Oacceptabelt att lägga ner musikkåren

Marinens musikkår är återigen hotad. Enligt det förslag som nu arbetats fram på Livgardet ska Marinens musikkår läggas ned. Detta är oacceptabelt.

Marinens musikkår är känd både nationellt och internationellt för sitt kunnande och för sin höga klass som musikkår. Den namninsamling som nu pågår för musikkårens bevarande vittnar också om detta.

Marinens musikkår är professionell, men har också ett kulturellt arv att förvalta.
Om Marinens musikkår läggs ned försvinner en månghundraårig tradition.

Detta får inte ske.

För att undvika en nedläggning måste det komma till stånd en utredning om försvarsmusikens framtid, där också kulturella aspekter beaktas.

Nu måste försvarsministern agera.  

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot, 

Karl-Gösta Svenson (M) Före detta kommunalråd

Alla måste få känna trygghet

BLEKINGE LÄNS TIDNING
Torsdag, kl 06:07 2014-04-17 Sida 39

Författare: Gustav Nilsson riksdagsledamot (M)

■ Sverige har i dag fler poliser än någonsin tidigare genom Alliansens satsningar. Antalet poliser är i dag över 20 000, nära 3 000 fler än år 2006.

Våra satsningar på fler poliser måste resultera i att människor känner sig trygga, varhelst man bor i landet.

I BLT den 14 april, uttalar sig boende i Fur. De har gett upp hoppet om polishjälp efter ett antal händelser, där de påkallat hjälp från polisen utan resultat. Detta är anmärkningsvärt.

Få saker påverkar vår frihet så negativt som följderna av våld och kriminalitet. Vi måste arbeta för att färre brott begås, samtidigt som fler brott klaras upp.

Polisens närvaro och tillgänglighet i samhället ska, med nya polisresurser, förstärkas och inte försvagas.

Människor ska känna trygghet och kunna lita på att samhällets insatser mot våld och brott fungerar, såväl i staden som på landsbygden.



"Antalet poliser är i dag över 20 000."

Vi vägrar gömma och glömma

Aldrig tidigare har fler svenskar haft ett jobb. I dag har 250 000 fler människor ett arbete att gå till jämfört med 2006 när alliansregeringen tillträdde.

Den övergripande inriktningen på den ekonomiska politiken har varit att återupprätta arbetslinjen och stötta jobben. Tack vare alla de reformer regeringen har genomfört både för att stärka drivkrafterna för att arbeta och för att dämpa de negativa effekterna av den värsta internationella lågkonjunkturen sedan 1930-talet står svensk ekonomi starkare i dag än 2006, och starkare än jämförbara länder. Antalet sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla andra länder i vår omvärld. Sverige hade i slutet av förra året (senast tillgängliga data) den högsta andelen sysselsätta av alla de 28 EUländerna.

Utanförskapet har samtidigt, trots krisen, minskat med uppemot 200 000 personer sedan 2006. Och de offentliga finanserna är bland de starkaste i Europa.

Vår politik handlar om varje människas förmåga att växa av egen kraft. Det är gemensamt vi skapar välstånd. Det är med allas vår arbetskraft vi väver våra skyddsnät. Våra åtgärder syftar till att fler ska få jobb, och till att stärka förutsättningarna för god välfärd åt alla.

Vi vill att fler människor i Blekinge och i hela Sverige ska få ett arbete, en lön, arbetskamrater och en chans att forma och bestämma över sitt eget liv. Sverige blir starkare när fler människor finns i arbetskraften.

Blekinge är ett län med många utmaningar, inte minst i att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Den privata sektorn är bättre på att erbjuda anställning till unga och människor med funktionsnedsättning. Kommunala och statliga arbetsgivare behöver bli bättre på det. Det är inte minst viktigt eftersom statliga företag ägs av oss alla och i den bemärkelsen är i medborgarnas tjänst. De beslut som tas måste kunna motiveras utifrån de normer och värderingar som råder i samhället i stort.

Vi vill att statligt ägda företag överlag tar ett större ansvar när det gäller att stötta grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Många gånger handlar det om ungdomar som bara har grundskola, om personer födda utanför Europa eller personer med funktionsnedsättning.

För att ge dessa i ndivider bättre möjligheter att få jobb och skapa sin egen försörjning och ge dem möjlighet att förverkliga sina drömmar och idéer behöver trösklarna in på arbetsmarknaden bli lägre. Alliansregeringen bedriver ett intensivt arbete för att ytterligare stötta dem som står långt ifrån jobb och för att förenkla för företag. Den ekonomiska vårpropositionen som alliansregeringen presenterade i veckan innehåller reformer som stärker skolan och rustar eleverna bättre för arbetsmarknaden. Satsningarna uppgår till fem miljarder kronor 2015 och ökar successivt till åtta miljarder kronor 2018. Åtgärderna, som fokuserar på jobb, tillväxt och sammanhållning, är finansierade krona för krona.

Så kan Sverige utvecklas ytterligare under åren framöver. Att öka kostnader för att anställa unga - såsom oppositionen vill när de fördubblar arbetsgivaravgifterna - är inte ett alternativ för alliansregeringen. Det vore att vända om och höja trösklarna in på arbetsmarknaden.

Det vägrar vi göra.

 

Peter Norman (M) Finansmarknadsminister,

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge,

Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge             

Alla måste ges en chans att delta i arbetslivet

Alla måste ges en chans att delta i arbetslivet

Alla människor måste ges en chans att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar. I dag har personer med funktionsnedsättningar och i synnerhet de med nedsatt arbetsförmåga, svårt att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. För att inte gå miste om värdefull kompetens och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad måste förutsättningarna att hitta, få och behålla ett jobb förbättras för denna grupp.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har stor betydelse för att förbättra möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Flera av Alliansens åtgärder som riktar sig till arbetssökande generellt har fungerat särskilt bra för personer med funktionsnedsättning, till exempel nystartjobb och jobb och utvecklingsgarantin. Samtidigt har de insatser som riktar sig särskilt till människor med funktionsnedsättning förstärkts och Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att prioritera denna grupp.

Stora resurser har tillförts Samhall. Satsningar har skett på trygghetsanställningar, lönebidrag, stöd till att anpassa arbetsplatser, hjälpmedel och personligt biträde. Ett försök med coacher på arbetsplatser som stöttar personer som varit i långvarigt utanförskap under den första tiden är av särskild betydelse för personer med funktionsnedsättning.

Undersökningar visar att många arbetsgivare underskattar den arbetsförmåga som personer med funktionsnedsättning har och att kunskapen om det stöd som finns att få är bristfällig. Flera myndigheter har därför fått i uppdrag att arbete med att förbättra information och attityder kring funktionsnedsättning, inte minst psykisk sjukdom. Alliansen arbetar på att förbättra den offentliga sektorns roll som föredöme när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Bland annat ska ett särskilt praktikantprogram på statliga myndigheter prövas. Idag är de privata företagen bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning.

Offentliga arbetsgivare. Stat, kommuner och landsting kan bli bättre.

Unga med funktionsnedsättning har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och måste därför ges extra uppmärksamhet. Därför verkar Alliansen för att fler platser öppnas inom yrkes- och lärlingsutbildningar för denna grupp. En viktig uppgift är också att se över aktivitetsersättningen som blivit en inkörsport till förtidspension för allt fler unga med funktionsnedsättning.
Moderaterna och Alliansen har kommit en bra bit på väg sedan 2006, samtidigt vet vi att Sverige måste bli ännu bättre. Bättre på att se till människors förmåga. Bättre på att ge alla en chans att bidra. Vi tror på ett Sverige där alla som kan arbeta har ett jobb att gå till.

 

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge 

Peter Jutterström (M) riksdagsledamot Jönköping

Förslag på sänkta sjuklönekostnader för småföretagare

Den moderatledda Alliansen har sedan 2006 genomfört många reformer som syftar till att underlätta för människor att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar exempelvis om att skapa bättre matchning genom coachning och effektivitet i arbetssökandet via ökade resurser till Arbetsförmedlingen. Nystartsjobben som införts har gjort det billigare att nyanställa genom att arbetsgivaravgiften halveras och i vissa fall helt slopas när man anställer unga människor mellan 21-26 år eller människor som länge varit i utanförskap. Vi har även infört nya lärlingsplatser för att tidigare koppla ihop skola och arbetsliv och därigenom möjliggöra för ungdomar att enklare få in en fot på arbetsmarknaden efter sin utbildning.

För att möta ungdomsarbetslösheten har vi bland annat infört en jobbgaranti för unga människor mellan 16-24 år som innebär att man efter tre månaders inskrivning vid Arbetsförmedlingen får ett ökat stöd i arbetssökandet genom ett aktivt matchningsarbete har införts. Får man trots detta inget arbete kan jobbgarantin även erbjuda förstärkta insatser som praktik eller vidareutbildning. Målet med jobbgarantin är att tidigt hjälpa och stödja de ungdomar som riskerar att drabbas av arbetslöshet redan efter gymnasietiden genom en personlig mentor som fortlöpande ger stöd och följer upp arbetssökandet.

Under de kommande åren satsar vi mer än åtta miljarder kronor för att stärka ungas möjligheter på arbetsmarknaden och för att underlätta övergången från skola till arbetsliv, bland annat genom att satsa på lärlingsprogram och yrkesutbildningar. Vi vill också öka möjligheterna att komplettera och stärka kompetensen genom fler platser inom reguljära utbildningssystemet samt genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge
Jeppe Johnsson (M) gruppledare Sölvesborg

I Blekinge finns det 2397 unga som vill arbeta

I Blekinge län finns det i dag 2397 unga som vill arbeta men ännu inte har ett jobb att gå till. Att dessa unga kommer i jobb eller utbildning är en av våra viktigaste frågor.

Trots utdragen lågkonjunktur är det i dag över 200 000 fler som går till jobbet än 2006. Det är ett resultat av en aktiv jobbpolitik. Men det finns fortfarande utmaningar. Vi ser en arbetsmarknad där jobb som kräver kort utbildning blivit färre och där arbetsgivare ställer allt högre krav på lång utbildning och erfarenhet.

Ungdomsarbetslöshet har varit en stor utmaning för Sverige sedan 1990-talet. Därför måste vi våga tänka nytt, lyfta blicken och lära av andra länder som lyckats bättre. I till exempel Tyskland, fungerar övergången från utbildning till arbete bättre mycket på grund av väl utbyggda lärlingssystem.

Sverige unga behöver starkare kopplingen mellan utbildning och arbete, och våra arbetsgivare behöver arbetstagare med rätt utbildning och erfarenhet. Därför har arbetsmarknadens parter inom till exempel industrin, handeln och vård och omsorg tecknat så kallade yrkesintroduktionsavtal för anställningar som kombinerar arbete och utbildning. Detta är något som vi vill bygga vidare på.

Vi satsar nu på YA-jobb, en ny väg in på arbetsmarknaden för unga. Det handlar helt enkelt om att unga ska få komma in på en arbetsplats, få utbildning och att lära sig jobbet på jobbet - till lön enligt kollektivavtal. Arbetsgivare som anställer unga på yrkesintroduktionsavtal får ekonomiskt stöd för lönekostnaden och handledning. YA-jobben är en ny företeelse på svensk arbetsmarknad och att bygga upp detta är ett långsiktigt arbete men det är en viktig ny grundsten för fler unga i jobb. 

Skiljelinjerna i svensk politik är tydliga. Alliansen sätter jobben först. Socialdemokraterna föreslår kraftigt ökade skatter på arbete och företag tillsammans med en tredubbling av arbetsgivaravgiften för att anställa unga. Det är förslag som både riskera att slå ut unga som i dag har jobb och det höjer trösklarna för unga som vill komma in på arbetsmarknaden.

Ett jobb är mer än lön. Det är gemenskap med arbetskamrater. Det ger trygghet och frihet. Det är en möjlighet för unga att växa och bidra med resurser till allt som är vårt - till vården, skolan och omsorgen. Därför är vårt mål att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till.

Elisabeth Svantesson (M), Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, ledamot riksdagens arbetsmarknadsutskott

Mindre än 200 dagar kvar till valet

Mindre än 200 dagar kvar till valet

Nu är det mindre än 200 dagar kvar till riksdagsvalet. Vägvalet Sverige och Blekinge står inför handlar om vi ska fortsätta med en samlad Allians som går till val på en förstärkt arbetslinje eller återgå till Socialdemokraternas politik där kärnan är höjda skatter på jobb och tillväxt för att finansiera höjda bidrag.

Tack vare Sveriges starka offentliga finanser har alliansregeringen kunnat genomföra kraftfulla åtgärder för att jobben ska bli fler och skola, vård och omsorg värnas, trots en svår finanskris. För att fortsätta byggandet av ett Sverige där alla behövs måste vi fortsätta se till att det blir mer kunskap i skolan och fler får ett arbete. I dag har över 200 000 fler personer ett jobb att gå till jämfört med 2006. Det har gett fler människor en egen försörjning och arbetsgemenskap.

Svensk ekonomi är fortsatt en av Europas starkaste och efter en lång och utdragen lågkonjunktur ser vi nu tecken på återhämtning och normalisering. I takt med att ekonomi återhämtar sig avtar behovet av stimulanser. Då är det prioriterat med fortsatta reformer som stärker skolan och konkurrenskraften. Dessa reformer behöver finansieras krona för krona. Först och främst vill vi stärka arbetskraften genom utbildningssatsningar genom tidigare stöd för den som riskerar att halka efter, mer undervisningstid i främst matematik och bättre lärare genom fler karriärtjänster för lärare och mindre administrativ börda. I takt med att konjunkturen förbättras ska de offentliga finanserna återföras till balans och överskott. Så kan jobben fortsätta bli fler.

Socialdemokraterna föreslår istället en återgång till den politik som byggde upp ett rekordstort utanförskap. I sin budgetmotion föreslår de skattehöjningar och bidragshöjningar som väntas leda till att över 80 000 svenskar mister jobbet. Socialdemokraternas budget är även underfinansierad med mer än 10 miljarder och har ett större underskott. Det ger ett hål i offentliga finanser, men utan att stötta jobben, då pengarna i stället prioriteras till bidrag.

Samtidigt saknar Socialdemokraterna regeringsalternativ och behöver ta hänsyn till Miljöpartiets och Vänsterpartiets kravlistor. Något som riskerar ytterligare pålagor på jobben och skolan genom till exempel risk för stängda kärnkraftsreaktorer, krav på kortad arbetstid och förbud av kunskapsuppföljning i skolan.

Alliansens överordnade löfte är att fortsätta ta långsiktigt ansvar för Sveriges ekonomi. Med ordning och reda i offentliga finanser har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Nu förbereder vi oss för att åter gå till val på ett gemensamt valmanifest med tydligare förslag för hur jobben ska bli fler och ekonomin starkare. Mot det står oförberedda Socialdemokrater utan regeringsalternativ, men med en politik där höjd skatt på jobb och tillväxt ska finansiera höjda bidrag. Om mindre än 200 dagar väljer Sverige och Blekinge om vi ska tillbaka till bidragslinjen eller fortsätta framåt med arbetslinjen.

Anna Kinberg Batra (M)

Gruppledare och ordförande riksdagens finansutskott
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge
Camilla Brunsberg (M)
Kommunstyrelsens ordförande, Karlskrona kommun
Roger Fredriksson (M)
Kommunstyrelsens ordförande, Ronneby kommun
Lennarth Förberg (M)
Oppositionsråd, Region Blekinge
Alexander Wendt (M)
Oppositionsråd, Landstinget Blekinge
Marco Paulsson (M)
Gruppledare, Karlshamns kommun
Jeppe Johnsson (M)
Oppositionsråd, Sölvesborgs kommun
Patrik Krupa (M)
Oppositionsråd, Olofströms kommun