Unga i Blekinge förtjänar besked

I slutet av april presenterar Socialdemokraterna sin budgetmotion.

De har redan sagt att ingen ung ska gå arbetslös i mer än 90 dagar, samtidigt som de står fast vid att unga ska göras dubbelt så dyra att anställa och att restaurangmomsen ska höjas.

Vi är därför många som inväntar besked om hur deras förslag ser ut för att få fler företagare att an-ställa unga människor.Vi Moderater och Alliansen tror i stället på en samlad politik för fler jobb.

Därför genomför vi reformer som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och skapar incitament för fler företag att anställa. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik kunde alliansregeringen i höstbudgeten för 2013 genom-föra viktiga framtidsinvesteringar i infrastruktur och forskning, men också ett särskilt jobbpaket för unga på 8,1 miljarder.

Många av vårens nybakade studenter i Blekinge kommer att vara förstagångsväljare 2014.
De kan mycket väl av-göra om vår statsminister därefter heter Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven. Innan dess förtjänar de besked om vilka faktiska förslag som döljer sig bakom S plakatpolitik.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet
Jenny Petersson (M), riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet
Rebecka Nilsson MUF, ordförande i Blekinge   

Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan

Svar till Kerstin Haglö (S), Peter Jeppsson (S) och Suzanne Svensson (S), ("Blekinge har fantastiska möjligheter", BLT den 26 april).

S-trion menar att vi moderater saknar självkritik och inte ser problematiken i att arbetslösheten ligger på en hög nivå. Inget kan vara mer felaktigt.

Låt oss vara mycket tydliga. Alliansens politik har skapat utrymme för drygt 200 000 fler människor i sysselsättning än vad som var fallet 2006, Sverige har starka offentliga finanser, låg skuldsättning och en tillväxt som är unik jämfört med andra länder. Men att politiken har varit framgångsrik innebär inte på något sätt att vi slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra. Inte minst är det bekymmersamt att många ungdomar går utan ett jobb. En av flera lösningar på denna problematik är att göra det lättare och mer attraktivt för företagen att anställa. Socialdemokraternas lösning är att skattechocka och öka bördan på samma företag. Var och en får bedöma om det är fler lättnader eller ökade bördor som är rätt väg att gå.

När det gäller betydelsen av ett jobb hävdar S- ­ledamöterna att ett jobb skulle ge oss en frihet från beroende av andra. Det är en märklig inställning. Ett jobb ger självkänsla, det ger erfarenheter och en möjlighet att bygga sitt eget liv utifrån egna förutsättningar. Men att det skulle skära av betydelsen av att vi alla är beroende av andra människor i vår omgivning tror vi inte ett dugg på. Det solidariska samhället är ett samhälle där vi går framåt tillsammans och stöttar varandra.

I frågan om platser på högskola och universitet fortsätter S att ge den felaktiga bilden att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen på 10 000 platser 2010 och 2011 har upphört. En kommunikativ strategi som andas desperation. Kanske är det bristen på egen politik som gör att denna typ av icke seriös debattteknik används?

Vad Sverige i stället behöver är en politik som ser behovet av fler och växande företag, som gör det än mer lönsamt att arbeta och som satsar på välfärd i världsklass som är tillgänglig för alla. I ett sådant samhälle är vi alla beroende av andra, även om inte Socialdemokraterna tycks anse detta.

Till sist undras vad som var centralproducerat i vår artikel? Nej, det var nog en dum och slarvig kommentar från S sida för att dölja det faktum att det är deras egna artiklar som brukar vara framtagna så. Större (s)eriositet efterlyses.

Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamöter Blekinge 

En mix av utbildningar behövs

Svar till Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, "Fler utbildningsplatser behövs" i BLT den 20 april.

Kerstin Haglö, Peter Jeppsson, Suzanne Svensson, samtliga riksdagsledamöter för Socialdemokraterna i Blekinge, hävdar att regeringen kraftigt skär ned i an-talet högskole- och universitetsplatser samt att konkurrenssituationen kommer att skärpas genom fler utbildningsplatser.

För det första: Vi tror inte på tanken om att fler platser per automatik leder till ökad konkurrens och mer vässad kunskap. Kina och Indien kommer alltid att kunna utbilda fler civilingenjörer än Sverige. I stället för att konkurrera med tomma utbildningsplatser, som Socialdemokraterna före-slår, ska Sverige konkurrera med kvalitet och spetskompetens.

För det andra: Socialdemokraterna försöker ge den felaktiga bilden av att nedskärningar görs genom att hänvisa till att den tillfälliga satsningen om 10 000 platser 2010-2011 har upphört.

Det är inte seriöst. Vi tar gärna en debatt om behovet av att tillföra mer energi i olika delar av utbildningssystemet, men då ska det vara med öppna kort.

Faktum är att Alliansens satsningar på utbildningsområdet 2013 jämfört med 2006, när Socialdemokraterna styrde, har ökat med 6,8 miljarder kronor. De riktade anslagen till vuxenutbildning har dess-utom under samma period ökat i betydande omfattning.

Socialdemokraternas tes, att allt löser sig om alla blir akademiker, är sedan länge fastcementerad i partiets resonemang. Vi tror inte på den typen av ensidighet. Vi menar i stället att det krävs en bra mix av utbildningar och inte minst en förstärkt koppling mellan studier och arbetsmarknad.

Regeringen satsade därför i budgeten för 2013 på ett ungdomspaket som innehåller ökade resurser till lärlingsutbildning inom både gymnasiet och komvux samt yrkesutbildningar på gymnasiet. Rejäla satsningar för ökad kunskap och fler jobb med andra ord.

Vi ska heller inte glömma arbetsgivarperspektivet. För att någon ska få jobb krävs det att någon vill anställa. Det här tycks Socialdemokraterna helt ha glömt bort. I stället för att öppet redovisa partiets politik på området noterar vi ständiga försök att dölja det faktum att partiet planerar att genomföra kraftiga skattehöjningar för just de som vill anställa.

En åtgärd som med kirurgisk precision slår mot studenternas möjlighet att få jobb efter examen. På vilket vis skulle fördubblade arbetsgivaravgifter för unga leda till att fler anställer? Och varför ska vi höja skatter när vi inte behöver det? Sveriges ekonomiska position är som bekant stark.

Socialdemokraterna bör nog tänka mer på företagen. Det är i den privata tjänstesektorn som en stor del av framtidens jobb kommer att växa fram. Att studenter skulle gynnas av att en skattechock riktas mot just de företag som vill anställa är en ekvation som inte går ihop. Länets socialdemokratiska riksdagsledamöter är här svaret skyldiga.

" Sverige ska konkurrera med kvalitet och spetskompetens. 

Gustav Nilsson (M)

Annicka Engblom (M)

Vi vill säkra välfärdens finansiering

Grunden för en välfärd i världsklass är en stark ekonomi. Att fler arbetar stärker ekonomin och ger ökade resurser till välfärden.

Det är därför regeringen kontinuerligt gjort det mer lönsamt att arbeta samtidigt som ordning och reda i de offentliga finanserna kunnat säkras.
Denna kombination har utmärkt Sverige under de senaste årens orostider i världsekonomin.Sedan första jobbskatteavdraget infördes i Sverige har arbetskraftsdeltagandet ökat starkt. Detta jämfört med såväl tidigare år som med andra länder.

De fyra jobbskatteavdrag som genomförts har därmed varit betydelsefulla medel för svensk ekonomi. Slutsatserna är helt entydiga: Jobbskatteavdraget skapar väldigt många jobb. Bedömningarna ligger på 75 000-125 000, oavsett om bedömningarna kommer från Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, SNS eller LO.

Det är därför Sverige har klarat sig bättre än de all-ra flesta jämförbara länder. En varaktigt hög sysselsättning är avgörande för att värna välfärden. Tillsammans med jobbskatteavdragen handlar det bland annat om ett utbildningssystem som fokuserar på kunskap och praktisk utbildning som fungerar i arbetslivet. Den politik som fungerat i Sverige ska ställas mot den politik som misslyckats i andra länder. Där har kortsiktiga stimulanser och ansvarslöshet lett till att arbetslösheten i stället blivit väldigt hög.

Sverige har de minsta ekonomiska skillnaderna bland jämförbara länder. Andelen med låg materiell standard i Sverige har faktiskt minskat medan den har ökat under krisen i många andra länder. Man kan företräda andra prioriteringar, men att hävda att arbetslinjen hotar väl-färden visar att man inte förstår hur ekonomin hänger ihop.

Moderaterna vill säkra välfärdens finansiering genom att föra Sverige mot full sysselsättning. Det är så vi tar ansvar för vår ekonomi.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Ulf Berg(M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet

Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping, kulturutskottet

Fler speciallärare och nytt system för särskilt stöd

Moderaterna: Fler speciallärare och nytt system för särskilt stöd

I Nya moderaternas rapport ”En modern skola” presenterar vi en rad förslag på lösningar till svåra utmaningar inom skolan.
Vi vill med dessa förslag att våra elever ska få de bästa tänkbara möjligheterna att ta sig an den alltmer kunskapskrävande värld som omger dem. I rapporten identifierar vi fem stora utmaningar.
En av dessa utmaningar är sjunkande resultat och minskad likvärdighet. Av de många konkreta förslag i rapporten vill vi här ta fasta på några särskilda.

Trots att Sverige under lång tid har varit ett av de länder som lagt störst andel av de gemensamma resurserna på skolan har effekten varit för låg.
Under femton års tid har svenska skolans resultat pekat stadigt nedåt i en rad internationella undersökningar och jämförelser. Detta samtidigt som likvärdigheten i den svenska skolan har minskat.
Det spelar med andra ord allt större roll i vilken skola våra barn går i. Det vill vi motverka.

Det går inte att säga nog ofta. Läraren är den enskilt viktigaste delen i varje elevs lärande.
Men för de barn som har det svårare i skolan än andra är det inte säkert att en bra lärare räcker. Genom fler speciallärare tror vi att vi kan hjälpa dessa elever och på så sätt bidra till bättre resultat och minska likvärdighet.
Forskning visar att de insatser som speciallärare gör får mest effekt i låg och mellanstadiet.

Därför föreslår vi en miljard som avgränsas till låg och mellanstadiet för att stötta de elever som behöver extralärare eller speciallärare.
En bra modell att utgå i från är den pågående ”Läsa-skriva-räkna”-satsningen.

Det särskilda stödet för framförallt läs- och skrivsvårigheter kommer för sent. Eftersom läs och skrivsvårigheter ställer till stora problem för inlärningen av övriga ämnen är detta särskilt bekymmersamt.
Vi anser därför att det är nödvändigt att utforma en ny modell för särskilt stöd. Det särskilda stödet har länge varit inlindat i en ”vänta-och-se”-mentalitet.

Konsekvensen blir att elever med svårigheter går vidare i skolan med otillräckliga kunskaper.
Bilden av att det särskilda stödet till elever ibland når ut för sent och är otillräckligt bekräftas av den negativa utvecklingen de senaste femton åren. För att förhindra denna utveckling vill vi därför se en utredning som ser över ett utformande av en ny modell för särskilt stöd i grundskolans tidigare år.

De sjunkande resultaten och den minskade likvärdigheten är en av de stora utmaningar vi ser i den svenska skolan.
Med bland annat ett ökat antal speciallärare och ett nytt system för särskilt stöd är det vår fasta övertygelse att de senaste femton årens negativa trend kan vändas.

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet

Michael Svensson (M)
Riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Varning för straffskatter

Moderaternas och Alliansens skattereformer som trädde i kraft vid årsskiftet stärker möjligheterna till jobb och på sikt högre löner i Sverige. Sedan maktskiftet 2006 har skattetrycket i Sverige i andel av BNP sjunkit från 48 till 44 procent.

Den största delen av detta är lättad skattebörda för låg­ och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget, rutavdraget och halverade arbetsgivaravgifter för unga har skapat större marginaler i plånboken, underlättat vardagspusslet och ökat sysselsättningen. Bolagskatten är den skatt som pekats ut av OECD som den mest tillväxthämmande. Vi har sänkt den för att värna och stärka förutsättningarna för investeringar, jobb och på sikt stigande reallöner i Sverige.

Socialdemokraterna gör anspråk

på regeringsmakten och det enda vi vet är att de vill genomföra kostnadsökningar på över 30 miljarder kronor på svenska jobb och företag. De har fortfarande inte förklarat vilken övrig politik de vill föra och med vem man vill bilda regering. Frågan är nu vilka av de andra oppositionspartiernas krav man är beredd att tillmötesgå? Miljöpartiets kravlista är omfattande och präglas av förslag som skulle innebära att jobb sätts på spel och att landsbygden drabbas hårt. De kommande fyra åren skulle miljöskatterna höjas med sammanlagt 50 miljarder kronor om Miljöpartiet fick sin vilja igenom. Det handlar bland annat om krav på införd kilometerskatt, kraftigt höjd koldioxidskatt och införandet av en flygskatt.

Förslaget om höjd koldioxidskatt tillsammans med en kilometerskatt skulle drabba landsbygden hårt. Det handlar såväl om industrins transportbehov som transporter för lokala åkerier. Alltifrån det timmer som ska exporteras till mat­ och varuleveranser till den lokala butiken eller äldreboendet. Kilometerskatten leder till ökade kostnader för de människor som bor, lever och driver företag på landsbygden eftersom de ökade kostnaderna för transporter naturligtvis i slutändan kommer att vältras över på kunderna.

Vi vet inte i dag hur en rödgrön regeringsplattform skulle se ut, men vi vet att Miljöpartiet kommer att få igenom en hel del av sina förslag, och partiet prioriterar höjningen av miljöskatter mycket högt. Troligen är det bland annat på detta område som Miljöpartiet kommer att få genomslag i regeringsplattformen. Socialdemokraternas förslag om höjd bolagsskatt och höjda arbetsgivaravgifter för företag som anställer unga tillsammans med Miljöpartiets olika krav på skattehöjningar på transporter och resande innebär en politik som skulle drabba landsbygden mycket hårt.

Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar. Moderaterna och Alliansen vill med kraftfulla reformer skydda våra företag mot den internationella finanskrisen. Vi gör det genom reformer som stärker Sverige långsiktigt, som gör Sverige attraktivare att investera i och där jobben blir fler och där Sverige håller samman. En politik för fler jobb tjänar alla på.

"Sverige blir inte bättre av att vi försvårar och fördyrar för företag med nya kostnadsökningar.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Henrik von Sydow (M) Ordförande i riksdagens skatteutskott

(S)politik hotar jobben

Replik Krister Örnfjäder (S) Västerviks-Tidningen (28/2). Arbetslösheten i Sverige är ett problem.

Den var för hög när Socialdemokraterna själva regerade under blomstrande högkonjunktur, och den är inte ännu så låg nu som vi skulle önska till följd av den rådande globala lågkonjunkturen. Medan

 

Alliansen har genomfört en rad satsningar för underlätta för fler att få ett jobb så signalerar Socialdemokraterna en politik som går i helt motsatt inriktning. Örnfjäder säger blankt nej till att det ska löna sig att arbeta, nej till rut-avdraget, nej till sänkt restaurangmoms och tycker heller inte att stimulanser för att anställa fler unga är en bra idé. Faktum är att varje förslag med en tydlig jobbprofil ignoreras av Socialdemokraterna som uppenbart har som prioritering att istället försvåra och fördyra för såväl företagare som löntagare. Frågan är då på vilket sätt det leder till fler jobb för unga, om företag som nu växer i exempelvis städ eller restaurangbranschen, får försämrade villkor?

 

Socialdemokraternas politik är ett allvarligt hot, inte bara mot jobbmöjligheter för unga, utan mot Sverige som välfärdsamhälle. Bakom alla begrepp som investeringar och satsningar döljer sig nämligen ett stort svart ekonomiskt hål som riskerar ge betydande negativa effekter.I rollen som ett ansvarstagande, tryggt och solidariskt parti imponerar Socialdemokraterna inte det minsta. Att medvetet driva en politik som slår ut jobb och företag är tvärtom det mest osolidariska ett politiskt parti kan göra.

 

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

 

Jan R Andersson (M)

riksdagsledamot Kalmar