Det är dags att underlätta för jakt, jägare och viltkött

 

 

 

Nyligen har årets jaktsäsong dragit igång med råbocksjakten den 16 augusti. Omkring 300 000 människor är en del av denna breda folkrörelse i Sverige.

Jakt är inte bara en viktig och stolt svensk tradition utan handlar också om samspelet mellan människan, djuren och naturen. Men det finns flera omständigheter som behöver förbättras i detta sammanhang.

För det första ska beslut kring svensk rovdjurs­ och jaktpolitik tas så nära invånarna som möjligt. EU bör hålla sig borta från detta, särskilt då Sverige är ett stort och glesbefolkat land med vitt skilda förutsättningar från merparten av de andra EU­länderna. Sverige ska själv få bestämma över sina jaktregler utan inblandning från klåfingriga EU­byråkrater.
 
För det andra är polisens handläggningstider för vapenlicenser tyvärr oskäligt långa och samma regler tillämpas inte runt om i landet. Långa väntetider för att få vapenlicens rimmar illa med att samhället i sin tur kräver att jägarkåren ska sköta viltvården och för detta krävs både träning och tillgång till rätt vapen. Hand­ läggningstiderna för vapenlicenserna måste därför kortas och bli mer enhetliga över landet.

En tredje aspekt är att den svenska vildsvinsstammen ökar och medför stora skador på lantbruket, naturen och trädgårdar samt orsakar trafikolyckor. Jaktreglerna bör ses över för att underlätta jakt på vildsvin så att vi inte tappar kontrollen över vildsvinens utbredning. Här bör vi överväga förenklade regler kring användning av kameror och belysning samt hantering av vildsvinskött, men även införa subventionering av de trikinpro­ver som är nödvändiga för vildsvinskött.
 
Till detta kommer att viltkött är en viktig resurs som vi sedan länge tagit tillvara på i Sverige - det är en unik råvara som är god, nyttig och miljösmart. Konsumtion av och kunskap om viltkött och dess unika smak bör öka och marknadsföras bättre, till exempel inom Matlandet Sverige. Också inom det offentliga bör servering av viltkött uppmuntras. Det är inte bara gott och klimatsmart, det ökar också möjligheten att få avsättning för till exempel vildsvinskött så att vildsvinsstammen kan hållas nere.
 
Sveriges jägare gör ett mycket bra arbete på frivillig basis som håller nere antalet trafikolyckor, sköter landets viltvård och ger möjlighet till många goda viltmåltider - detta borde samhället uppmuntra ytterligare genom kortare handläggningstider för vapenlicens och förbättrade jaktvillkor.

 

Gustav Nilsson (M)

riksdagsledamot Blekinge

Sten Bergheden (M)

riksdagsledamot Skaraborg
 

Rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet

Rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet

Vi arrangerar rundabordssamtalet i Ronneby, en stad med stora utmaningar. Vi valde ut de aktörer vi trodde bäst skulle komplettera varandra med olika perspektiv och synpunkter. Vi har bokat bord: Brunnsparkens café och matsal (Wienercafé), delvis för att det är en trevlig och neutral miljö men också för att det är en bransch som anställer många unga. 

Media

Pressmeddelande skickas ut till samtliga lokala tidningar, radio och tv. Media bjuds in att delta kl 14.00

Förfarande

Vi inleder med en presentationsrunda där alla får berätta vilka de är och vad de anser vara den största orsaken till ungdomsarbetslösheten. Därefter har vi en öppen diskussion med Gustav som moderator. Vi önskar få in många tankar och idéer som gör att vi gemensam kommer framåt i det viktiga arbetet.

Deltagare:

Arbetsförmedlingen i Ronneby

Svenskt Näringslivs regionkontor

If Metall

Företagarna

Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot Blekinge

Roger Fredriksson (M), Kommunstyrelsens ordförande

Varmt välkomna!

Det svenska lantbruket håller högsta kvalitet

I vårt land har vi ett lantbruk och en djurhållning av högsta kvalitet. Det finns ett gott miljötänkande och en god djurvälfärd. Inom det svenska lantbruket används mindre bekämpningsmedel och inom djurhållningen mindre mediciner, jämfört med många andra länder. 

I många fall har våra djur större ytor att vistas på och många av våra djur får också gå ute. Detta är viktigt och något som vi ska vara stolta över och slå vakt om och göra till en konkurrensfördel för vårt land. Sverige måste här vara pådrivande mot andra länder inom EU.

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. Den moderatledda Alliansen har under lång tid drivit frågan om en bättre, rimligare och effektivare landsbygd och jordbrukspolitik inom Europa. Inom EU håller man nu på att ta fram förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik, CAP, Common Agricultural Policy.

Vi har ett långt land med olika förutsättningar och olika tyngdpunkter på skogs­- och åkermark. Det är viktigt vi får ett system där reglerna kring gårdsstödet anpassats till svenska förhållanden. Våra utgångspunkter för en ny jordbrukspolitik är subsidiaritet, alltså att så mycket som möjligt bestäms på lägsta möjliga nivå nationellt. 

Vi vill betona betydelsen av pelare II, miljö-­ och landsbygdsstöd. Långsiktigt är det viktigt vi skapar ett lantbruk med god miljöhänsyn och som strävar mot ett öppet landskap.
Vi vill också uppmuntra insatser som skapar en levande landsbygd. Beträffande pelare I, direktstöd till lantbrukare, måste denna ges en utformning som är hållbar över tid. Det är inte rimligt att hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd där skattepengar exempelvis går till att finansiera tobaksodlare i södra Europa. 

Redan under det svenska EU­ordförandeskapet 2009 var Alliansen drivande för att förenkla vardagen för lantbrukare. Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det skall bli enklare för lantbrukaren. Dagens regelverk är alltför krångligt och skapar tidsödande merarbete för den enskilde. Vi kommer därför att arbeta vidare för att skapa en enhetlig europeisk jordbrukspolitik med mindre byråkrati, bättre djurvälfärd samt ökat fokus på miljö kopplat till jordbruk.

Våra svenska lantbrukare och djurproducenter måste ges möjlighet att konkurrera på lika villkor jämfört med sina kollegor i övriga EU länder. I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. Det borde finnas goda möjligheter att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel. I synnerhet då vi har så hög kvalitet i vår livsmedelsproduktion. Konsumenterna måste få ökad kunskap om hur olika livsmedel producerats och det måste ställas större krav inom det offentliga då man gör upphandlingar.
För att konsumenten aktivt skall kunna göra sina val måste våra livsmedel i ökad omfattning märkas. Landsbygden har stora förutsättningar och livsmedelsproduktionen i världen måste öka för att i framtiden kunna försörja en allt större befolkning. Ger vi våra svenska lantbrukare och djurhållare rätt förutsättningar har Sverige bra förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen.
" Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det ska bli enklare för lantbrukaren " I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. "

Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. 

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet

Åsa Coenraads (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet

Christer Akej (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet              

Valet 2014 kan bli avgörande för minknäringens framtid

I Sydöstran onsdagen den 24:e Juli finns  på både ledar och nyhetsplats synpunkter på Socialdemokraternas oklara besked i minkfrågan. S är för tystlåtna och måste ge besked är återkommande i texterna.

Vi vet att S har ett gammalt kongressbeslut om att förbjuda minkfarmar och vi vet också att

Alliansregeringen genom  riksdagsbeslut att minknäringen ska vara kvar  skapat

framtidstro för  minkfarmarna.

Valet 2014 kan bli avgörande för minknäringens framtid. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har på sin kravlista att förbjuda minkfarmar och införa näringsförbud.

En regering ledd av Löfven kommer inte att få en egen majoritet utan måste både förhandla och göra eftergifter mot tilltänkta regeringspartners som MP och V.Detta även om någon enstaka S-riksdagsledamot eventuellt skulle spjärna emot. Minknäringen skulle vid ett maktskifte gå en mycket osäker framtid till mötes.

Det bästa för minknäringen i  Blekinge är en fortsatt Alliansregering.Då kommer minknäringen att finnas kvar den kommer att kunna utvecklas och ges fortsatt framtidstro. Befintliga farmare får möjlighet att expandera  och göra långsiktiga investeringar. Nytillkommande farmare får också möjlighet att starta upp, det finns idag ett allt större intresse för detta. En rödgrön regering skulle vara ett hot mot minknäringen och därmed också ett hot mot en viktig näring i Blekinge.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Jeppe Johnsson(M) Gruppledare Sölvesborg

Jobben - viktigaste frågan

Jobben är vår viktigaste fråga. Alliansen har genomfört flera reformer för att skapa bättre förutsättningar för jobb till unga. Men det räcker inte, steget från utbildning till arbete måste gå snabbare och vara enklare.

Därför vill vi satsa på YA­jobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning.

I Blekinge är 2 278 unga människor arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral, utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.

För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal.

Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.

Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YA­jobb, med en kraftig lönesubvention, motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handledning och utbildning.

En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YA­jobb kosta under 9 000 kronor.

Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av a­kasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift.

Skillnaden i politiken är tydlig. Vi vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning.

De vill i stället fördubbla arbetsgivaravgift­ en för de unga, fördubbla restaurangmomsen och de vill försämra det populära rut­avdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.

Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbets­ marknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.

Hillevi Engström (M) arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge och ledamot i arbetsmarknadsutskottet

Skogen kan ge fler gröna jobb

Skogen är en fantastisk resurs som är fundamental för den biologiska mångfalden, som ger oss energi och råvara till allt från byggvaror till kläder. Dessutom skänker skogen oss fantastiska möjligheter till jakt och friluftsliv. I Sverige är vi duktiga på att ta till vara på vad skogen ger.

Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Direkt eller indirekt sysselsätter skogsnäringen uppemot 200 000 människor i Sverige. Skogsindustrins betydelse för svensk ekonomi är med andra ord mycket stor, och motsvarar 11-13 procent av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Skogsindustrin är därmed en av våra viktigaste basindustrier som skapar arbetstillfällen i hela landet, inte minst på mindre orter och på landsbygden. Trots att Sverige redan är en skoglig stormakt tror vi att skogen har mer att ge om vi brukar resursen klokt och vågar att tänka nytt.  

I syfte att skapa fler jobb med skogen som bas har landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserat regeringens vision ”Skogsriket – med värden för världen”. Med det hållbara brukandet av skogen som grund vill Alliansen skapa förutsättningar för fler jobb. Det kan handla om att öka förädlingsgraden eller att utveckla turismnäringen. Som en del av satsningen på Skogsriket har Skogsstyrelsen tilldelats 80 miljoner kronor under fyra år för åtgärder som skapar förutsättningar för fler jobb. Denna satsning kommer att stödja och stimulera till innovation och utveckling. Dessutom innehåller regeringens forskning- och innovationsproposition en spännande satsning på forskning om skogsråvaror och biomassa. Syftet är att utveckla nya material och biobaserade produkter som både kan bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle och till nya jobb och företag i Sverige. Den svåra situation som många av våra tradionella massabruk befinner sig i på grund av en sjunkande efterfrågan på bl.a. tidningspapper understryker betydelsen av att satsa på forskning och utveckling av morgondagens produkter. Vi är övertygade om att skogen har förutsättningar att generera ännu fler gröna jobb genom forskning, innovation och duktiga företag.

Gustav Nilsson(M)

Riksdagsledamot från Blekinge och ledamot i Arbetsmarknadsutskottet

Johan Hultberg (M)

Riksdagsledamot från Kronoberg och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

Alliansens gymnasieskola rustar eleverna för framtiden

Socialdemokraterna upprepar över hela landet ”sina” förslag för att förbättra skolan.Nu senast i Almedalen En ganska intressant lista eftersom nästan alla punkterna är sådant som redan är genomfört eller beslutat av dagens regering. Exempelvis förslagen om att stärka läraryrket, kompetensutveckling, bättre karriärvägar, stärkt pedagogiskt ledarskap och forskningsinstitut för lärande. Även förslagen om att fördela resurserna mer efter elevernas behov och stötta skolor med tuffa förutsättningar är en kopia av regeringens politik, liksom när det gäller utvecklingen av gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets nya yrkesprogram innehåller idag fler kurser med koppling till yrket och utformas i samråd med branschfolk.

Socialdemokraterna verkar vilja gå till val på att genomföra  skolreformer som redan är genomförda av Alliansen.

På några punkter skiljer vi oss  däremot åt ordentligt. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever, och både LO och Socialdemokraterna vill tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet.

Redan idag börjar nästan 99% av eleverna i gymnasieskolan. Problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet, problemet är att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet. Från och med kommande läsår kommer det att vara möjligt att läsa in högskolebehörighet på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt. Vi tror det är en bättre väg än att tvinga alla elever att gå gymnasiet och dessutom tvinga alla att läsa in högskolebehörighet.Alliansen satsar stort på lärlingsutbildning.

Socialdemokraternas politik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa.  Alliansens gymnasiereform kommer att rusta fler elever för framtidens arbetsmarknad.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet
Jan Ericson (M) Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet

Jobbstimulansen gör det mer lönsamt att jobba

Riksdagen har fattat ett historiskt beslut om att införa en jobbstimulans i försörjningsstödet. Detta uppmuntrar och stärker drivkrafter att gå från långvarigt utanförskap till jobb.

För många lönar det sig i dag relativt dåligt att gå från försörjningsstöd till arbete eftersom man räknar av arbetsinkomsten krona för krona mot försörjningsstödet. Jobbstimulansen är ett nytt sätt att räkna av inkomster som gör det mer lönsamt för personer med ekonomiskt bistånd att jobba.

Efter den 1 juli i år kommer 25 procent av inkomster från arbete inte att räknas in vid bedömning av rätten till bistånd, vilket gör det mer lönsamt för personer, som haft försörjningsstöd i sex månader, att ha inkomst från arbete. Inte minst gynnar detta barnen i familjer med låga och oregelbundna inkomster då den disponibla inkomsten ökar. Men särskilt viktigt är förslaget ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom ensamstående mammor är överrepresenterade bland biståndsmottagarna. Beslutet i riksdagen innebär också ökade möjligheter för ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer att tjäna pengar på sommar­ och extrajobb. Detta i och med att gränsen för hur mycket de kan tjäna, utan att det påverkar familjens försörjningsstöd, höjs. Det är oerhört viktigt att dessa ungdomar ges samma möjlighet och drivkrafter som andra att jobba extra och få en egen lön. Vi vet att en tidig kontakt med arbetsmarknaden påverkar ungas jobbchanser framåt.

En förstärkt arbetslinje i försörjningsstödet är nödvändig för att bryta bidragsberoende och underlätta inträde på arbetsmarknaden. Därför är riksdagsbeslutet viktigt. Förslaget träder i kraft den 1 juli.

Gustav Nilsson (M)

ledamot riksdagens arbetsmarknadsutskott

Elisabeth Svantesson (M)

ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott