Låt inte myter avgöra ditt val!

BLEKINGE LÄNS TIDNING
5 timmar sedan 2014-09-05 Sida 35

Författare: Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Låter du fakta eller myter avgöra ditt val? Här följer några av oppositionens myter:

 

1) Sysselsättningen i Sverige har minskat Enligt SCB är det över 300 000 fler människor som arbetar i dag än 2006. Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU. Trots den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet ligger sysselsättningsgraden på samma nivå som 2006. 

2) Utanförskapet har ökat När Alliansen tillträdde 2006 var det drygt 1 000 000 människor som försörjdes av sociala ersättningar eller bidrag. År 2012 var det cirka 800 000. Enligt SCB är nivåerna de senaste tre åren de lägsta sedan mätningarna började göras 1990. 

3) Fler människor har osäkra anställningar och deltidsjobb Enligt Riksdagens utredningstjänst var det 17,5 procent av de anställda på arbetsmarknaden 2006 som hade tidsbegränsad anställning. År 2013 var andelen 17 procent. Andelen deltidsanställda hade minskat från 24 procent 2006 till 23 procent 2013. 

4) Pensionärerna har fått det sämre ekonomiskt Riksdagens utredningstjänst har undersökt köpkraften hos olika pensionärsgrupper. Ingen grupp har fått minskad köpkraft sedan 2006 när man räknar med både förändringen av pensionerna och sänkningen av skatten. För en garantipensionär har köpkraften ökat mest, 11 procent utöver inflationen. 

5) De rika betalar allt mindre skatt Riksdagens utredningstjänst konstaterar att den femtedel som tjänar mest har ökat sin andel av de sammanlagda skatteinbetalningarna, medan de övriga fyra inkomstgrupperna minskat sin andel av de samlade skatterna under Alliansen. 

6) Antalet utbildningsplatser har minskat Enligt Riksdagens Utredningstjänst är andelen vuxna (18-64 år) som är i studier på högskola, vuxenutbildning eller eftergymnasiala utbildningar större än 2006. Inom högskolan har vi i dag både fler platser och större andel av befolkningen som studerar än 2006. 

7) Fattigdomen har ökat i Sverige Sverige har, tillsammans med Luxemburg, den lägsta andelen materiellt fattiga i EU, en andel som dessutom har minskat under Alliansen. 

8) Alliansen har ödelagt statens finanser Sverige är det enda landet i hela EU som väntas minska sin statsskuld i andel av BNP mellan åren 2006 och 2014, och vi ligger bland de bästa i EU när det gäller starka statsfinanser. 

9) Välfärden har fått krympande resurser under Alliansen En rapport nyligen från Sveriges Kommuner och Landsting bekräftar att välfärden aldrig haft så stora resurser som i dag. Ökningen är över 100 miljarder kronor sedan 2006, vilket är mer än vad som behövts för att möta ökade löner och priser och den demografiska utvecklingen. 

"Jag hoppas att det inte bli en myt som avgör hur du lägger din röst i höstens val."

Gustav Nilsson (M)

Allt fler har fått heltidsjobb under Alliansens regeringstid

BLEKINGE LÄNS TIDNING
2014-07-23, kl 04:00 2014-07-23 Sida 27 - Sektion: DIN ÅSIKT - Del: 1

Författare: Jan Ericson (M) riksdagsledamot, utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet, Jessica Polfjärd (M) riksdagsledamot, ordförande arbetsmarknadsutskottet, Gustav nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet

Ibland hävdas det i samhällsdebatten att andelen tillfälligt anställda och deltidsanställda har ökat kraftigt under Alliansens regeringstid och att arbetsgivarna satt i system att missbruka regelverket för visstidsanställningar.

 

Nu har Riksdagens utredningstjänst, RUT, undersökt saken.
Rapporten från RUT visar att år 2006 var det 17,5 procent av de anställda på arbetsmarknaden som hade tidsbegränsad anställning. År 2013 var andelen 17 procent.

Utvecklingen är densamma när man jämför kvinnor och män, och det är tydligt att andelen personer med tidsbegränsad anställning inte ökat under Alliansens regeringstid, utan snarare minskat något. 

Rapporten visar också att det finns en större andel anställda med tidsbegränsade anställningar inom offentlig sektor än privat, även om andelen minskat något hos båda sedan 2006. Detta visar att kommunpolitikerna har ett stort ansvar för att se till att erbjuda fasta jobb, och att det privata näringslivet kommit längre.

RUT-rapporten visar också att andelen deltidsanställda minskat från 24 procent 2006 till 23 procent 2013. RUT räknar då alla som arbetar mer än 35 timmar per vecka som heltidsanställda och övriga som deltidsanställda.

Slutsatsen är att vare sig andelen med tidsbegränsade anställningar eller andelen deltidsarbetande har ökat under Alliansen. Tvärtom syns en viss minskning av andelen arbetstagare med sådana anställningar. De flesta av alla de nya jobb, minst 250 000, som skapats under Alliansen har varit fasta heltidsjobb.

© Blekinge Läns Tidning

Vi gillar Rut

SYDÖSTRAN
2014-07-05, kl 04:00 2014-07-05 Sida 34 - Sektion: INSÄNDARE - Del: 1

Författare: Gustav Nilsson (m) Riksdagsledamot Blekinge

Alliansens Rut-reform med avdrag för hushållsnära tjänster vill Vänsterpartiet avskaffa och Socialdemokraterna halvera om de vinner valet i höst. Eftersom de hela tiden motarbetat Rut-reformen är det inte så märkligt.

Vi, liksom en majoritet av svenska folket, vilket en ny undersökning bekräftat, tycker att RUT-reformen är viktig och ska vara kvar.

Rut-reformen frigör till annat för individer och hushåll. Underlättar vardagen för pensionärer och hjälper barnfamiljer att få ihop livspusslet.

Hushållsnära tjänster ger ökade skatteintäkter genom att nya företag och nya jobb skapas.

Till skillnad från S och V vill vi behålla Rut.

Vi vägrar gömma och glömma

Aldrig tidigare har fler svenskar haft ett jobb. I dag har 250 000 fler människor ett arbete att gå till jämfört med 2006 när alliansregeringen tillträdde.

Den övergripande inriktningen på den ekonomiska politiken har varit att återupprätta arbetslinjen och stötta jobben. Tack vare alla de reformer regeringen har genomfört både för att stärka drivkrafterna för att arbeta och för att dämpa de negativa effekterna av den värsta internationella lågkonjunkturen sedan 1930-talet står svensk ekonomi starkare i dag än 2006, och starkare än jämförbara länder. Antalet sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla andra länder i vår omvärld. Sverige hade i slutet av förra året (senast tillgängliga data) den högsta andelen sysselsätta av alla de 28 EUländerna.

Utanförskapet har samtidigt, trots krisen, minskat med uppemot 200 000 personer sedan 2006. Och de offentliga finanserna är bland de starkaste i Europa.

Vår politik handlar om varje människas förmåga att växa av egen kraft. Det är gemensamt vi skapar välstånd. Det är med allas vår arbetskraft vi väver våra skyddsnät. Våra åtgärder syftar till att fler ska få jobb, och till att stärka förutsättningarna för god välfärd åt alla.

Vi vill att fler människor i Blekinge och i hela Sverige ska få ett arbete, en lön, arbetskamrater och en chans att forma och bestämma över sitt eget liv. Sverige blir starkare när fler människor finns i arbetskraften.

Blekinge är ett län med många utmaningar, inte minst i att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Den privata sektorn är bättre på att erbjuda anställning till unga och människor med funktionsnedsättning. Kommunala och statliga arbetsgivare behöver bli bättre på det. Det är inte minst viktigt eftersom statliga företag ägs av oss alla och i den bemärkelsen är i medborgarnas tjänst. De beslut som tas måste kunna motiveras utifrån de normer och värderingar som råder i samhället i stort.

Vi vill att statligt ägda företag överlag tar ett större ansvar när det gäller att stötta grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många gånger handlar det om ungdomar som bara har grundskola, om personer födda utanför Europa eller personer med funktionsnedsättning.

För att ge dessa i ndivider bättre möjligheter att få jobb och skapa sin egen försörjning och ge dem möjlighet att förverkliga sina drömmar och idéer behöver trösklarna in på arbetsmarknaden bli lägre. Alliansregeringen bedriver ett intensivt arbete för att ytterligare stötta dem som står långt ifrån jobb och för att förenkla för företag. Den ekonomiska vårpropositionen som alliansregeringen presenterade i veckan innehåller reformer som stärker skolan och rustar eleverna bättre för arbetsmarknaden. Satsningarna uppgår till fem miljarder kronor 2015 och ökar successivt till åtta miljarder kronor 2018. Åtgärderna, som fokuserar på jobb, tillväxt och sammanhållning, är finansierade krona för krona.

Så kan Sverige utvecklas ytterligare under åren framöver. Att öka kostnader för att anställa unga - såsom oppositionen vill när de fördubblar arbetsgivaravgifterna - är inte ett alternativ för alliansregeringen. Det vore att vända om och höja trösklarna in på arbetsmarknaden.

Det vägrar vi göra.

 

Peter Norman (M) Finansmarknadsminister,

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge,

Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge             

I Blekinge finns det 2397 unga som vill arbeta

I Blekinge län finns det i dag 2397 unga som vill arbeta men ännu inte har ett jobb att gå till. Att dessa unga kommer i jobb eller utbildning är en av våra viktigaste frågor.

Trots utdragen lågkonjunktur är det i dag över 200 000 fler som går till jobbet än 2006. Det är ett resultat av en aktiv jobbpolitik. Men det finns fortfarande utmaningar. Vi ser en arbetsmarknad där jobb som kräver kort utbildning blivit färre och där arbetsgivare ställer allt högre krav på lång utbildning och erfarenhet.

Ungdomsarbetslöshet har varit en stor utmaning för Sverige sedan 1990-talet. Därför måste vi våga tänka nytt, lyfta blicken och lära av andra länder som lyckats bättre. I till exempel Tyskland, fungerar övergången från utbildning till arbete bättre mycket på grund av väl utbyggda lärlingssystem.

Sverige unga behöver starkare kopplingen mellan utbildning och arbete, och våra arbetsgivare behöver arbetstagare med rätt utbildning och erfarenhet. Därför har arbetsmarknadens parter inom till exempel industrin, handeln och vård och omsorg tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal för anställningar som kombinerar arbete och utbildning. Detta är något som vi vill bygga vidare på.

Vi satsar nu på YA-jobb, en ny väg in på arbetsmarknaden för unga. Det handlar helt enkelt om att unga ska få komma in på en arbetsplats, få utbildning och att lära sig jobbet på jobbet - till lön enligt kollektivavtal. Arbetsgivare som anställer unga på yrkesintroduktionsavtal får ekonomiskt stöd för lönekostnaden och handledning. YA-jobben är en ny företeelse på svensk arbetsmarknad och att bygga upp detta är ett långsiktigt arbete men det är en viktig ny grundsten för fler unga i jobb. 

Skiljelinjerna i svensk politik är tydliga. Alliansen sätter jobben först. Socialdemokraterna föreslår kraftigt ökade skatter på arbete och företag tillsammans med en tredubbling av arbetsgivaravgiften för att anställa unga. Det är förslag som både riskera att slå ut unga som i dag har jobb och det höjer trösklarna för unga som vill komma in på arbetsmarknaden.

Ett jobb är mer än lön. Det är gemenskap med arbetskamrater. Det ger trygghet och frihet. Det är en möjlighet för unga att växa och bidra med resurser till allt som är vårt - till vården, skolan och omsorgen. Därför är vårt mål att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till.

Elisabeth Svantesson (M), Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, ledamot riksdagens arbetsmarknadsutskott

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik

Svar på insändare av Socialdemokraterna den 6 februari om järnvägsunderhåll.

Socialdemokraterna Anders Ygeman, Suzanne Svensson och Christina Mattisson skriver om tågurspårningar och den mediala rapporteringen och kräver bland annat ökade anslag till järnvägen och en återreglering av underhållet. Att basera sin politik på medial debatt är säkert populistiskt gångbart, men inte alls långsiktigt.

Vi kan till att börja med konstatera att bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik.

Socialdemokraterna klagar gärna och kräver mer pengar när de sitter i opposition, men när de själva satt med regeringsmakten var järnvägen underfinansierad. Alliansregeringen har fördubblat anslaget för järnvägsunderhåll, jämfört med regeringen Persson.

För att få ordning på järnvägen krävs fortsatt stora och tidskrävande insatser, men vi ser till att jobbet blir gjort.  Ygeman och hans vänner pekar på den senaste tidens uppmärksammade tågurspårningar.

Vad de inte nämner är att tågurspårningarna har minskat kraftigt sedan 2006, jämfört med 1990-talets början. Detta i en tid då järnvägstrafiken har ökat drastiskt. Vidare pekar Ygeman på att antalet inrapporterade urspårningsfarliga fel har ökat mellan 2009-2012.

Detta beror att Alliansen har fördubblat medlen till underhållsarbetet, med följd att inspektioner av banorna faktiskt genomförs.

Trafikverket har förbättrat sitt säkerhetsarbete, vilket innebär att fler fel rapporteras in. Vi ser detta som något bra, när fel identifieras i tid och åtgärdas. Vi har väldigt svårt att förstå logiken i socialdemokraternas resonemang, när de vill återföra Infranord till Trafikverket. Det är onödigt, kostar pengar och tar värdefull tid och energi, som bättre används till att utför arbete på spåren.

Inte bara hos Infranord, utan också hos de entreprenörer som har kontrakt med Trafikverket.

Resonemanget blir ännu mer av en gåta, om man väger in att socialdemokraternas ekonomiska talesperson, Magdalena Andersson, tydligt har sagt att myndigheterna ska effektiviseras. En av de myndigheter som skulle drabbas hårdast är Trafikverket. Hur blir underhållsarbetet bättre, när myndigheten måste krympa? 

Att Ygeman har så uppenbart låg tilltro till dem som arbetar med järnvägsunderhåll är också förbryllande. Det ligger i alla verksamheters kärna att ha god kontroll och leverera högsta kvalitet till sin kund. Vi utgår från att de som jobbar med järnvägsunderhåll rapporterar brister och att dessa åtgärdas.

Socialdemokraterna tror inte på konkurrens, företagande och ansvar.
Det gör vi. Därför görs nu också åtgärder på järnvägen, som borde gjorts för flera decennier sedan.

        - (M) SVARAR (S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik, skriver insändarskribenterna.

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik,

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M) vice ordförande riksdagens trafikutskott,
GUSTAV NILSSON (M) riksdagsledamot från Blekinge,
ANNICKA ENGBLOM (M) riksdagsledamot från Blekinge

Jobben är viktigast

Författare: Elisabeth Svantesson (M) Arbetsmarknadsminister, Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Arbetsmarknadsutskottet

I Blekinge är det många kockar, servitörer och servitriser som arbetar i helgtider. Att restaurangbranschen växer märks. Tack vare momssänkningen har nu fler människor ett jobb att gå till.

Siffror från både SCB och Konjunkturinstitutet bekräftar att den sänkta restaurangmomsen nu börjar få effekt. Restaurangmaten har i vissa fall blivit lite billigare, vilket har gjort att fler unnar sig ett restaurangbesök. Men momssänkningens verkliga vinnare är alla de uppskattningsvis 4 000 personer som tack vare reformen nu har ett jobb att gå till. Samtidigt kan helgfriden inte riktigt infinna sig för restaurangbranschen och dess personal. I stället för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden väljer Socialdemokraterna att fördubbla restaurangmomsen. Det slår mot en bransch där många får sitt första jobb. Dessutom vill de tredubbla arbetsgivaravgifterna för att anställa unga under 23 år, försämra RUT och kraftigt försvaga drivkrafterna till arbete. Det är en politik som gör det dyrare att anställa unga och som leder till färre jobb. Regeringen har varit tydlig sedan dag ett. 

Jobben är vår viktigaste fråga. Vi har prioriterat reformer som stimulerar och möjliggör framväxten av nya jobb och som öppnar fler vägar in på arbetsmarknaden. Momssänkningen har betytt ökade möjligheter att gå från utanförskap till arbete. Detta bekräftas också av SCB:s statistik som visar att antalet anställda i restaurang och hotellbranschen ökat och att branschen växer starkare än den övriga arbetsmarknaden. Jobben har blivit fler och kommit fler till del. Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat med lika mycket. För att få fler jobb i Blekinge behöver vi företag som växer och vågar anställa. Men skiljelinjerna i svensk politik handlar om synen på hur fler jobb ska växa fram. Det är tydligt att Socialdemokraterna saknar en politik för detta och det hotar den riktiga helgfriden för alla som arbetar i restaurangbranschen. 

Högre skatter skapar inga jobb

Alliansen går nu till offensiv mot ungdomsarbetslösheten. Den satsning på 3,1 miljarder kronor för fler jobb åt unga som läggs fram i budgeten för 2014 innehåller bland annat en kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften för unga under 23 år.

Om vi vill att fler ska anställa måste det blir mer attraktivt för företag att anställa unga. Så enkelt är det.

Ungdomsarbetslösheten har under lång tid använts som ett exempel på att regeringen har misslyckats. Man kan säga vad man vill om de siffror som florerar i sammanhanget, men en sak är säker. Utan de lättnader som Alliansen infört i form av halverade arbetsgivaravgifter och sänkt moms inom ungdomsintensiva tjänstesektorer skulle det sett än värre ut.

För vem tror på allvar att ökade kostnader skulle ge fler jobb? Socialdemokraterna verkar visserligen ha den utgångspunkten, men det ligger å andra sidan inbyggt i deras ideologiska själv-bild att högre skatter är ett slags mirakelmedicin.

Vi inom Moderaterna delar inte den uppfattningen. I stället för att bygga upp, menar vi att det är betydligt mer effektivt att riva ned hinder. Det är just därför vi arbetar med regelförenklingar. Det är just därför vi fokuserar på företagens villkor och det är just därför vi menar att en sänkt arbetsgivaravgift för unga kommer att ge många, som i dag står på tröskeln till det första jobbet, en extra knuff in på arbetsmarknaden.

Samtidigt är det viktigt att vi lyckas se till att övergången från utbildning till arbete fungerar bättre än vad som är fallet i dag.

Vi tror mycket på ett lärlingssystem som ser till att studenten snabbt kommer i kontakt med ett företag och ges möjlighet att lära sig arbetet från grunden. I Blekinge finns det mängder av driftiga ungdomar som inte vill annat än att komma in i ett företag och lära sig mer.

Det finns samtidigt mängder av företag som är öppna för denna möjlighet. Här måste vi tillsammans bli bättre i arbetet med att föra samman arbetssökande och företagare.

Satsningen på yrkesintroduktionsavtal i budgeten som uppgår till 2,1 miljarder 2014-2017 är ett led i denna process. Det blir genom avtalet betydligt billigare för företagen att anställa och slussa in företagen direkt från studier.

Vi kommer aldrig att nöja oss med annat än att vi gradvis monterar ned ungdomsarbetslösheten. Men det arbetet måste genomsyras av en tilltro till det rationella i att göra saker och ting lättare, inte svårare. Nya vägar in för unga. 3,1 miljarder i en direkt satsning på unga och företagens möjligheter att anställa. Det är ett stort steg på vägen.

Det är rationellt. Det är att satsa på Sveriges ungdomar.

Det svenska lantbruket håller högsta kvalitet

I vårt land har vi ett lantbruk och en djurhållning av högsta kvalitet. Det finns ett gott miljötänkande och en god djurvälfärd. Inom det svenska lantbruket används mindre bekämpningsmedel och inom djurhållningen mindre mediciner, jämfört med många andra länder. 

I många fall har våra djur större ytor att vistas på och många av våra djur får också gå ute. Detta är viktigt och något som vi ska vara stolta över och slå vakt om och göra till en konkurrensfördel för vårt land. Sverige måste här vara pådrivande mot andra länder inom EU.

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. Den moderatledda Alliansen har under lång tid drivit frågan om en bättre, rimligare och effektivare landsbygd och jordbrukspolitik inom Europa. Inom EU håller man nu på att ta fram förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik, CAP, Common Agricultural Policy.

Vi har ett långt land med olika förutsättningar och olika tyngdpunkter på skogs­- och åkermark. Det är viktigt vi får ett system där reglerna kring gårdsstödet anpassats till svenska förhållanden. Våra utgångspunkter för en ny jordbrukspolitik är subsidiaritet, alltså att så mycket som möjligt bestäms på lägsta möjliga nivå nationellt. 

Vi vill betona betydelsen av pelare II, miljö-­ och landsbygdsstöd. Långsiktigt är det viktigt vi skapar ett lantbruk med god miljöhänsyn och som strävar mot ett öppet landskap.
Vi vill också uppmuntra insatser som skapar en levande landsbygd. Beträffande pelare I, direktstöd till lantbrukare, måste denna ges en utformning som är hållbar över tid. Det är inte rimligt att hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd där skattepengar exempelvis går till att finansiera tobaksodlare i södra Europa. 

Redan under det svenska EU­ordförandeskapet 2009 var Alliansen drivande för att förenkla vardagen för lantbrukare. Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det skall bli enklare för lantbrukaren. Dagens regelverk är alltför krångligt och skapar tidsödande merarbete för den enskilde. Vi kommer därför att arbeta vidare för att skapa en enhetlig europeisk jordbrukspolitik med mindre byråkrati, bättre djurvälfärd samt ökat fokus på miljö kopplat till jordbruk.

Våra svenska lantbrukare och djurproducenter måste ges möjlighet att konkurrera på lika villkor jämfört med sina kollegor i övriga EU länder. I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. Det borde finnas goda möjligheter att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel. I synnerhet då vi har så hög kvalitet i vår livsmedelsproduktion. Konsumenterna måste få ökad kunskap om hur olika livsmedel producerats och det måste ställas större krav inom det offentliga då man gör upphandlingar.
För att konsumenten aktivt skall kunna göra sina val måste våra livsmedel i ökad omfattning märkas. Landsbygden har stora förutsättningar och livsmedelsproduktionen i världen måste öka för att i framtiden kunna försörja en allt större befolkning. Ger vi våra svenska lantbrukare och djurhållare rätt förutsättningar har Sverige bra förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen.
" Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det ska bli enklare för lantbrukaren " I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. "

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. 

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet

Åsa Coenraads (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet

Christer Akej (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet              

DALARNA Hur kan en höjning på 591 miljoner kronor för arbetsgivarna i Dalarna ge fler ungdomar jobb?

I dag skriver jag och mina partikollegor i Mora Tidning om hur viktigt det är att Socialdemokraterna svarar på frågan hur en höjning på 591 miljoner kronor för arbetsgivarna i Dalarna ger fler ungdomar jobb.

När ungdomar i Dalarna knackar på dörren till arbetsmarknaden är det viktigt att öppna upp genom att fort-sätta sänka trösklar och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har halverat arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år. När det blir billigare att anställa får fler unga chansen till jobb.

Svårigheten för unga att få jobb beror ofta på bristen av arbetslivserfarenhet. Många unga i dag skaffar sig sin första arbetslivserfarenhet i restaurangbranschen. Vi har sänkt restaurangmomsen just för att underlätta för fler att få det där viktiga första jobbet och har sett positiva effekter. Men även här säger Socialdemokraterna nej - man vill fördubbla även restaurangmomsen. Detta skulle försvåra för unga att få in en fot och skaffa sig viktiga arbetslivserfarenheter och skulle leda till färre ungdomsjobb i Dalarna i stället för fler.

I personalchefs-index som presenterades nyligen anger svenska personalchefer att den viktigaste åtgärden för att de ska anställa fler unga är sänkta arbetsgivaravgifter. Därför är det anmärkningsvärt att det är just mot de unga Socialdemokraterna med kirurgisk precision riktar sina skattehöjningar - man vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Vilket innebär cirka 591 miljoner mer i kostnader för arbetsgivare i Dalarna. Hur ger det fler ungdomar i Dalarna jobb?

I trepartssamtalen har regeringen presenterat ett förslag på hur staten kan stimulera anställningar av unga, inom ramen för av parterna tecknade yrkesintroduktionsavtal. Förslaget innefattar bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och ett handledarstöd till arbetsgivaren. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs också satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen.

När ungdomar knackar på dörren till arbetsmarknaden är det därför inte läge att bomma igen dörren.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet
Ulf Berg (M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet,
Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping, kulturutskottet,

ÖKAT FÖRSVARSANSLAG

ÖKAT FÖRSVARSANSLAG



När frågan om försvaret och dess ekonomi var uppe vid SVT:s Agenda partiledardebatt gavs ett välkommet besked av Alliansen att frågan om resurstillskott ska tas upp vid höstens budgetdiskussioner.

Mot bakgrund av den senaste tidens incidenter där ryska flygplan övat anfall mot svenskt territorium, är det nödvändigt att se över beredskapen och redan innan försvarsberedningen är klar med sitt långsiktiga arbete, diskutera nödvändiga förstärkningar av det svenska försvaret.
När främmande stridskrafter närmar sig landet är det ett krav att vi visar på att hotet upptäckts och att vi dygnet runt har en fullgod beredskap för att möta detta.
Friheten är alltid värd att försvara.

Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)

Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan

Svar till Kerstin Haglö (S), Peter Jeppsson (S) och Suzanne Svensson (S), ("Blekinge har fantastiska möjligheter", BLT den 26 april).

S-trion menar att vi moderater saknar självkritik och inte ser problematiken i att arbetslösheten ligger på en hög nivå. Inget kan vara mer felaktigt.

Låt oss vara mycket tydliga. Alliansens politik har skapat utrymme för drygt 200 000 fler människor i sysselsättning än vad som var fallet 2006, Sverige har starka offentliga finanser, låg skuldsättning och en tillväxt som är unik jämfört med andra länder. Men att politiken har varit framgångsrik innebär inte på något sätt att vi slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra. Inte minst är det bekymmersamt att många ungdomar går utan ett jobb. En av flera lösningar på denna problematik är att göra det lättare och mer attraktivt för företagen att anställa. Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan på samma företag. Var och en får bedöma om det är fler lättnader eller ökade bördor som är rätt väg att gå.

När det gäller betydelsen av ett jobb hävdar S- ­ledamöterna att ett jobb skulle ge oss en frihet från beroende av andra. Det är en märklig inställning. Ett jobb ger självkänsla, det ger erfarenheter och en möjlighet att bygga sitt eget liv utifrån egna förutsättningar. Men att det skulle skära av betydelsen av att vi alla är beroende av andra människor i vår omgivning tror vi inte ett dugg på. Det solidariska samhället är ett samhälle där vi går framåt tillsammans och stöttar varandra.

I frågan om platser på högskola och universitet fortsätter S att ge den felaktiga bilden att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen på 10 000 platser 2010 och 2011 har upphört. En kommunikativ strategi som andas desperation. Kanske är det bristen på egen politik som gör att denna typ av icke seriös debattteknik används?

Vad Sverige i stället behöver är en politik som ser behovet av fler och växande företag, som gör det än mer lönsamt att arbeta och som satsar på välfärd i världsklass som är tillgänglig för alla. I ett sådant samhälle är vi alla beroende av andra, även om inte Socialdemokraterna tycks anse detta.

Till sist undras vad som var centralproducerat i vår artikel? Nej, det var nog en dum och slarvig kommentar från S sida för att dölja det faktum att det är deras egna artiklar som brukar vara framtagna så. Större (s)eriositet efterlyses.

Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamöter Blekinge 

En mix av utbildningar behövs

Svar till Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, "Fler utbildningsplatser behövs" i BLT den 20 april.

Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, samtliga riksdagsledamöter för Socialdemokraterna i Blekinge, hävdar att regeringen kraftigt skär ned i an-talet högskole- och universitetsplatser samt att konkurrenssituationen kommer att skärpas genom fler utbildningsplatser.

För det första: Vi tror inte på tanken om att fler platser per automatik leder till ökad konkurrens och mer vässad kunskap. Kina och Indien kommer alltid att kunna utbilda fler civilingenjörer än Sverige. I stället för att konkurrera med tomma utbildningsplatser, som Socialdemokraterna före-slår, ska Sverige konkurrera med kvalitet och spetskompetens.

För det andra: Socialdemokraterna försöker ge den felaktiga bilden av att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen om 10 000 platser 2010-2011 har upphört.

Det är inte seriöst. Vi tar gärna en debatt om behovet av att tillföra mer energi i olika delar av utbildningssystemet, men då ska det vara med öppna kort.

Faktum är att Alliansens satsningar på utbildningsområdet 2013 jämfört med 2006, när Socialdemokraterna styrde, har ökat med 6,8 miljarder kronor. De riktade anslagen till vuxenutbildning har dess-utom under samma period ökat i betydande omfattning.

Socialdemokraternas tes, att allt löser sig om alla blir akademiker, är sedan länge fastcementerad i partiets resonemang. Vi tror inte på den typen av ensidighet. Vi menar i stället att det krävs en bra mix av utbildningar och inte minst en förstärkt koppling mellan studier och arbetsmarknad.

Regeringen satsade därför i budgeten för 2013 på ett ungdomspaket som innehåller ökade resurser till lärlingsutbildning inom både gymnasiet och komvux samt yrkesutbildningar på gymnasiet. Rejäla satsningar för ökad kunskap och fler jobb med andra ord.

Vi ska heller inte glömma arbetsgivarperspektivet. För att någon ska få jobb krävs det att någon vill anställa. Det här tycks Socialdemokraterna helt ha glömt bort. I stället för att öppet redovisa partiets politik på området noterar vi ständiga försök att dölja det faktum att partiet planerar att genomföra kraftiga skattehöjningar för just de som vill anställa.

En åtgärd som med kirurgisk precision slår mot studenternas möjlighet att få jobb efter examen. På vilket vis skulle fördubblade arbetsgivaravgifter för unga leda till att fler anställer? Och varför ska vi höja skatter när vi inte behöver det? Sveriges ekonomiska position är som bekant stark.

Socialdemokraterna bör nog tänka mer på företagen. Det är i den privata tjänstesektorn som en stor del av framtidens jobb kommer att växa fram. Att studenter skulle gynnas av att en skattechock riktas mot just de företag som vill anställa är en ekvation som inte går ihop. Länets socialdemokratiska riksdagsledamöter är här svaret skyldiga.

" Sverige ska konkurrera med kvalitet och spetskompetens. 

Gustav Nilsson (M)

Annicka Engblom (M)