Kristendomens särställning

Vi gläder oss åt att kristendomen även i fortsättningen kommer ha en särställning i skolans religionsundervisning. Skolverkets förslag att likställa de fem världsreligionerna blir därmed inte verklighet. Svenska elever kommer även i framtiden att få lära sig mest om den religion som under de senaste tusen åren haft störst inverkan på vår kultur och vårt samhälle.

Men alla är inte lika glada. Exempelvis menar ledande företrädare för oppositionen att beslutet skickar signaler om att kristendomen är mer värd än andra religioner. De verkar även mena att regeringen alltid måste följa Skolverkets råd. På båda dessa punkter har de fel.

För det första är det vi folkvalda som fattar beslut om hur lagar och förordningar ska utformas i Sverige – inte myndigheter eller experter. Det är viktigt att komma ihåg.

För det andra är det ingen som hävdar att kristendomen skulle vara bättre eller finare än någon annan religion. Men, det går inte att bortse från att kristendomen, som ingen annan religion, spelat en mycket viktig roll i Sverige. I tusen år har kristendomen haft stort inflytande över hur våra lagar är konstruerade, vilka helgdagar vi är lediga och hur många av våra traditioner ser ut. Exempelvis är det ingen slump att vår flagga pryds av ett kors.

Väldigt få tycker att det är konstigt att vi på historielektionerna läser mer om vår historia än till exempel om Englands eller Turkiets. Inte heller är det konstigt att det på samhällskunskapslektionerna läggs mest tid på hur den svenska demokratin fungerar istället för att lika mycket energi skulle gå till att studera övriga länders olika styrelseskick.

Men, frågar då vän av ordning, kan vi inte fördjupa oss även i de andra världsreligionerna i samma utsträckning som i kristendomen? Folk från många olika kulturer lever ju faktiskt i Sverige. Jo, men det är en fråga om tid. En elev har idag cirka 200 religionslektioner totalt under sin skoltid. Under denna begränsade tid är det mycket som ska hinnas med. Om alla religioner skulle få samma utrymme som kristendomen skulle det ta väldigt mycket mer tid. Tänk bara på undervisningen om varför vi firar jul. Det skulle inte fungera att lägga samma tid på exempelvis hinduismens eller buddhismens traditioner. Vi måste helt enkelt prioritera.

Men jag tror inte att dessa prioriteringar har några förlorare utan är något som gynnar alla elever. Jag är helt säker på att elever med rötter i andra kulturer vinner på att skolan fokuserar på varför vårt land och vår kultur fungerar på ett visst sätt. Dels därför att de i mindre utsträckning än andra kan få den kunskapen hemma. Men också för att det är lättare för oss som bor i Sverige att acceptera och känna oss trygga med andra kulturer om vi har kunskap om vår egen.

Kristendomen har under tusen år varit med och format vårt land och vår kultur, varför skulle vi förneka det 2010?

Sverige är på väg ut ur krisen

Nu finns tydliga tecken på att arbetsmarknaden är på väg att stabiliseras. Antalet sysselsatta stiger kraftigt och arbetslösheten pressas steg för steg tillbaka. Jag tänker inte ge mig förrän alla som kan arbeta också kan få ett jobb.

I budgeten för 2011 satsar regeringen 13 miljarder kronor i åtgärder för ökad sysselsättning och minskat utanförskap, bättre företagsklimat, ökade kunskaper, utvecklad välfärd och förbättrad miljö. Alliansregeringen vill förstärka förutsättningar för att jobben ska bli fler, bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden och utveckla matchningen på arbetsmarknaden. 140 000 jobb skapas.

Från och med nästa år får Arbetsförmedlingen extra resurser. Det innebär att de kan ha fler arbetsförmedlare som tar emot arbetssökande. Fler coacher kommer dessutom att kunna stötta människor tillbaka till arbete samt underlätta under den första tiden på den nya arbetsplatsen.

Unga som inte har klarat sina studier har svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Regeringen gör därför en folkhögskolesatsning för arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- och gymnasieskolan. Dessutom höjs studiemedlet. På så sätt motiveras dessa unga att avsluta sina studier.

För att unga ska få lättare att komma in på arbetsmarknaden införs en särskild lärlingsprovanställning och Jobbgarantin för unga förbättras. Dessutom blir den halverade arbetsgivaravgiften för unga under 26 år kvar. För arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös finns Nystartsjobben. Det särskilda anställningsstödet förstärks för personer med funktionsnedsättningar bl.a. som står långt ifrån arbetsmarkanden.

Arbetsförmedlingen får ansvaret för att påskynda invandrares etablering på arbetsmarknaden och Instegsjobben förstärks för att nyanlända invandrare lättare ska få jobb. Jobb kombineras med studier i svenska.

Med höstbudgeten tas flera viktiga steg framåt inom arbetsmarknadspolitiken. Därtill genomförs betydelsefulla förbättringar för företagarna – för det är i småföretagen som många av de nya jobben skapas.

Med Alliansen blir dessutom RUT och ROT avdragen kvar vilket innebär att tusentals jobb är säkrade.

När ekonomin tillåter kommer ytterligare satsningar som skapar jobb att genomföras. Bl.a. halveras momsen på restaurang- och cateringtjänster och jobbskatteavdraget höjs. Alliansen tar fortsatt ansvar för Sverige, från kris till full sysselsättning.