Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Socialdemokraterna. Visa alla inlägg

tisdag 5 augusti 2014

Vi gillar Rut

SYDÖSTRAN2014-07-05, kl 04:00 2014-07-05 Sida 34 - Sektion: INSÄNDARE - Del: 1

Författare: Gustav Nilsson (m) Riksdagsledamot Blekinge
Alliansens Rut-reform med avdrag för hushållsnära tjänster vill Vänsterpartiet avskaffa och Socialdemokraterna halvera om de vinner valet i höst. Eftersom de hela tiden motarbetat Rut-reformen är det inte så märkligt.


Vi, liksom en majoritet av svenska folket, vilket en ny undersökning bekräftat, tycker att RUT-reformen är viktig och ska vara kvar.

Rut-reformen frigör till annat för individer och hushåll. Underlättar vardagen för pensionärer och hjälper barnfamiljer att få ihop livspusslet.

Hushållsnära tjänster ger ökade skatteintäkter genom att nya företag och nya jobb skapas.

Till skillnad från S och V vill vi behålla Rut.

onsdag 12 februari 2014

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik


(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik
Svar på insändare av Socialdemokraterna den 6 februari om järnvägsunderhåll.

Socialdemokraterna Anders Ygeman, Suzanne Svensson och Christina Mattisson skriver om tågurspårningar och den mediala rapporteringen och kräver bland annat ökade anslag till järnvägen och en återreglering av underhållet. Att basera sin politik på medial debatt är säkert populistiskt gångbart, men inte alls långsiktigt.

Vi kan till att börja med konstatera att bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik.

Socialdemokraterna klagar gärna och kräver mer pengar när de sitter i opposition, men när de själva satt med regeringsmakten var järnvägen underfinansierad. Alliansregeringen har fördubblat anslaget för järnvägsunderhåll, jämfört med regeringen Persson.

För att få ordning på järnvägen krävs fortsatt stora och tidskrävande insatser, men vi ser till att jobbet blir gjort.  Ygeman och hans vänner pekar på den senaste tidens uppmärksammade tågurspårningar.

Vad de inte nämner är att tågurspårningarna har minskat kraftigt sedan 2006, jämfört med 1990-talets början. Detta i en tid då järnvägstrafiken har ökat drastiskt. Vidare pekar Ygeman på att antalet inrapporterade urspårningsfarliga fel har ökat mellan 2009-2012.

Detta beror att Alliansen har fördubblat medlen till underhållsarbetet, med följd att inspektioner av banorna faktiskt genomförs.

Trafikverket har förbättrat sitt säkerhetsarbete, vilket innebär att fler fel rapporteras in. Vi ser detta som något bra, när fel identifieras i tid och åtgärdas. Vi har väldigt svårt att förstå logiken i socialdemokraternas resonemang, när de vill återföra Infranord till Trafikverket. Det är onödigt, kostar pengar och tar värdefull tid och energi, som bättre används till att utför arbete på spåren.

Inte bara hos Infranord, utan också hos de entreprenörer som har kontrakt med Trafikverket.

Resonemanget blir ännu mer av en gåta, om man väger in att socialdemokraternas ekonomiska talesperson, Magdalena Andersson, tydligt har sagt att myndigheterna ska effektiviseras. En av de myndigheter som skulle drabbas hårdast är Trafikverket. Hur blir underhållsarbetet bättre, när myndigheten måste krympa? 

Att Ygeman har så uppenbart låg tilltro till dem som arbetar med järnvägsunderhåll är också förbryllande. Det ligger i alla verksamheters kärna att ha god kontroll och leverera högsta kvalitet till sin kund. Vi utgår från att de som jobbar med järnvägsunderhåll rapporterar brister och att dessa åtgärdas.

Socialdemokraterna tror inte på konkurrens, företagande och ansvar.
Det gör vi. Därför görs nu också åtgärder på järnvägen, som borde gjorts för flera decennier sedan.

        - (M) SVARAR (S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik, skriver insändarskribenterna.
(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik,

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M) vice ordförande riksdagens trafikutskott,
GUSTAV NILSSON (M) riksdagsledamot från Blekinge,
ANNICKA ENGBLOM (M) riksdagsledamot från Blekinge

måndag 20 januari 2014

Valårets första partiledardebatt i riksdagen är avklarad. Det blev i denna debatt tydligt att oppositionspartierna S, V och MP i riksdagen är splittrade i en rad viktiga frågor.


De har helt olika uppfattningar om vilken politik som ska gälla angående arbetsmarknaden, skatter och skolan, för att nämna några exempel. Nu är det på tiden att Socialdemokraterna tar sitt ansvar och tydligt redovisar hur deras regeringsalternativ ser ut. Alliansen fortsätter att ta ansvar för Sverige genom att underlätta för arbete, satsa på samhällets kärnverksamheter och prioritera ordning och reda i ekonomin. Jobben kommer först. Vi ser inte ned på någon form av försörjning. Alla behövs. Detta har varit vår utgångspunkt sedan dag ett och den linjen håller vi fast vid. Det är genom att fler som arbetar, drygt 200 000 fler i dag jämfört med 2006, som vi kan få in mer skatteintäkter och på så sätt göra viktiga välfärdssatsningar.

Sedan 2006 har 67 miljarder kronor tillförts. Det är inte så att en politik för fler jobb står i motsatsförhållande till välfärdssatsningar. Tvärtom, de går hand i hand. Det visar inte minst det faktum att trots att skattenivåerna i Sverige sänkts så har skatteintäkterna ökat. Socialdemokraternas bild av att striden står mellan skattelättnader och välfärd är en myt. Men hur är det då med Socialdemokraternas egen jobbpolitik? Jo, när vi behöver se till att fler unga får ett jobb svarar S med tredubblade arbetsgivaravgifter för dem under 23 år. När vi behöver sänka trösklarna in till arbetsmarknaden så svarar S med fördubblad restaurangmoms. När vi behöver fler företag som anställer och växer i hela landet så svarar S med en lastbilskatt. Det är på tiden att Socialdemokrater i allmänhet och länets s-riksdagsledamöter i synnerhet svar på frågan: Hur skapar dessa ökade bördor på företagare fler jobb i Blekinge och i övriga Sverige? Är det verkligen en god idé att rikta skattehöjningar direkt mot ungdomsintensiva branscher i ett läge när ungdomar redan är utsatta på arbetsmarknaden? På vilket sätt skulle en fördubblad restaurangmoms skapa ett större kundunderlag för de småföretagare i länet som redan i dag kämpar med att få verksamheten att gå ihop? Vad har ni för besked till Blekinges åkeriföretag och inte minst konsumenterna som i slutänden kommer att få betala när lastbilskatten slår till? Det finns en hel del märkliga ställningstaganden i S-budgeten som för tanken till talesättet "politik är de möjligas konst". Ta det faktum att Socialdemokraterna säger nej till jobbskatteavdraget på pappret men ja i praktiken. Den dubbla bokföringen innebär att partiet räknar in 12 miljarder i sin nuvarande budget som egentligen inte finns. 

Så här agerar inte ett ansvarsfullt parti som aspirerar på regeringsmakten. Hur tänker Socialdemokraterna finansiera det hål i budgeten som uppstår när de 12 miljarderna rycks bort? Nu är det upp till bevis. Försöket med att bluffa igenom en budget där 12 miljarder i realiteten saknas kommer inte att gå hem. Det är dags att ni är ärliga och talar om för väljarna vem det är som ska betala denna post. Talar vi om fler skattehöjningar? Det är dessutom på tiden att väljarna ges klara besked över vilka som ska göra vad i en regering med Stefan Löfven som statsminister. Vilken politik får väljarna med en röst på Socialdemokraterna? Är det Miljöpartiets försvarspolitik? Vänsterpartiets skattepolitik? Väljarna förtjänar ett ärligt svar. 

ANNICKA ENGBLOM (M) Riksdagsledamöter Blekinge, 
GUSTAV NILSSON (M) Riksdagsledamöter Blekinge

måndag 14 oktober 2013

Socialdemokraternas skattechock hotar jobben

Socialdemokraterna presenterade nyligen sin skuggbudget.

Där gav de bland annat besked om att:

● Företag, även i Blekinge, kan vänta sig kraftiga skattehöjningar ● Partiet säger nej till jobbskatteavdraget, men vill ändå ha det kvar ● Bidragssystemen ska byggas ut

Tillsammans bildar dessa tre ingredienser en jobbfientlig cocktail som riskerar att slå direkt mot företag och löntagare.

Att säga en sak, men att göra en annan, är inte en ärlig politik. Socialdemokraterna visar tydligt på hur detta kan yttra sig när partiet säger sig vilja satsa på jobb, men samtidigt gör det mindre attraktivt att jobba. Partiet säger sig vilja stödja företagande, men drar sig ändå inte för att höja skatter och öka regelbördor. Partiet säger sig vilja bryta bidragsberoende, men gör det mindre lön-samt att gå från bidrag till jobb.

Ta till exempel löftet i S- budgeten som beskrivs som satsningar på små-och medelstora företag. Det är en ambition som vi i Moderaterna och Alliansen delar. Moderaterna och Alliansen arbetar enträget med att ta bort hinder och göra vardagen enklare för företagen.

Men att nu som Socialdemokraterna föreslår, öka skatterna på jobb och företagande med drygt 30 miljarder är att gå i motsatt riktning. Deras förslag kommer med precision att slå direkt mot jobben. Till exempel kommer fördubblingen av arbetsgivaravgifter för att anställa unga öka företagens kostnader.

Och med ökad kostnad kommer sannolikt intresset för att anställa minska. I slutänden blir det ungdomarna i Sverige och Blekinge som hamnar i kläm. Och det är allvarligt.

Dubbelbottnat är också att den ekonomiska grunden för många av de reformer som Socialdemokraterna räknar upp består av de pengar partiet räknar hem genom att säga nej till jobbskatteavdraget.

Samtidigt som Socialdemokraterna trots allt deklarerar att avdraget ska finnas kvar vid ett regeringsskifte. Partiet finansierar med andra ord reformlöften med pengar som inte finns. Frågan till Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter blir följaktligen: Hur tänkte ni där, Kerstin Haglö, Peter Jeppsson och Suzanne Svensson? Vilka av de reformer ni nu föreslår ska bort?

Frågan är vad väljarna kan förvänta sig? Blir det med Stefan Löfven som statsminister skattehöjningar för både dem som driver företag och för löntagare? Vilken linje ska gälla? Är det Vänsterns totala motstånd, Miljöpartiets halvhjärtade motstånd eller Socialdemokraternas "vi får vänta och se"-politik? Viktiga frågor som väljarna har rätt att få ett tydligt svar på.

måndag 5 augusti 2013

Alliansens gymnasieskola rustar eleverna för framtiden

Socialdemokraterna upprepar över hela landet ”sina” förslag för att förbättra skolan.Nu senast i Almedalen En ganska intressant lista eftersom nästan alla punkterna är sådant som redan är genomfört eller beslutat av dagens regering. Exempelvis förslagen om att stärka läraryrket, kompetensutveckling, bättre karriärvägar, stärkt pedagogiskt ledarskap och forskningsinstitut för lärande. Även förslagen om att fördela resurserna mer efter elevernas behov och stötta skolor med tuffa förutsättningar är en kopia av regeringens politik, liksom när det gäller utvecklingen av gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets nya yrkesprogram innehåller idag fler kurser med koppling till yrket och utformas i samråd med branschfolk.

Socialdemokraterna verkar vilja gå till val på att genomföra  skolreformer som redan är genomförda av Alliansen.

På några punkter skiljer vi oss  däremot åt ordentligt. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever, och både LO och Socialdemokraterna vill tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet.

Redan idag börjar nästan 99% av eleverna i gymnasieskolan. Problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet, problemet är att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet. Från och med kommande läsår kommer det att vara möjligt att läsa in högskolebehörighet på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt. Vi tror det är en bättre väg än att tvinga alla elever att gå gymnasiet och dessutom tvinga alla att läsa in högskolebehörighet.Alliansen satsar stort på lärlingsutbildning.

Socialdemokraternas politik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa.  Alliansens gymnasiereform kommer att rusta fler elever för framtidens arbetsmarknad.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet
Jan Ericson (M) Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet

fredag 24 maj 2013

DALARNA Hur kan en höjning på 591 miljoner kronor för arbetsgivarna i Dalarna ge fler ungdomar jobb?













I dag skriver jag och mina partikollegor i Mora Tidning om hur viktigt det är att Socialdemokraterna svarar på frågan hur en höjning på 591 miljoner kronor för arbetsgivarna i Dalarna ger fler ungdomar jobb.

När ungdomar i Dalarna knackar på dörren till arbetsmarknaden är det viktigt att öppna upp genom att fort-sätta sänka trösklar och underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har halverat arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år. När det blir billigare att anställa får fler unga chansen till jobb.

Svårigheten för unga att få jobb beror ofta på bristen av arbetslivserfarenhet. Många unga i dag skaffar sig sin första arbetslivserfarenhet i restaurangbranschen. Vi har sänkt restaurangmomsen just för att underlätta för fler att få det där viktiga första jobbet och har sett positiva effekter. Men även här säger Socialdemokraterna nej - man vill fördubbla även restaurangmomsen. Detta skulle försvåra för unga att få in en fot och skaffa sig viktiga arbetslivserfarenheter och skulle leda till färre ungdomsjobb i Dalarna i stället för fler.

I personalchefs-index som presenterades nyligen anger svenska personalchefer att den viktigaste åtgärden för att de ska anställa fler unga är sänkta arbetsgivaravgifter. Därför är det anmärkningsvärt att det är just mot de unga Socialdemokraterna med kirurgisk precision riktar sina skattehöjningar - man vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Vilket innebär cirka 591 miljoner mer i kostnader för arbetsgivare i Dalarna. Hur ger det fler ungdomar i Dalarna jobb?

I trepartssamtalen har regeringen presenterat ett förslag på hur staten kan stimulera anställningar av unga, inom ramen för av parterna tecknade yrkesintroduktionsavtal. Förslaget innefattar bland annat sänkta arbetsgivaravgifter och ett handledarstöd till arbetsgivaren. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs också satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen.

När ungdomar knackar på dörren till arbetsmarknaden är det därför inte läge att bomma igen dörren.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet
Ulf Berg (M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet,
Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping, kulturutskottet,

torsdag 2 maj 2013

Unga i Blekinge förtjänar besked


I slutet av april presenterar Socialdemokraterna sin budgetmotion.
De har redan sagt att ingen ung ska gå arbetslös i mer än 90 dagar, samtidigt som de står fast vid att unga ska göras dubbelt så dyra att anställa och att restaurangmomsen ska höjas.

Vi är därför många som inväntar besked om hur deras förslag ser ut för att få fler företagare att an-ställa unga människor.Vi Moderater och Alliansen tror i stället på en samlad politik för fler jobb.

Därför genomför vi reformer som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och skapar incitament för fler företag att anställa. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik kunde alliansregeringen i höstbudgeten för 2013 genom-föra viktiga framtidsinvesteringar i infrastruktur och forskning, men också ett särskilt jobbpaket för unga på 8,1 miljarder.

Många av vårens nybakade studenter i Blekinge kommer att vara förstagångsväljare 2014.
De kan mycket väl av-göra om vår statsminister därefter heter Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven. Innan dess förtjänar de besked om vilka faktiska förslag som döljer sig bakom S plakatpolitik.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet
Jenny Petersson (M), riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet
Rebecka Nilsson MUF, ordförande i Blekinge   

Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan


Svar till Kerstin Haglö (S), Peter Jeppsson (S) och Suzanne Svensson (S), ("Blekinge har fantastiska möjligheter", BLT den 26 april).




S-trion menar att vi moderater saknar självkritik och inte ser problematiken i att arbetslösheten ligger på en hög nivå. Inget kan vara mer felaktigt.

Låt oss vara mycket tydliga. Alliansens politik har skapat utrymme för drygt 200 000 fler människor i sysselsättning än vad som var fallet 2006, Sverige har starka offentliga finanser, låg skuldsättning och en tillväxt som är unik jämfört med andra länder. Men att politiken har varit framgångsrik innebär inte på något sätt att vi slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra. Inte minst är det bekymmersamt att många ungdomar går utan ett jobb. En av flera lösningar på denna problematik är att göra det lättare och mer attraktivt för företagen att anställa. Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan på samma företag. Var och en får bedöma om det är fler lättnader eller ökade bördor som är rätt väg att gå.

När det gäller betydelsen av ett jobb hävdar S- ­ledamöterna att ett jobb skulle ge oss en frihet från beroende av andra. Det är en märklig inställning. Ett jobb ger självkänsla, det ger erfarenheter och en möjlighet att bygga sitt eget liv utifrån egna förutsättningar. Men att det skulle skära av betydelsen av att vi alla är beroende av andra människor i vår omgivning tror vi inte ett dugg på. Det solidariska samhället är ett samhälle där vi går framåt tillsammans och stöttar varandra.

I frågan om platser på högskola och universitet fortsätter S att ge den felaktiga bilden att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen på 10 000 platser 2010 och 2011 har upphört. En kommunikativ strategi som andas desperation. Kanske är det bristen på egen politik som gör att denna typ av icke seriös debattteknik används?

Vad Sverige i stället behöver är en politik som ser behovet av fler och växande företag, som gör det än mer lönsamt att arbeta och som satsar på välfärd i världsklass som är tillgänglig för alla. I ett sådant samhälle är vi alla beroende av andra, även om inte Socialdemokraterna tycks anse detta.

Till sist undras vad som var centralproducerat i vår artikel? Nej, det var nog en dum och slarvig kommentar från S sida för att dölja det faktum att det är deras egna artiklar som brukar vara framtagna så. Större (s)eriositet efterlyses.

Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamöter Blekinge 

måndag 29 april 2013

En mix av utbildningar behövs





Svar till Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, "Fler utbildningsplatser behövs" i BLT den 20 april.

Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, samtliga riksdagsledamöter för Socialdemokraterna i Blekinge, hävdar att regeringen kraftigt skär ned i an-talet högskole- och universitetsplatser samt att konkurrenssituationen kommer att skärpas genom fler utbildningsplatser.

För det första: Vi tror inte på tanken om att fler platser per automatik leder till ökad konkurrens och mer vässad kunskap. Kina och Indien kommer alltid att kunna utbilda fler civilingenjörer än Sverige. I stället för att konkurrera med tomma utbildningsplatser, som Socialdemokraterna före-slår, ska Sverige konkurrera med kvalitet och spetskompetens.

För det andra: Socialdemokraterna försöker ge den felaktiga bilden av att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen om 10 000 platser 2010-2011 har upphört.

Det är inte seriöst. Vi tar gärna en debatt om behovet av att tillföra mer energi i olika delar av utbildningssystemet, men då ska det vara med öppna kort.

Faktum är att Alliansens satsningar på utbildningsområdet 2013 jämfört med 2006, när Socialdemokraterna styrde, har ökat med 6,8 miljarder kronor. De riktade anslagen till vuxenutbildning har dess-utom under samma period ökat i betydande omfattning.

Socialdemokraternas tes, att allt löser sig om alla blir akademiker, är sedan länge fastcementerad i partiets resonemang. Vi tror inte på den typen av ensidighet. Vi menar i stället att det krävs en bra mix av utbildningar och inte minst en förstärkt koppling mellan studier och arbetsmarknad.

Regeringen satsade därför i budgeten för 2013 på ett ungdomspaket som innehåller ökade resurser till lärlingsutbildning inom både gymnasiet och komvux samt yrkesutbildningar på gymnasiet. Rejäla satsningar för ökad kunskap och fler jobb med andra ord.

Vi ska heller inte glömma arbetsgivarperspektivet. För att någon ska få jobb krävs det att någon vill anställa. Det här tycks Socialdemokraterna helt ha glömt bort. I stället för att öppet redovisa partiets politik på området noterar vi ständiga försök att dölja det faktum att partiet planerar att genomföra kraftiga skattehöjningar för just de som vill anställa.

En åtgärd som med kirurgisk precision slår mot studenternas möjlighet att få jobb efter examen. På vilket vis skulle fördubblade arbetsgivaravgifter för unga leda till att fler anställer? Och varför ska vi höja skatter när vi inte behöver det? Sveriges ekonomiska position är som bekant stark.

Socialdemokraterna bör nog tänka mer på företagen. Det är i den privata tjänstesektorn som en stor del av framtidens jobb kommer att växa fram. Att studenter skulle gynnas av att en skattechock riktas mot just de företag som vill anställa är en ekvation som inte går ihop. Länets socialdemokratiska riksdagsledamöter är här svaret skyldiga.

" Sverige ska konkurrera med kvalitet och spetskompetens. 
Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)