Arbetsgivare måste ta sitt ansvar

BLEKINGE LÄNS TIDNING
Fredag, kl 04:00 2014-08-01 Sida 31 - Sektion: DIN ÅSIKT - Del: 1

Författare: Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet, Blekinge, Annika Tännström (M) regionråd, västra Götaland

Regeringen har sedan 2006 satsat stort på arbetslinjen. En politik som bygger på att varje individ som kan arbeta, mycket eller lite, ska ges möjligheter att göra detta utifrån sina egna förutsättningar.

Det innebär att man kanske inte kan arbeta heltid beroende på en rad skäl. Funktionsnedsättningar av olika typ kan försvåra eller förhindra människans möjligheter att ha ett "vanligt" heltidsjobb.
Det kan vara fysiska nedsättningar, psykiska eller andra hinder.
Det kan handla om mer eller mindre tillfälliga tillstånd eller livslånga. 

Gemensamt för dessa individer är att det behövs särskilda insatser för att även de ska ha möjlighet att ha ett arbete. Det kan röra sig om hjälp att komma i kontakt med arbetsgivare, bibehållen ekonomisk trygghet under provanställning eller praktik, eller andra former och möjligheter till personligt stöd. Den ene människans behov och förutsättningar är nämligen inte lika den andres. 

Arbetsgivarna måste därför ges hjälp och stöd i olika former. Det kan handla om ekonomiskt stöd för att ges möjligheter att anställa personer med funktionsnedsättningar.

Det kan även handla om hjälp med hur man kan anpassa arbetsplatsen eller arbetstiderna för att det ska fungera. Denna hjälp finns att få genom bland andra kommunerna och Arbetsförmedlingen. Det finns även många projekt runt om i landet som med hjälp av medel från EU bedriver verksamhet som just syftar till att underlätta för funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. 

Vi vill därför uppmana landets största arbetsgivare att ta sitt ansvar när det gäller detta. Staten, landstingen, regionerna och kommunerna borde kunna arbeta på ett mycket mer strukturerat sätt när det kommer till rekrytering av personal. 

Man måste kunna lyfta blicken och se de människor som inte alltid faller inom den vanliga ramen. Det finns både hjälp och stöd att få och ofta finns kompetensen på närmare håll än vad man tycks tro.
Om vi politiker ska vara trovärdiga när vi försöker driva på privata arbetsgivare att tänka lite extra när de letar arbetskraft, måste vi först och främst se till att offentliga arbetsgivare gör just det. 

"Man måste kunna lyfta blicken och se de människor som inte alltid faller inom den vanliga ramen."

Bildtext:

 - Hjälp och stöd. Det finns de som inte kan arbeta heltid, av olika skäl. Gemensamt för dessa individer är att det behövs särskilda insatser och därför måste också arbetsgivarna ges hjälp och stöd, skriver de två moderaterna.

© Blekinge Läns Tidning

Alla måste ges en chans att delta i arbetslivet

Alla måste ges en chans att delta i arbetslivet

Alla människor måste ges en chans att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. I dag har personer med funktionsnedsättningar och i synnerhet de med nedsatt arbetsförmåga, svårt att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. För att inte gå miste om värdefull kompetens och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad måste förutsättningarna att hitta, få och behålla ett jobb förbättras för denna grupp.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har stor betydelse för att förbättra möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Flera av Alliansens åtgärder som riktar sig till arbetssökande generellt har fungerat särskilt bra för personer med funktionsnedsättning, till exempel nystartjobb och jobb och utvecklingsgarantin. Samtidigt har de insatser som riktar sig särskilt till människor med funktionsnedsättning förstärkts och Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att prioritera denna grupp.

Stora resurser har tillförts Samhall. Satsningar har skett på trygghetsanställningar, lönebidrag, stöd till att anpassa arbetsplatser, hjälpmedel och personligt biträde. Ett försök med coacher på arbetsplatser som stöttar personer som varit i långvarigt utanförskap under den första tiden är av särskild betydelse för personer med funktionsnedsättning.

Undersökningar visar att många arbetsgivare underskattar den arbetsförmåga som personer med funktionsnedsättning har och att kunskapen om det stöd som finns att få är bristfällig. Flera myndigheter har därför fått i uppdrag att arbete med att förbättra information och attityder kring funktionsnedsättning, inte minst psykisk sjukdom. Alliansen arbetar på att förbättra den offentliga sektorns roll som föredöme när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Bland annat ska ett särskilt praktikantprogram på statliga myndigheter prövas. Idag är de privata företagen bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning.

Offentliga arbetsgivare. Stat, kommuner och landsting kan bli bättre.

Unga med funktionsnedsättning har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och måste därför ges extra uppmärksamhet. Därför verkar Alliansen för att fler platser öppnas inom yrkes- och lärlingsutbildningar för denna grupp. En viktig uppgift är också att se över aktivitetsersättningen som blivit en inkörsport till förtidspension för allt fler unga med funktionsnedsättning.
Moderaterna och Alliansen har kommit en bra bit på väg sedan 2006, samtidigt vet vi att Sverige måste bli ännu bättre. Bättre på att se till människors förmåga. Bättre på att ge alla en chans att bidra. Vi tror på ett Sverige där alla som kan arbeta har ett jobb att gå till.

 

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge 

Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping

Jobben är viktigast

Författare: Elisabeth Svantesson (M) Arbetsmarknadsminister, Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Arbetsmarknadsutskottet

I Blekinge är det många kockar, servitörer och servitriser som arbetar i helgtider. Att restaurangbranschen växer märks. Tack vare momssänkningen har nu fler människor ett jobb att gå till.

Siffror från både SCB och Konjunkturinstitutet bekräftar att den sänkta restaurangmomsen nu börjar få effekt. Restaurangmaten har i vissa fall blivit lite billigare, vilket har gjort att fler unnar sig ett restaurangbesök. Men momssänkningens verkliga vinnare är alla de uppskattningsvis 4 000 personer som tack vare reformen nu har ett jobb att gå till. Samtidigt kan helgfriden inte riktigt infinna sig för restaurangbranschen och dess personal. I stället för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden väljer Socialdemokraterna att fördubbla restaurangmomsen. Det slår mot en bransch där många får sitt första jobb. Dessutom vill de tredubbla arbetsgivaravgifterna för att anställa unga under 23 år, försämra RUT och kraftigt försvaga drivkrafterna till arbete. Det är en politik som gör det dyrare att anställa unga och som leder till färre jobb. Regeringen har varit tydlig sedan dag ett. 

Jobben är vår viktigaste fråga. Vi har prioriterat reformer som stimulerar och möjliggör framväxten av nya jobb och som öppnar fler vägar in på arbetsmarknaden. Momssänkningen har betytt ökade möjligheter att gå från utanförskap till arbete. Detta bekräftas också av SCB:s statistik som visar att antalet anställda i restaurang och hotellbranschen ökat och att branschen växer starkare än den övriga arbetsmarknaden. Jobben har blivit fler och kommit fler till del. Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Sedan 2006 har sysselsättningen ökat med 200 000 personer och utanförskapet har minskat med lika mycket. För att få fler jobb i Blekinge behöver vi företag som växer och vågar anställa. Men skiljelinjerna i svensk politik handlar om synen på hur fler jobb ska växa fram. Det är tydligt att Socialdemokraterna saknar en politik för detta och det hotar den riktiga helgfriden för alla som arbetar i restaurangbranschen. 

Jobben - viktigaste frågan

Jobben är vår viktigaste fråga. Alliansen har genomfört flera reformer för att skapa bättre förutsättningar för jobb till unga. Men det räcker inte, steget från utbildning till arbete måste gå snabbare och vara enklare.

Därför vill vi satsa på YA­jobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning.

I Blekinge är 2 278 unga människor arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral, utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.

För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal.

Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.

Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YA­jobb, med en kraftig lönesubvention, motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handledning och utbildning.

En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YA­jobb kosta under 9 000 kronor.

Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av a­kasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift.

Skillnaden i politiken är tydlig. Vi vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning.

De vill i stället fördubbla arbetsgivaravgift­ en för de unga, fördubbla restaurangmomsen och de vill försämra det populära rut­avdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.

Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbets­ marknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.

Hillevi Engström (M) arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge och ledamot i arbetsmarknadsutskottet