Vi vägrar gömma och glömma

Aldrig tidigare har fler svenskar haft ett jobb. I dag har 250 000 fler människor ett arbete att gå till jämfört med 2006 när alliansregeringen tillträdde.

Den övergripande inriktningen på den ekonomiska politiken har varit att återupprätta arbetslinjen och stötta jobben. Tack vare alla de reformer regeringen har genomfört både för att stärka drivkrafterna för att arbeta och för att dämpa de negativa effekterna av den värsta internationella lågkonjunkturen sedan 1930-talet står svensk ekonomi starkare i dag än 2006, och starkare än jämförbara länder. Antalet sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla andra länder i vår omvärld. Sverige hade i slutet av förra året (senast tillgängliga data) den högsta andelen sysselsätta av alla de 28 EUländerna.

Utanförskapet har samtidigt, trots krisen, minskat med uppemot 200 000 personer sedan 2006. Och de offentliga finanserna är bland de starkaste i Europa.

Vår politik handlar om varje människas förmåga att växa av egen kraft. Det är gemensamt vi skapar välstånd. Det är med allas vår arbetskraft vi väver våra skyddsnät. Våra åtgärder syftar till att fler ska få jobb, och till att stärka förutsättningarna för god välfärd åt alla.

Vi vill att fler människor i Blekinge och i hela Sverige ska få ett arbete, en lön, arbetskamrater och en chans att forma och bestämma över sitt eget liv. Sverige blir starkare när fler människor finns i arbetskraften.

Blekinge är ett län med många utmaningar, inte minst i att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Den privata sektorn är bättre på att erbjuda anställning till unga och människor med funktionsnedsättning. Kommunala och statliga arbetsgivare behöver bli bättre på det. Det är inte minst viktigt eftersom statliga företag ägs av oss alla och i den bemärkelsen är i medborgarnas tjänst. De beslut som tas måste kunna motiveras utifrån de normer och värderingar som råder i samhället i stort.

Vi vill att statligt ägda företag överlag tar ett större ansvar när det gäller att stötta grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många gånger handlar det om ungdomar som bara har grundskola, om personer födda utanför Europa eller personer med funktionsnedsättning.

För att ge dessa i ndivider bättre möjligheter att få jobb och skapa sin egen försörjning och ge dem möjlighet att förverkliga sina drömmar och idéer behöver trösklarna in på arbetsmarknaden bli lägre. Alliansregeringen bedriver ett intensivt arbete för att ytterligare stötta dem som står långt ifrån jobb och för att förenkla för företag. Den ekonomiska vårpropositionen som alliansregeringen presenterade i veckan innehåller reformer som stärker skolan och rustar eleverna bättre för arbetsmarknaden. Satsningarna uppgår till fem miljarder kronor 2015 och ökar successivt till åtta miljarder kronor 2018. Åtgärderna, som fokuserar på jobb, tillväxt och sammanhållning, är finansierade krona för krona.

Så kan Sverige utvecklas ytterligare under åren framöver. Att öka kostnader för att anställa unga - såsom oppositionen vill när de fördubblar arbetsgivaravgifterna - är inte ett alternativ för alliansregeringen. Det vore att vända om och höja trösklarna in på arbetsmarknaden.

Det vägrar vi göra.

 

Peter Norman (M) Finansmarknadsminister,

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge,

Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge             

Mindre än 200 dagar kvar till valet

Mindre än 200 dagar kvar till valet

Nu är det mindre än 200 dagar kvar till riksdagsvalet. Vägvalet Sverige och Blekinge står inför handlar om vi ska fortsätta med en samlad Allians som går till val på en förstärkt arbetslinje eller återgå till Socialdemokraternas politik där kärnan är höjda skatter på jobb och tillväxt för att finansiera höjda bidrag.

Tack vare Sveriges starka offentliga finanser har alliansregeringen kunnat genomföra kraftfulla åtgärder för att jobben ska bli fler och skola, vård och omsorg värnas, trots en svår finanskris. För att fortsätta byggandet av ett Sverige där alla behövs måste vi fortsätta se till att det blir mer kunskap i skolan och fler får ett arbete. I dag har över 200 000 fler personer ett jobb att gå till jämfört med 2006. Det har gett fler människor en egen försörjning och arbetsgemenskap.

Svensk ekonomi är fortsatt en av Europas starkaste och efter en lång och utdragen lågkonjunktur ser vi nu tecken på återhämtning och normalisering. I takt med att ekonomi återhämtar sig avtar behovet av stimulanser. Då är det prioriterat med fortsatta reformer som stärker skolan och konkurrenskraften. Dessa reformer behöver finansieras krona för krona. Först och främst vill vi stärka arbetskraften genom utbildningssatsningar genom tidigare stöd för den som riskerar att halka efter, mer undervisningstid i främst matematik och bättre lärare genom fler karriärtjänster för lärare och mindre administrativ börda. I takt med att konjunkturen förbättras ska de offentliga finanserna återföras till balans och överskott. Så kan jobben fortsätta bli fler.

Socialdemokraterna föreslår istället en återgång till den politik som byggde upp ett rekordstort utanförskap. I sin budgetmotion föreslår de skattehöjningar och bidragshöjningar som väntas leda till att över 80 000 svenskar mister jobbet. Socialdemokraternas budget är även underfinansierad med mer än 10 miljarder och har ett större underskott. Det ger ett hål i offentliga finanser, men utan att stötta jobben, då pengarna i stället prioriteras till bidrag.

Samtidigt saknar Socialdemokraterna regeringsalternativ och behöver ta hänsyn till Miljöpartiets och Vänsterpartiets kravlistor. Något som riskerar ytterligare pålagor på jobben och skolan genom till exempel risk för stängda kärnkraftsreaktorer, krav på kortad arbetstid och förbud av kunskapsuppföljning i skolan.

Alliansens överordnade löfte är att fortsätta ta långsiktigt ansvar för Sveriges ekonomi. Med ordning och reda i offentliga finanser har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Nu förbereder vi oss för att åter gå till val på ett gemensamt valmanifest med tydligare förslag för hur jobben ska bli fler och ekonomin starkare. Mot det står oförberedda Socialdemokrater utan regeringsalternativ, men med en politik där höjd skatt på jobb och tillväxt ska finansiera höjda bidrag. Om mindre än 200 dagar väljer Sverige och Blekinge om vi ska tillbaka till bidragslinjen eller fortsätta framåt med arbetslinjen.

Anna Kinberg Batra (M)

Gruppledare och ordförande riksdagens finansutskott
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Camilla Brunsberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande, Karlskrona kommun
Roger Fredriksson (M)
Kommunstyrelsens ordförande, Ronneby kommun
Lennarth Förberg (M)
Oppositionsråd, Region Blekinge
Alexander Wendt (M)
Oppositionsråd, Landstinget Blekinge
Marco Paulsson (M)
Gruppledare, Karlshamns kommun
Jeppe Johnsson (M)
Oppositionsråd, Sölvesborgs kommun
Patrik Krupa (M)
Oppositionsråd, Olofströms kommun

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik

Svar på insändare av Socialdemokraterna den 6 februari om järnvägsunderhåll.

Socialdemokraterna Anders Ygeman, Suzanne Svensson och Christina Mattisson skriver om tågurspårningar och den mediala rapporteringen och kräver bland annat ökade anslag till järnvägen och en återreglering av underhållet. Att basera sin politik på medial debatt är säkert populistiskt gångbart, men inte alls långsiktigt.

Vi kan till att börja med konstatera att bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik.

Socialdemokraterna klagar gärna och kräver mer pengar när de sitter i opposition, men när de själva satt med regeringsmakten var järnvägen underfinansierad. Alliansregeringen har fördubblat anslaget för järnvägsunderhåll, jämfört med regeringen Persson.

För att få ordning på järnvägen krävs fortsatt stora och tidskrävande insatser, men vi ser till att jobbet blir gjort.  Ygeman och hans vänner pekar på den senaste tidens uppmärksammade tågurspårningar.

Vad de inte nämner är att tågurspårningarna har minskat kraftigt sedan 2006, jämfört med 1990-talets början. Detta i en tid då järnvägstrafiken har ökat drastiskt. Vidare pekar Ygeman på att antalet inrapporterade urspårningsfarliga fel har ökat mellan 2009-2012.

Detta beror att Alliansen har fördubblat medlen till underhållsarbetet, med följd att inspektioner av banorna faktiskt genomförs.

Trafikverket har förbättrat sitt säkerhetsarbete, vilket innebär att fler fel rapporteras in. Vi ser detta som något bra, när fel identifieras i tid och åtgärdas. Vi har väldigt svårt att förstå logiken i socialdemokraternas resonemang, när de vill återföra Infranord till Trafikverket. Det är onödigt, kostar pengar och tar värdefull tid och energi, som bättre används till att utför arbete på spåren.

Inte bara hos Infranord, utan också hos de entreprenörer som har kontrakt med Trafikverket.

Resonemanget blir ännu mer av en gåta, om man väger in att socialdemokraternas ekonomiska talesperson, Magdalena Andersson, tydligt har sagt att myndigheterna ska effektiviseras. En av de myndigheter som skulle drabbas hårdast är Trafikverket. Hur blir underhållsarbetet bättre, när myndigheten måste krympa? 

Att Ygeman har så uppenbart låg tilltro till dem som arbetar med järnvägsunderhåll är också förbryllande. Det ligger i alla verksamheters kärna att ha god kontroll och leverera högsta kvalitet till sin kund. Vi utgår från att de som jobbar med järnvägsunderhåll rapporterar brister och att dessa åtgärdas.

Socialdemokraterna tror inte på konkurrens, företagande och ansvar.
Det gör vi. Därför görs nu också åtgärder på järnvägen, som borde gjorts för flera decennier sedan.

        - (M) SVARAR (S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik, skriver insändarskribenterna.

(S). bristerna i järnvägen beror på decennier av en misslyckad socialdemokratisk järnvägspolitik,

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M) vice ordförande riksdagens trafikutskott,
GUSTAV NILSSON (M) riksdagsledamot från Blekinge,
ANNICKA ENGBLOM (M) riksdagsledamot från Blekinge

Valårets första partiledardebatt i riksdagen är avklarad. Det blev i denna debatt tydligt att oppositionspartierna S, V och MP i riksdagen är splittrade i en rad viktiga frågor.

De har helt olika uppfattningar om vilken politik som ska gälla angående arbetsmarknaden, skatter och skolan, för att nämna några exempel. Nu är det på tiden att Socialdemokraterna tar sitt ansvar och tydligt redovisar hur deras regeringsalternativ ser ut. Alliansen fortsätter att ta ansvar för Sverige genom att underlätta för arbete, satsa på samhällets kärnverksamheter och prioritera ordning och reda i ekonomin. Jobben kommer först. Vi ser inte ned på någon form av försörjning. Alla behövs. Detta har varit vår utgångspunkt sedan dag ett och den linjen håller vi fast vid. Det är genom att fler som arbetar, drygt 200 000 fler i dag jämfört med 2006, som vi kan få in mer skatteintäkter och på så sätt göra viktiga välfärdssatsningar.

Sedan 2006 har 67 miljarder kronor tillförts. Det är inte så att en politik för fler jobb står i motsatsförhållande till välfärdssatsningar. Tvärtom, de går hand i hand. Det visar inte minst det faktum att trots att skattenivåerna i Sverige sänkts så har skatteintäkterna ökat. Socialdemokraternas bild av att striden står mellan skattelättnader och välfärd är en myt. Men hur är det då med Socialdemokraternas egen jobbpolitik? Jo, när vi behöver se till att fler unga får ett jobb svarar S med tredubblade arbetsgivaravgifter för dem under 23 år. När vi behöver sänka trösklarna in till arbetsmarknaden så svarar S med fördubblad restaurangmoms. När vi behöver fler företag som anställer och växer i hela landet så svarar S med en lastbilskatt. Det är på tiden att Socialdemokrater i allmänhet och länets s-riksdagsledamöter i synnerhet svar på frågan: Hur skapar dessa ökade bördor på företagare fler jobb i Blekinge och i övriga Sverige? Är det verkligen en god idé att rikta skattehöjningar direkt mot ungdomsintensiva branscher i ett läge när ungdomar redan är utsatta på arbetsmarknaden? På vilket sätt skulle en fördubblad restaurangmoms skapa ett större kundunderlag för de småföretagare i länet som redan i dag kämpar med att få verksamheten att gå ihop? Vad har ni för besked till Blekinges åkeriföretag och inte minst konsumenterna som i slutänden kommer att få betala när lastbilskatten slår till? Det finns en hel del märkliga ställningstaganden i S-budgeten som för tanken till talesättet "politik är de möjligas konst". Ta det faktum att Socialdemokraterna säger nej till jobbskatteavdraget på pappret men ja i praktiken. Den dubbla bokföringen innebär att partiet räknar in 12 miljarder i sin nuvarande budget som egentligen inte finns. 

Så här agerar inte ett ansvarsfullt parti som aspirerar på regeringsmakten. Hur tänker Socialdemokraterna finansiera det hål i budgeten som uppstår när de 12 miljarderna rycks bort? Nu är det upp till bevis. Försöket med att bluffa igenom en budget där 12 miljarder i realiteten saknas kommer inte att gå hem. Det är dags att ni är ärliga och talar om för väljarna vem det är som ska betala denna post. Talar vi om fler skattehöjningar? Det är dessutom på tiden att väljarna ges klara besked över vilka som ska göra vad i en regering med Stefan Löfven som statsminister. Vilken politik får väljarna med en röst på Socialdemokraterna? Är det Miljöpartiets försvarspolitik? Vänsterpartiets skattepolitik? Väljarna förtjänar ett ärligt svar. 

ANNICKA ENGBLOM (M) Riksdagsledamöter Blekinge, 

GUSTAV NILSSON (M) Riksdagsledamöter Blekinge

Socialdemokraternas skattechock hotar jobben

SYDÖSTRAN
Fredag, kl 04:00 2013-10-11 Sida 26 - Sektion: INSÄNDARE - Del: 1

Författare: ANNICKA ENGBLOM (M), GUSTAV NILSSON (M) Riksdagsledamöter Blekinge

Socialdemokraterna presenterade nyligen sin skuggbudget.

Där gav de bland annat besked om att:

● Företag, även i Blekinge, kan vänta sig kraftiga skattehöjningar ● Partiet säger nej till jobbskatteavdraget, men vill ändå ha det kvar ● Bidragssystemen ska byggas ut

Tillsammans bildar dessa tre ingredienser en jobbfientlig cocktail som riskerar att slå direkt mot företag och löntagare.

Att säga en sak, men att göra en annan, är inte en ärlig politik. Socialdemokraterna visar tydligt på hur detta kan yttra sig när partiet säger sig vilja satsa på jobb, men samtidigt gör det mindre attraktivt att jobba. Partiet säger sig vilja stödja företagande, men drar sig ändå inte för att höja skatter och öka regelbördor. Partiet säger sig vilja bryta bidragsberoende, men gör det mindre lön-samt att gå från bidrag till jobb.

Ta till exempel löftet i S- budgeten som beskrivs som satsningar på små-och medelstora företag. Det är en ambition som vi i Moderaterna och Alliansen delar. Moderaterna och Alliansen arbetar enträget med att ta bort hinder och göra vardagen enklare för företagen.

Men att nu som Socialdemokraterna föreslår, öka skatterna på jobb och företagande med drygt 30 miljarder är att gå i motsatt riktning. Deras förslag kommer med precision att slå direkt mot jobben. Till exempel kommer fördubblingen av arbetsgivaravgifter för att anställa unga öka företagens kostnader.

Och med ökad kostnad kommer sannolikt intresset för att anställa minska. I slutänden blir det ungdomarna i Sverige och Blekinge som hamnar i kläm. Och det är allvarligt.

Dubbelbottnat är också att den ekonomiska grunden för många av de reformer som Socialdemokraterna räknar upp består av de pengar partiet räknar hem genom att säga nej till jobbskatteavdraget.

Samtidigt som Socialdemokraterna trots allt deklarerar att avdraget ska finnas kvar vid ett regeringsskifte. Partiet finansierar med andra ord reformlöften med pengar som inte finns. Frågan till Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter blir följaktligen: Hur tänkte ni där, Kerstin Haglö, Peter Jeppsson och Suzanne Svensson? Vilka av de reformer ni nu föreslår ska bort?

Frågan är vad väljarna kan förvänta sig? Blir det med Stefan Löfven som statsminister skattehöjningar för både dem som driver företag och för löntagare? Vilken linje ska gälla? Är det Vänsterns totala motstånd, Miljöpartiets halvhjärtade motstånd eller Socialdemokraternas "vi får vänta och se"-politik? Viktiga frågor som väljarna har rätt att få ett tydligt svar på.

Högre skatter skapar inga jobb

Alliansen går nu till offensiv mot ungdomsarbetslösheten. Den satsning på 3,1 miljarder kronor för fler jobb åt unga som läggs fram i budgeten för 2014 innehåller bland annat en kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften för unga under 23 år.

Om vi vill att fler ska anställa måste det blir mer attraktivt för företag att anställa unga. Så enkelt är det.

Ungdomsarbetslösheten har under lång tid använts som ett exempel på att regeringen har misslyckats. Man kan säga vad man vill om de siffror som florerar i sammanhanget, men en sak är säker. Utan de lättnader som Alliansen infört i form av halverade arbetsgivaravgifter och sänkt moms inom ungdomsintensiva tjänstesektorer skulle det sett än värre ut.

För vem tror på allvar att ökade kostnader skulle ge fler jobb? Socialdemokraterna verkar visserligen ha den utgångspunkten, men det ligger å andra sidan inbyggt i deras ideologiska själv-bild att högre skatter är ett slags mirakelmedicin.

Vi inom Moderaterna delar inte den uppfattningen. I stället för att bygga upp, menar vi att det är betydligt mer effektivt att riva ned hinder. Det är just därför vi arbetar med regelförenklingar. Det är just därför vi fokuserar på företagens villkor och det är just därför vi menar att en sänkt arbetsgivaravgift för unga kommer att ge många, som i dag står på tröskeln till det första jobbet, en extra knuff in på arbetsmarknaden.

Samtidigt är det viktigt att vi lyckas se till att övergången från utbildning till arbete fungerar bättre än vad som är fallet i dag.

Vi tror mycket på ett lärlingssystem som ser till att studenten snabbt kommer i kontakt med ett företag och ges möjlighet att lära sig arbetet från grunden. I Blekinge finns det mängder av driftiga ungdomar som inte vill annat än att komma in i ett företag och lära sig mer.

Det finns samtidigt mängder av företag som är öppna för denna möjlighet. Här måste vi tillsammans bli bättre i arbetet med att föra samman arbetssökande och företagare.

Satsningen på yrkesintroduktionsavtal i budgeten som uppgår till 2,1 miljarder 2014-2017 är ett led i denna process. Det blir genom avtalet betydligt billigare för företagen att anställa och slussa in företagen direkt från studier.

Vi kommer aldrig att nöja oss med annat än att vi gradvis monterar ned ungdomsarbetslösheten. Men det arbetet måste genomsyras av en tilltro till det rationella i att göra saker och ting lättare, inte svårare. Nya vägar in för unga. 3,1 miljarder i en direkt satsning på unga och företagens möjligheter att anställa. Det är ett stort steg på vägen.

Det är rationellt. Det är att satsa på Sveriges ungdomar.

Sätt inte krisstämpel på Karlskrona

Sydöstran 2013-09-05 skriver Patrik Hansson ett öppet brev till Camilla Brunsberg där han försöker göra gällande att det är stor kris och att det inte händer något.

Vi behöver bara bläddra fram till första sidan i samma tidning för att läsa rubriken om att "Jobbsatsningen är igång". Vi vänder blad och finner där en hel sida om hur vi tillsammans i Blekinge ska halvera ungdomsarbetslösheten fram till 2017. Det är viktigt att vi lyfter blicken, ser att det är tillsammans med andra vi lyckas och att Karlskrona inte är en isolerad kommun. 20 miljoner kommer att satsas. Är det att inte göra någonting?

Och nej, Patrik Hansson, det är ingen hemlighet att vi står inför ekonomiska utmaningar. Men minns att det gjordes plusresultat både 2011 och 2012. Innevarande år 2013 ser också ut att gå mot ett noll- till plusresultat. I förhållande till många kommuner i Europa är det inte läge att sätta krisstämpel på Karlskrona. Förra året satsades det stort på bland annat besöksnäringen.

Vi har under sommaren kunnat se att detta har gett utdelning. Prognoserna pekar dessutom mot att kommunen kommer öka i befolkning i år, vilket är glädjande då invånarantalet har stor betydelse för investeringsutrymmet. Vad gäller jobbskatteavdraget är det en central del i Moderaternas och alliansens arbete för att minska utanförskapet genom att fler arbetar. Sedan alliansregeringen tillträdde har antalet personer i arbete ökat med 200 000 och beräkningar från Finansdepartementet visar att arbetskraften ökat med cirka 100 000 fler arbetstillfällen än vad som kan förväntas utifrån hur arbetskraften historiskt har utvecklats i förhållande till konjunktur och befolkningstillväxt.

Det är inte främst genom kommunala insatser jobben skapas, även om de är ett viktigt komplement. Det som gör skillnad är att företag kan anställa och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Prognoserna visar att konjunkturen nu stiger och att ekonomin ser ut att förbättras redan 2015.

Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finansdepartementet uppskattar att jobbskatteavdraget snart kommer att innebära ytterligare 100 000 nya jobb, då systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar mest jobbskatteavdraget.

Det är den verkliga skillnaden mellan alliansens politik och er bidragspolitik, Patrik Hansson. Och om jobbskatteavdraget är så fel, hur kommer det då sig att Socialdemokraterna vill behålla det?
Ledarskap handlar om att anpassa lösningarna till verkligheten och inte att skrämma människor med att måla upp en bild av ett Sverige, ett Karlskrona i kris. En bild som dessutom är kraftigt överdriven.

Vilka vill då flytta hit? Vilka företag vill då etablera sin verksamhet i kommunen? Det är oppositionens roll att ta ton, vi köper det, men lägg inte sordin på den framtidstro som finns i Sverige och i Karlskrona, Patrik Hansson.

//Svaret från mig, Camilla och Annicka publicerades i dagens Ssydöstran

Frihandel för fler jobb

Under de senaste åren har vi upplevt den värsta globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet. En avgörande nyckel för att motverka efterdyningarna är att underlätta för internationell handel.

Långsiktig tillväxt gynnas av att människor och företag exporterar sådant de gör bra och importerar sådant som andra gör bättre. På så vis främjar handel konkurrens och skapar förutsättningar för fler jobb. Det bidrar ytterst till att vi konsumenter får bättre och billigare varor och tjänster, som i högre utsträckning är anpassade efter våra önskemål.

Möjligheten att handla fritt över nationsgränser är särskilt viktig för ett handelsinriktat land som Sverige. Många av våra företag bygger sin verksamhet på att sälja varor och tjänster utomlands. De växer och anställer ofta tack vare att de når nya kundkretsar i fler länder.

Den Europeiska unionens gemensamma marknad är i detta sammanhang fortsatt central för många svenska företag. Det är något vi ska värna och utveckla. EU ska dock inte vara en sluten marknad. Unionen ska fortsatt söka och skriva under frihandelsavtal med fler länder. Därför är det oerhört positivt att EU och USA nu inlett förhandlingar om vad som förhoppningsvis mynnar ut i ett genomgripande och heltäckande avtal för handel och investeringar. USA är redan i dag EU:s viktigaste handelspartner. Den transatlantiska handeln står för mer än 15 miljoner arbetstillfällen. Tillsammans utgör EU:s och USA:s ekonomier ungefär hälften av världens bruttonationalprodukt och står för nästan en tredje-del av världshandelflödena.

EU:s investeringar i USA är cirka åtta gånger större än EU:s investeringar i Indien och Kina tillsammans. USA:s totala investeringar i EU är tre gånger större än i hela Asien.
Enligt en ny rapport från Kommerskollegium är USA också det land som har störst betydelse för svensk export. Med ett nytt brett frihandelsavtal kan vi ta till vara den kraften och skapa förutsättningar för fler jobb.

Ytterst handlar det om att underlätta för företag att erbjuda sina varor och tjänster till fler konsumenter och företag. Bara i Blekinge län fanns det år 2011 enligt SCB 7 695 företagsförekomster, det vill säga företag som har minst ett arbetsställe i länet, och mellan 2009-2012 ökade länet exporten med 36,1 procent. Ett frihandelsavtal kan underlätta för de företag som i dag bedriver handel med USA, och för dem som kan komma att göra det i framtiden.

I dagarna tar Fredrik Reinfeldt emot Barack Obama i Stockholm. Vita Huset har i ett uttalande om besöket berömt Sverige för vårt frihandelsarbete. Handelsfrågor kommer också att ha en given plats på dagordningen under besöket.
I siffror kan ett genomgående och heltäckande partnerskap för han-del och investeringar årligen till-föra EU:s ekonomi 119 miljarder euro och USA:s ekonomi 95 miljarder euro. Omräknat för en svensk familj på fyra personer innebär det i genomsnitt 4 000 kronor i ökad inkomst per år.

Sveriges export till USA skulle kunna öka med 17 procent och importen med 15 procent. Ett frihandelsavtal kan med andra ord ut-göra en kraftfull energiinjektion som bidrar till tillväxten. Det skulle skapa bättre förutsättningar för företag i Blekinge län och runt om i hela Sverige. Så lägger frihandel grunden för fler jobb.

Ewa Björling (M) handelsminister
Gustav Nilsson (M) 

Annicka Engblom (M)
riksdagsledamöter Blekinge

Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan

Svar till Kerstin Haglö (S), Peter Jeppsson (S) och Suzanne Svensson (S), ("Blekinge har fantastiska möjligheter", BLT den 26 april).

S-trion menar att vi moderater saknar självkritik och inte ser problematiken i att arbetslösheten ligger på en hög nivå. Inget kan vara mer felaktigt.

Låt oss vara mycket tydliga. Alliansens politik har skapat utrymme för drygt 200 000 fler människor i sysselsättning än vad som var fallet 2006, Sverige har starka offentliga finanser, låg skuldsättning och en tillväxt som är unik jämfört med andra länder. Men att politiken har varit framgångsrik innebär inte på något sätt att vi slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra. Inte minst är det bekymmersamt att många ungdomar går utan ett jobb. En av flera lösningar på denna problematik är att göra det lättare och mer attraktivt för företagen att anställa. Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan på samma företag. Var och en får bedöma om det är fler lättnader eller ökade bördor som är rätt väg att gå.

När det gäller betydelsen av ett jobb hävdar S- ­ledamöterna att ett jobb skulle ge oss en frihet från beroende av andra. Det är en märklig inställning. Ett jobb ger självkänsla, det ger erfarenheter och en möjlighet att bygga sitt eget liv utifrån egna förutsättningar. Men att det skulle skära av betydelsen av att vi alla är beroende av andra människor i vår omgivning tror vi inte ett dugg på. Det solidariska samhället är ett samhälle där vi går framåt tillsammans och stöttar varandra.

I frågan om platser på högskola och universitet fortsätter S att ge den felaktiga bilden att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen på 10 000 platser 2010 och 2011 har upphört. En kommunikativ strategi som andas desperation. Kanske är det bristen på egen politik som gör att denna typ av icke seriös debattteknik används?

Vad Sverige i stället behöver är en politik som ser behovet av fler och växande företag, som gör det än mer lönsamt att arbeta och som satsar på välfärd i världsklass som är tillgänglig för alla. I ett sådant samhälle är vi alla beroende av andra, även om inte Socialdemokraterna tycks anse detta.

Till sist undras vad som var centralproducerat i vår artikel? Nej, det var nog en dum och slarvig kommentar från S sida för att dölja det faktum att det är deras egna artiklar som brukar vara framtagna så. Större (s)eriositet efterlyses.

Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamöter Blekinge 

En mix av utbildningar behövs

Svar till Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, "Fler utbildningsplatser behövs" i BLT den 20 april.

Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, samtliga riksdagsledamöter för Socialdemokraterna i Blekinge, hävdar att regeringen kraftigt skär ned i an-talet högskole- och universitetsplatser samt att konkurrenssituationen kommer att skärpas genom fler utbildningsplatser.

För det första: Vi tror inte på tanken om att fler platser per automatik leder till ökad konkurrens och mer vässad kunskap. Kina och Indien kommer alltid att kunna utbilda fler civilingenjörer än Sverige. I stället för att konkurrera med tomma utbildningsplatser, som Socialdemokraterna före-slår, ska Sverige konkurrera med kvalitet och spetskompetens.

För det andra: Socialdemokraterna försöker ge den felaktiga bilden av att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen om 10 000 platser 2010-2011 har upphört.

Det är inte seriöst. Vi tar gärna en debatt om behovet av att tillföra mer energi i olika delar av utbildningssystemet, men då ska det vara med öppna kort.

Faktum är att Alliansens satsningar på utbildningsområdet 2013 jämfört med 2006, när Socialdemokraterna styrde, har ökat med 6,8 miljarder kronor. De riktade anslagen till vuxenutbildning har dess-utom under samma period ökat i betydande omfattning.

Socialdemokraternas tes, att allt löser sig om alla blir akademiker, är sedan länge fastcementerad i partiets resonemang. Vi tror inte på den typen av ensidighet. Vi menar i stället att det krävs en bra mix av utbildningar och inte minst en förstärkt koppling mellan studier och arbetsmarknad.

Regeringen satsade därför i budgeten för 2013 på ett ungdomspaket som innehåller ökade resurser till lärlingsutbildning inom både gymnasiet och komvux samt yrkesutbildningar på gymnasiet. Rejäla satsningar för ökad kunskap och fler jobb med andra ord.

Vi ska heller inte glömma arbetsgivarperspektivet. För att någon ska få jobb krävs det att någon vill anställa. Det här tycks Socialdemokraterna helt ha glömt bort. I stället för att öppet redovisa partiets politik på området noterar vi ständiga försök att dölja det faktum att partiet planerar att genomföra kraftiga skattehöjningar för just de som vill anställa.

En åtgärd som med kirurgisk precision slår mot studenternas möjlighet att få jobb efter examen. På vilket vis skulle fördubblade arbetsgivaravgifter för unga leda till att fler anställer? Och varför ska vi höja skatter när vi inte behöver det? Sveriges ekonomiska position är som bekant stark.

Socialdemokraterna bör nog tänka mer på företagen. Det är i den privata tjänstesektorn som en stor del av framtidens jobb kommer att växa fram. Att studenter skulle gynnas av att en skattechock riktas mot just de företag som vill anställa är en ekvation som inte går ihop. Länets socialdemokratiska riksdagsledamöter är här svaret skyldiga.

" Sverige ska konkurrera med kvalitet och spetskompetens. 

Gustav Nilsson (M)

Annicka Engblom (M)