrukare, måste denna ges en utformning som är hållbar över tid. Det är inte rimligt att hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd där skattepengar exempelvis går till att finansiera tobaksodlare i södra Europa. 

Redan under det svenska EU­ordförandeskapet 2009 var Alliansen drivande för att förenkla vardagen för lantbrukare. Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det skall bli enklare för lantbrukaren. Dagens regelverk är alltför krångligt och skapar tidsödande merarbete för den enskilde. Vi kommer därför att arbeta vidare för att skapa en enhetlig europeisk jordbrukspolitik med mindre byråkrati, bättre djurvälfärd samt ökat fokus på miljö kopplat till jordbruk.

Våra svenska lantbrukare och djurproducenter måste ges möjlighet att konkurrera på lika villkor jämfört med sina kollegor i övriga EU länder. I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. Det borde finnas goda möjligheter att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel. I synnerhet då vi har så hög kvalitet i vår livsmedelsproduktion. Konsumenterna måste få ökad kunskap om hur olika livsmedel producerats och det måste ställas större krav inom det offentliga då man gör upphandlingar.
För att konsumenten aktivt skall kunna göra sina val måste våra livsmedel i ökad omfattning märkas. Landsbygden har stora förutsättningar och livsmedelsproduktionen i världen måste öka för att i framtiden kunna försörja en allt större befolkning. Ger vi våra svenska lantbrukare och djurhållare rätt förutsättningar har Sverige bra förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen.
" Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det ska bli enklare för lantbrukaren " I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. "

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. 

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet

Åsa Coenraads (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet

Christer Akej (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet