Varför tycker Löfven gymnasieprogram är en återvändsgränd?

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven kallar ofta gymnasiets yrkesprogram en återvändsgränd och anklagar regeringen för att sänka utbildningsambitionerna i Sverige.

Löfven får använda vilka retoriska knep han vill för att framställa regeringen i dålig dager. Men när han aktivt baktalar yrkesutbildning förstör han för alla de ungdomar som tror på hans ord.

Tvärtemot vad Löfven hävdar leder yrkesprogrammen i högre utsträckning till jobb och egen försörjning.

Det är inte vad vi i Nya moderaterna kalllar en återvändsgränd. Yrkesutbildningar är tvärt om avgörande för Sveriges framtida välstånd.

Men låt oss än en gång gå igenom fakta. De gamla gymnasieprogrammen hade 1450 poäng av 2500 totalt för inriktningskurser, alltså kurser som utvecklar elevernas yrkesskicklighet.

De nya programmen, som Löfven föraktfullt kallar återvändsgränd, har 1700 poäng för det. Det vill säga 10 procent fler kurser i yrkeskunnande och specialämnen.

Det finns därmed inget stöd för påståendet att regeringen sänker utbildningsambitionerna. Det visar endast att Socialdemokraterna anser att vissa utbildningar är finare än andra.

De tycker att det är mer värt att traggla med glosor än att lära sig meka med bilar eller att ta hand om äldre. Så bygger vi inte ett sammanhållet Sverige.

Allt tal om sänkta ambitioner rimmar dessutom illa med den verklighet eleverna möter. De har fått fler nationella prov, högre krav för att bli behöriga till gymnasiet och betyg tidigare.

Det vet Löfven, men han väljer att slänga sig med retorik istället för att ta ansvar för att ge alla en chans i skolan.

Vi vet samtidigt att det finns många elever som inte klarar av det höga tempo och de tuffa kunskapskrav som ställs idag.

Forskning från IFAU visar att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet.

Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med.

Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.

Men i realiteten blev eleverna fast på IV i flera år och klarade ändå aldrig av att läsa ett vanligt gymnasieprogram.

Det gamla systemet satte inte människan i centrum. Systemet var bara bra för dem som hade det bra. Men det saknade plats för dem som hade större utmaningar i sin skolgång.

Idag möter elever med skolsvårigheter inte samma stelbenta struktur. Idag finns det flera alternativ som gemensamt kallas för introduktionsprogram.

På varianten yrkesintroduktion är huvudsyftet att hitta en väg in till gymnasiets yrkesprogram.

Men de elever som inte lyckas ska också få så goda yrkeskunskaper med sig att de ska kunna hitta ett jobb eller en praktikplats istället.

Den här inriktningen kommer regeringen satsa extra resurser på under 2013 eftersom vi vet att yrkeskunskaper inte är en återvändsgränd.

Vi värnar om ett Sverige som håller ihop och då gäller det att alla människor blir sedda och att alla människor behövs.

Detta är naturligtvis extra viktigt när vi pratar om ungdomar

 

Tomas Tobé (M)

Gustav Nilsson (M)

Advent är en kristen högtid

De senaste dagarna har religionens roll i skolan åter debatterats. Skolverket försökte via en artikel tolka nuvarande lagstiftning. Det gick sådär. Och sedan dess har argument för och emot lyfts fram med både ärkebiskopen som utbildningsministern sittande i TV-sofforna. De flesta som ondgör sig är inte personer av annan religiös hemvist än kristendomen. De mest ilskna kritikerna är de som är emot all form av tro.


Skolverkets försök till förtydligande har dessvärre förvirrat mer än ställt till rätta. Det sägs att advent får firas i kyrkan med präst, men religiösa inslag får inte vara med. Vad är det då som ska uppmärksammas?
Advent är en kristen högtid. Den kan inte tänkas bort utan sitt innehåll. Och en kyrka i sig innehåller religiösa symboler. Riskerar inte dessa att också påverka?
Utgångspunkten för många är säkert viljan att visa respekt. Men när allt ska suddas ut i neutralitetens namn riskerar vi att gå miste om just respekten för varandra och förståelsen för vår kultur och det som format den.
Skolan ska inte ta ställning eller tvinga någon att utöva en viss religion. Den ska vara konfessionslös. Här råder en bred samsyn. Men det är inte samma sak som att ta bort religiösa referenser. I vårt land finns det människor som tror och de som inte tror alls. Vägen till förståelse är inte att sudda ut detta och mötas i någon slags avskalad påstådd neutralitet. Tvärtom. Att säga nej till religiösa uttryck, hur man nu ska göra det, är inte ett neutralt beslut utan också ett ställningstagande.

Snarast behövs mer kunskap och insikt om människors tro. Dessa grundläggande värderingar formar vår kultur och vårt samhälle. I Sverige är det knappast någon överraskning att kristendomen har spelat en oerhört stor roll sedan drygt 1000 år tillbaka i tiden. Det finns ingen motsättning mellan att bejaka detta arv samtidigt som även andra religioner och traditioner uppmärksammas. Det handlar inte om att ställa kristen tro eller tradition mot andra trosinriktningar, utan istället handlar den grundläggande frågan om religionens plats i det offentliga rummet.

Den här tiden på året fylls många av våra kyrkor. Adventsfirandet och psalmsjungandet kan inte tänkas utan sitt innehåll! Skolans uppgift är att förmedla kunskap och fakta. Lika viktigt är också att bidra till att elever utvecklar ett kritiskt tänkande, men också tolerans och förståelse för att vi tycker och tror olika.

Gustav NilssonRiksdagsledamot (M), Blekinge


Hans Wallmark Riksdagsledamot (M), Norra och Östra Skåne

Grattis alla pappor!

I helgen firas många pappor runt om i landet. Också vi vill uppmärksamma detta och gratulera. Genom Alliansen politik har väldigt många pappor fått det märkbart bättre!

■ För Björn, 32 år, som tidigare inte hade råd att vara hemma med barnen, eftersom familjen då skulle förlora alldeles för mycket jämfört med om frun var hemma, innebär jämställdhetsbonusen att Björn äntligen kan vara hemma med barnen och ta en större del av deras utveckling och vardag.

■ När Björns kollega Carl, 40 år, själv gick i skolan hade han svårt att hänga med på grund av sin dyslexi. Dessvärre har Carls son också dyslexi vilket bekymrat pappan.

Men tack vare lärlingsutbildningen får nu sonen en bra plattform och bra start i livet. Även Carls dotter som har det lite lättare med läsningen men svårare med matten kommer ges bättre förutsättningar genom Alliansen satsningar på grund- och gymnasieskolan, särskilt inom matematikområdet.

■ Dennis, 24 år, som tack vare den halverade arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år har fått ett jobb och kan därmed försörja sin nyfödda dotter. Dennis har i samband med dotterns födsel tagit ut sina 10 pappadagar, sedan årsskiftet kan han ta ut ytterligare 20 dagar och njuta fullt ut tillsammans med sambon och dottern.

■ För ett par år sedan brottades Ulf, 51 år, med sitt dåliga samvete för det lite eftersatta arbetet med renoveringen av huset, men genom ROT-avdraget har familjen nu haft råd med detta. Dessutom har Ulf och hans fru Åsa kunnat unna sig städhjälp en gång i veckan tack vare RUT-avdraget, vilket gör att båda föräldrarna får mer tid över för sina tonåringar.

Därutöver ska vi inte glömma alla heltidsarbetande pappor som tack vare en extra månadslön om året via jobbskatteavdraget nu har fått större vardagsfrihet och mer pengar att lägga på sig själva och sina barn.

Så grattis alla pappor!

Njut av allt som blivit så mycket bättre tack vare Alliansens förbättringar för Sverige samt för er och era barn

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Ulf Berg (M) riksdagsledamot Dalarna, skatteutskottet, 

Ungdomspaket ger fler vägar till jobb

Vägarna till arbete för unga är långt ifrån så raka som de borde vara. Alliansregeringen vill därför bredda möjligheterna och föreslår ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor 2013 och nästan 2,4 miljarder 2014.

I detta förslag vill regeringen bland annat se en tillfällig ökning av an-talet utbildningsplatser för yrkesvux och lärlingsvux.

Dessutom vill regeringen göra ytterligare satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som nystartsjobb, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser.

Fortfarande finns stora utmaningar för att skapa fler vägar till jobb, för unga och andra med svag förankring på arbetsmarknaden. Krisen som härjar i vår omvärld är en förstärkande faktor. Ett annat hinder för unga i jakt på sitt första jobb är den svaga kopplingen mellan arbetsliv och utbildning och andra långvariga brister i skolan. Dessa har skapat en situation där unga under en längre tid kan gå utan att få en ordentlig förankring på arbetsmarknaden.

För att sänka dessa trösklar genomför alliansen därför en rad reformer. Många unga arbetar i restaurangbranschen och den halverade restaurangmomsen underlättar för anställandet av fler. Tillsammans med halverade socialavgifter ökar den möjligheterna för unga att komma in på arbetsmarknaden. Alliansen föreslår också i budgetpropositionen 2013 reformer för att stärka kopplingen mellan arbetsliv och skola och för att möta en svagare konjunktur.

Unga behöver i större utsträckning komma i kontakt med arbetsgivare. Regeringen gör därför ytterligare satsningar på lärlingsutbildningen inom gymnasiet och komvux. Mellan 2013-2016 avsätts cirka 2,2 miljarder kronor för att minska avhoppen och höja genomströmningen. Vi vill även permanenta anordnarbidraget till de skolor och arbetsgivare som erbjuder lärlingsplatser. Dessutom föreslår regeringen insatser för att öka andelen yrkeslärare, kvalitetsförstärkningar i yrkesintroduktionen, och ett statsbidrag med syftet att förbättra kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet.

Efterfrågan på utbildning som kommer av den svaga konjunkturutvecklingen behöver mötas. Därför föreslås ett ökat antal utbildningsplatser med fokus på yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskola, folkhögskola samt universitet och högskola. Totalt handlar det om cirka 18 000 helårsplatser 2013. Utöver detta förstärks nystartsjobben för de unga som varit arbetslösa i minst tolv månader. Förmedlingsstödet ska erbjudas arbetslösa från första arbetslöshetsdagen.

Regeringens mål är full sysselsättning. Skapandet av bredare vägar till jobb för de med svag förankring på arbetsmarknaden är ett viktigt steg mot detta mål. Goda kontakter med arbetsplatser ökar ungas möjligheter att få jobb. Alliansen ser detta och gör viktiga satsningar i budgeten 2013 för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsmarknad.

Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Arbetsmarknadsutskottet

Michael Svensson (M) Riksdagsledamot Utbildningsutskottet 

Sänkt bolagsskatt skapar utrymme för nya jobb i Sverige

Idag skriver jag med min riksdagskollega Ulf Berg (M) Dalarna i BLT om sänkt bolagsskatt
Att nå full sysselsättning tillhör den enskilt viktigaste frågan för Alliansen och Moderaterna. Fler jobb förutsätter också fler företag som kan anställa.

Sedan 2006 har Alliansen lanserat en rad reform som har gjort det mer lönsamt att gå från bidrag till egen försörjning samt sänkt trösklarna för företag att anställa. Jobbskatteavdraget, sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms är några exempel på hur Alliansen konkret underlättat i vardagen för löntagare och företagare. Vanliga löntagare har sedan Alliansen tillträdde 2006 sett lönekuvertet förstärkas med drygt 1 000 kronor varje månad. För många uppgår jobbskatteavdraget till en hel månadslön på årsbasis. Samtidigt har det skapats drygt 200 000 fler jobb i Sverige sedan regeringsskiftet.

Det är glädjande att Sverige är ett land som står sig väl i internationell jämförelse när det gäller konkurrenskraft. Men vi kan bli bättre. Nya reformer som stärker Sveriges position som ett företagarvänligt land måste därför ständigt prövas. Den sänkning av bolagskatten som regeringen aviserar i samband med höstbudgeten är därför av central betydelse.

Genom stärkta förutsättningar för ökade investeringar och ett förbättrat företagsklimat öppnar Alliansen upp för fler vägar till full sysselsättning. Sänkningen av bolagsskatten bygger vidare på de viktiga reformer som genomförts för att fler ska få möjligheten till ett eget jobb med allt vad det innebär av egen försörjning och social trygghet. För att fler ska vilja anställa krävs det fler och växande företag. En viktig komponent består av ett än vassare investeringsklimat. Tydliga indikatorer visar här på betydelsen av en sänkt bolagskatt.  

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har i sina utvärderingar av tillväxtfrämjande skattereformer, påpekat att en sänkning av bolagsskattenivån är viktig för att attrahera fler utländska investeringar, förbättra investeringsklimatet generellt samt förbättra företagens produktivitet. Samtidigt påpekar organisationen World Economic Forum att just skattenivåerna utgör en av de största utmaningarna för den svenska konkurrenskraften sett i ett internationellt perspektiv.  

Genom att sänka bolagskatten blir investeringar som görs i Sverige mer lönsamma. Det blir mer attraktivt för etablerade företag att expandera, utländska företag att etablera sig i Sverige och nya företag att startas. På så sätt läggs grunden till fler jobb och ett viktigt steg tas för att nå full sysselsättning.  

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge 

Ulf Berg (M)

Riksdagsledamot Dalarna

Sänkt restaurangmoms – ett steg mot full sysselsättning

Skriver med min riksdagskollega Ulf Berg om effekterna av sänkningen av restaurangmomsen

Aktuella siffror från Arbetsförmedlingen visar att jobben inom restaurangbranschen nu ökar i omfattning. Under första halvåret har antalet nyanmälda platser ökat med drygt 16,6  procent nationellt. Indikationerna är tydliga. Momssänkningen från 25 till 12 procent som kom på plats vid årsskiftet ger effekt. Den ger jobb. Och varje nytt jobb innebär ett steg närmare full sysselsättning. Frågan är varför Socialdemokraterna vill riva upp en reform som riskerar äventyra viktiga jobb för unga människor?  

 

Moderaterna är till skillnad från Socialdemokraterna tydliga i jobbfrågan. Vi sätter jobben främst. Målet är full sysselsättning och varje steg dit är betydelsefullt. Detta gäller oavsett om det är stora företag eller mindre krogar eller caféer som anställer. Alla jobb är viktiga. Alla jobb behövs. 

 

Inte minst för de ungdomar som nu står redo att ta sitt första steg in på arbetsmarknaden är restaurangbranschen en viktig inkörsport. Många unga får där sitt första arbete och en chans till egen försörjning. I samma stund läggs även en viktig grund för framtida jobbsökande genom arbetslivserfarenhet och referenser.  

Samtidigt som tydliga indikationer visar att jobben blivit fler, ser vi att momssänkningen även haft en konsumentvänlig prispåverkan på marknaden. Konjunkturinstitutet har visat att priserna på restaurangtjänster blivit tre procent lägre till följd av den sänkta restaurangmomsen under årets tre första månader. En utveckling som ligger i linje med regeringens bedömningar av reformens effekter och som visar på reformens genomslag i branschen. Det är dock i sammanhanget viktigt att understryka att restaurang- och caféägare i Blekinge och i övriga landet nu anstränger sig för att hålla tillbaka priserna än mer. Här har konsumenterna en viktig roll att spela. Genom att gynna de som sänker priset, etableras ett tryck på övriga aktörer att göra detsamma.

Lägre priser på restauranger öppnar för att fler få råd gå på restaurang och en ökad omsättning medför rimligen ett ökat behov av nyanställning. 

Varje ung person som får chansen att ta sina första steg in på arbetsmarknaden är ett värdefullt steg mot ett bättre Sverige. Det är med detta som utgångspunkt svårt att förstå socialdemokraternas motstånd mot sänkt restaurangmoms som nu ger fler unga jobb i hela Sverige. Vi behöver fler jobb – inte en diskussion om fel jobb. 

 

Vi moderater är glada för varje nytt jobb som kommer hos varje restaurang. Varje nyanställning är ett steg mot full sysselsättning. Att den sänkta restaurangmomsen nu ger ett tydligt avtryck i vardagen är därför glädjande. 

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge

Arbetsmarknadsutskottet  

Ulf Berg (M)

Riksdagsledamot Dalarna

Skatteutskottet

Utanförskapet minskar

År 2006 gick alliansen till val på att öka sysselsättningen genom att minska utanförskapet. Bakgrunden var en lång tid av socialdemokratisk politik, där människor förtidspensionerades bort, fastnade och gömdes i en rundgång mellan öppen arbetslöshet, ersättningssystem och passiva åtgärder.

I dag fungerar arbetsmarknaden bättre. Allt fler människor tar avgörande steg från utanförskap och närmar sig arbetslivet. Enligt nya uppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, har antalet personer försörjda av sociala ersättningar och bidrag minskat med drygt 200 000 personer de senaste sex åren. Av dessa är 3 865 personer bosatta i Blekinge län.

År 2011 var 14,4 procent av befolkningen försörjda med ersättningar och bidrag, vilket är den lägsta andel som någonsin uppmätts av SCB. Vi ser även att antalet sysselsatta ökat med 46 000 personer det senaste året, framför allt är det en positiv utveckling bland kvinnor.

Vi inom Alliansen var medvetna om att det krävdes mer än ett enkelt handgrepp för att bryta den tidigare negativa utvecklingen. Därför genomförde vi en rad olika reformer för att upprätta arbetslinjen och bryta utanförskapet.

Marknader har öppnats upp för fler och nya aktörer. Andra områden har utvidgats och stärkts genom införandet av rut- och rot-avdragen samt halverad restaurangmoms.

Genom de sänkta arbetsgivaravgifterna har det blivit billigare att anställa unga. Nystartsjobb och andra former av anställningsstöd har ökat konkurrenskraften för personer som varit utan arbete en längre tid.

Med jobbskatteavdrag och förändringar i ersättningssystemen har vi stärkt drivkrafterna och gjort det mer lönsamt att arbeta. Till detta har matchningen förbättrats genom att Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att förmedla jobb och arbetsmarknadsprogrammen har tydligare inriktning mot sökaktivitet.

Det är steg i rätt riktning men vi får inte stanna upp och vara nöjda.

Alltför många saknar fortfarande ett arbete och alltför många står fortfarande för långt utanför. Utmaningarna är stora, både på kort och på lång sikt. Vi ska ställa krav, kvalitetssäkra och noga följa utvecklingen av våra insatser. Arbetsmarknaden, arbetsplatser och arbetsliv förändras.

Det är tid att ta ytterligare steg för en modern arbetsmarknad, för att fler människor ska ges möjlighet till arbete och den gemenskap som ett arbete innebär.

Mot detta står fyra olika oppositionspartier, vars enda gemensamma punkt är att de för en politik som är skadlig för jobben.

De vill gå tillbaka till den gamla politik som en gång i tiden bidrog till det växande utanförskapet. Så bygger vi inte ett inkluderande Sverige.

Hillevi Engström (M) Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, arbetsmarknadsutskottet

Vi synliggör människor och döljer inte problemen genom förtidspensioneringar.

Svar till Henrik Tvarnö (Sydöstran 22 augusti). Alliansen är övertygad om att arbetslinjen är viktig. Vi har nu över 200 000 fler i sysselsättning jämfört med 2006, samtidigt som utanförskapet har minskat med ungefär lika mycket.

Detta under en allvarlig finans och skuldkris i vår omvärld.

Vi synliggör människor och döljer inte problemen genom att förtidspensionera bort människor från arbetsmarknaden. Aktiva insatser måste gå före passiva åtgärder.

Det är bättre att människor erbjuds en meningsfull sysselsättning, än att stämplas ut från arbetslivet och mista det värde som kommer av att ingå i en arbetsgemenskap.

Grunderna i jobb- och utvecklingsgarantin är rätt. Men det har funnits viss kritik mot insatserna i sysselsättningsfasen. Regeringen nu gjort flera förändringar för att förbättra densamma, bland annat bättre kontroll av anordnare och ökade möjligheter till utbildning.

Vi satsar över 8 miljarder kronor på en aktiv arbetsmarknadspolitik under de närmaste åren. Det handlar bland annat om aktiva insatser som mer arbetsmarknadsutbildning och praktik. Antalet handläggare på Arbetsförmedlingen har ökat med 2 000.

I sysselsättningsfasen är många äldre, många har en funktionsnedsättning, många har en relativt låg utbildning och de flesta har varit arbetslösa länge - deltagarna har i genomsnitt varit inskrivna på Arbetsförmedlingen åtta av de senaste tio åren.

För Alliansen är det flera saker som är oerhört viktiga i sammanhanget. För det första ska uppgifterna vara meningsfulla, deltagarna i sysselsättningsfasen erbjuds nu ett förstärkt anställningsstöd för att utveckla en brygga från sysselsättningsfasen till arbete utan stöd eller till nystartsjobb samt anställning med lönebidrag.

Vi kommer att fortsätta satsningen på arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen under hela 2012. Vi vågar se problemen och göra något aktivt, inte förpassa människor till passivitet och utanförskap. Sysselsättningsfasen är en del av denna satsning. Vi väljer att göra riktade insatser anpassade till varje individ.

Själv är jag verksam i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott och besöker arbetsplatser, företag, både anordnare och deltagare i sysselsättningsfasen, arbetsgivare och arbetsförmedlare.

Den bild som ges är att vår politik fungerar och att arbetslinjen, där varje jobb räknas och alla ska få en chans, är rätt väg framåt, även om det återstår mer att göra.

Deltagarundersökningen från mars/april 2012 visar att 88 procent är nöjda eller delvis nöjda med sysselsättningsplatsen. 83pro-cent (8 av 10) upplever arbetsuppgifterna som meningsfulla i sysselsättningsfasen.

Henrik Tvarnö borde förstå vikten av att människor synliggörs och får möjlighet till arbetsgemenskap.

Sverige behöver en aktiv arbetslinje som ser och inkluderar varje människa

Regeringen arbetar aktivt för fler studentbostäder

Svar till Veronica Palm, Kerstin Haglö och Elina Gustafson (S), (Fler bostäder måste byggas, BLT den 14 augusti).

          

En av de viktigaste utgångspunkterna för moderat bostadspolitik är möjligheten för människor att kunna flytta till jobb eller till studier. Detta är viktigt, inte minst för att arbetslinjen ska fungera.

När antagningsbeskeden till universitet och högskolor nu trillar in hos många blivande studenter är frågan återigen aktuell. Många unga ska studera på annan ort än hemorten och är snart i behov av en ny bostad.

Det är helt klart att det finns en brist på bostäder för unga. Ett av skälen till bristsituationen är gamla strukturella problem på bostadsmarknaden. De senaste 20 åren har det byggts ungefär hälften så många bostäder per capita i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Med tiden har detta skapat ett underskott av bostäder, inte minst för unga människor, med osäkra anställningar och låga inkomster, och studenter.

Regeringen har under våren och sommaren lagt flera förslag på hur situationen på bostadsmarknaden på kort sikt ska kunna förbättras.

Ett är att underlätta uthyrning av privatägda bostäder. Ett annat är att möjligheten för bostadsrättsinnehavare att hyra ut sin bostadsrätt utvidgas.

En bostadsrättsförening ska i framtiden inte kunna säga nej till uthyrning så länge inte särskilda skäl föreligger.

Förslagen kan självfallet inte lösa alla problem med bristen på bostäder, inte minst för unga och studenter. Mer måste därför till. Det är till exempel inte rimligt att en studentbostad, eller till och med ett rum i ett korridorboende, beskattas på samma sätt som vilken lägenhet om helst. Glädjande är även att det skett en tillströmning av uthyrning av privata rum, sannolikt en konsekvens av att alliansregeringen kraftigt förbättrat de skattemässiga villkoren för privatuthyrning.

I det sammanhanget är det trist att se att Veronica Palm, Kerstin Haglö och Elina Gustafson (S) åter försöker sälja in byggsubventioner som något nytt och fräscht. En politik som en gång avskaffades av den tidigare socialdemokratiska regeringen, på grund av att det var så tydligt att det inte hade någon effekt utan snarare drev upp byggkostnaderna. Nu kallar (S) detta gamla ratade system för "byggbonus", men tro oss, det är samma gamla skåpmat som förut.

Enligt Boverket uppger ingen Blekingekommun brist på bostäder för studenter. Tvärtom står många lägenheter tomma.

Särskilt i Ronneby finns många tomma smålägenheter. Resan mellan Ronneby och BTH tar 20 minuter med tåg och bekostas av högskolan.

För att lösa problemet med bostadsbrist behövs en aktiv politik som tar ett helhetsgrepp kring alla de utmaningar som finns på bostadsmarknaden och långsiktigt hållbara villkor för branschens aktörer. Detta är vad regeringens politik går ut på, en skarp kontrast mot socialdemokraternas idéfattigdom

 

Magdalena Andersson (M)
riksdagsledamot Jönköpings län och gruppledare för moderaterna i civilutskottet

Anti Avsan (M)
riksdagsledamot, ansvarig för bostadspolitiska frågor

Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Christoffer Stenström ordf MUF Blekinge

Satsa på landsbygden

En levande landsbygd är en viktig målsättning för Alliansen. Vår landsbygd har många goda förutsättningar och fina miljöer som måste tas tillvara. De senaste decennierna har befolkningen minskat i häften av våra kommuner medan den andra halvan har haft ökad befolkning. Det är främst i storstadskommunerna som den största befolkningstillväxten finns.

Vi måste därför uppmuntra en bosättning och etablerande av företag på landsbygden. Tillgång till god och välfungerande lokal service är en förutsättning för att svensk landsbygd ska kunna fortsätta att utvecklas och vara attraktiv för människor att arbeta och bosätta sig på. Därför satsar nu Alliansen på en ny landsbygdsreform som ska uppmuntra och ge incitament till moderna lösningar gällande lokal service. Reformen är ett pilotprojekt som stödjer samhällsutvecklingen i de landsbygdskommuner som deltar med fokus på bättre tillgänglighet både när det gäller fristående kommersiell verksamhet och offentlig verksamhet.

Kommunerna får via reformen ett aktivt stöd i arbetet med att ta fram nya lösningar på lokal service i samråd med det lokala näringslivet och den ideella sektorn. För att svensk landsbygd i framtiden ska kunna garantera välfärdstjänster och god service krävs det att våra landsbygdsorter också kan konkurrera om arbetskraft, inte minst i form av ungdomar.

Vi vill uppmuntra till ett ökat utbud av närproducerat. Vägen mellan producent och konsument måste bli kortare. Konsumenten måste få ökad kännedom om hur olika livsmedel producerats. Vi vill också göra det möjligt att kunna sälja vin hemma på gården där det produceras.

125 miljoner kronor har hittills satsats på projekt inom primärproduktion och förädling med koppling till Matlandet. Med start 2013 satsar vi ytterligare två miljarder kronor på landsbygdsutveckling som exempelvis rör fortsatt bredbandsutbyggnad, stöd till biogasproduktion, ökning av kulturutbudet och fokus på större inflyttning. Vi vill även göra det lönsammare för bonden genom en särskild djurvälfärdspeng där det utgår en ersättning till alla svinproducenter samtidigt som slakteriavgifterna sänks.

Sveriges konkurrenskraft inom Europa ökar på sikt endast genom mer företagande och tillväxt i hela landet. Här spelar landsbygden en stor roll. Sverige har en livsmedelsproduktion av mycket hög kvalité. Vi har en förhållandevis liten användning av bekämpningsmedel i växtodlingen och vi har en djurproduktion där vi har högt ställda krav så djuren ska må bra under sin levnad. Svensk livsmedelsproduktion ska stå som förebild för andra länder.

Christer Akej (M) Riksdagsledamot för norra och östra Skåne Miljö- och jordbruksutskottet

Gustav Nilsson (M)Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet

Företagen behöver kortare handläggningstider

Svenska företag upplever i dag ofta att de får vänta länge på besked eller beslut, trots att de lämnat in handlingar och ansökningar i tid. Detta kan leda till både frustration och irritation.

Dessutom kan människor avskräckas från att starta eget eller utveckla sina befintliga företag.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och då är det inte rimligt att behöva vänta på svar eller beslut under oskäligt lång tid.

Företag är ålagda att sköta sina betalningar, sina svar, skatter, kontroller med mera, inom angiven tid.

Något de flesta klarar mycket bra, men om man inte gör det blir det straff i form av avgifter eller avslag på för sent inkomna handlingar. Men om Sverige långsiktigt ska utvecklas och få fler företagare att våga starta och växa, är det viktigt att även beslutsfattare och myndigheter hänger med i utvecklingen.

Flertalet kommuner för-söker ge garanti för att de ska svara inom en viss tid, vilket är bra. Men så ser det definitivt inte ut överallt.

Kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser och olika myndigheter måste bli bättre på att ge service till samhället och företagen.

Tyvärr har alldeles för många beslut och besked legat och väntat ett till två år och ibland mer på grund av att man har bytt tjänsteman, semester, sjukdom, personalbrist med mera.

Sådana missöden kan inträffa, men det är oacceptabelt för de personer, eller de företag, som sitter och väntar på ett avgörande beslut för sin verksamhet.

Här måste samhället bli mycket bättre på att planera sin verksamhet så att man kan klara av att leverera, trots oplanerade personalförändringar. En rimlig väntetid borde vara högst två månader för beslut, då kan även mer komplicerade fall klaras av.

Det skulle vara positivt om fler myndigheter och beslutsfattare inför någon form av tidsgräns och kvalitetsstämpel på hur lång tid ett ärende får ta och anpassar sitt arbetssätt efter detta. 

Gustav Nilsson (M) 

riksdagsledamot Blekinge

arbetsmarknadsutskottet

Sten Bergheden (M)

riksdagsledamot Skaraborg

näringsutskottet

Ingen gratis arbetskraft

Sydöstran 2012-08-09 Sida: 2 - Sektion: BLEKINGE - Del: 1

Författare: PER BOHMAN

BLEKINGE - Det är inget systemfel i vår arbetsmarknadspolitik. Det säger Blekinges riksdagsledamot Gustav Nilsson (M) om uppgifterna att Fas 3-deltagare tar ungdomars sommarjobb.

Sydöstran rapporterade i tisdags att minst hälften av sommarjobben för ungdomar i Blekinge försvunnit sedan 2010. Detta, enligt LO-distriktet Sydost, till stor del på grund av att arbetsgivarna hellre använder obetalda Fas 3-deltagare än att anställa ungdomar med avtalsenliga löner.

- För det första vill jag säga att det inte heter Fas 3 längre, vi kallar det sysselsättningsfasen. För det andra vill jag markera att det inte handlar om någon gratis arbetskraft för arbetsgivare, som jag sett att det framställts som.

Gustav Nilsson menar att företagen avsätter tid och resurser för såväl handledning som utbildning, och att det inte kan betraktas som gratis.

Inget systemfel

Gustav Nilsson sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott och har därför ett högst reellt inflytande över den svenska arbetsmarknadspolitiken. Att arbetsgivare hellre tar emot Fas 3-deltagare än unga sommarjobbare ser han som bekymmer-samt, men:

- Det är inget systemfel i vår arbetsmarknadspolitik. Men visst får det inte ske att ungdomar inte får sommarjobb på grund av det här. Den introducering till arbetslivet som ett första arbete ger är viktig.

Han vill undvika en "utträngning av ungdomar", men poängterar samtidigt att människorna som varit arbetslösa en längre period inte får glömmas bort.

- Vi vill arbeta och hjälpa bägge grupperna: det finns ingen motsättning. De som är ute i Fas 3, eller sysselsättningsfasen, är ju viktiga även under sommaren.

Kritiserar LO

LO:s rapport om att sommarjobben blir färre vill han gärna ta del av, men ger samtidigt en känga åt fackförbundsorganisationen som han menar har en grundmurat negativ inställning till Fas 3. Han uppskattar heller inte att Fas 3 l ikställs med lönedumpning.

- Vad vill LO göra istället? Har de några egna förslag?

Gustav Nilsson medger emellertid att det inte bra om sommarjobben för ungdomar försvinner på grund av Fas 3.

- Jag ska ta upp det här i arbetsmarknadsutskottet. Det är något vi måste ser över.

Fas 3 blir allt populärare

Fas 3, eller sysselsättningsfasen, blir - trots flera rapporter som uttrycker det motsatta - en allt populärare åtgärd bland svenskarna, enligt Gustav Nilsson.

- I början var det lite missnöje, men så är det med alla reformer. Vi har till exempel ändrat så att man enklare kan få utbildning i sysselsättningsfasen. Kraven har dessutom blivit hårdare på arbetsgivarna.

"Vi vill arbeta och hjälpa båda grupperna: det finns ingen motsättning."

Gustav Nilsson (M)

FAKTA

Det här är Fas 3

* Fas 3 heter den sista delen av den arbetsmarknadspolitiska jobb- och utvecklingsgaranti som landsattes av regeringen juli 2007. Numera kallas det sysselsättningsfasen. * Fas 3 ska aktivera långtidsarbetslösa, sådana som varit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 dagar, att lyckas få ett jobb. Framför allt genom att motverka en stillasittande och passiv vardag. Det ska ske genom ett slags praktikplatser hos arbetsgivare: där det i första hand handlar om att ge sysselsättning till den arbetslöse som också ska försöka knyta kontakter för en framtida anställning. * En Fas 3-deltagare kan få vara på samma arbetsplats i två år, utan att få en anställning av arbetsgivaren. Lön får Fas 3-deltagarna däremot inte, utan antingen arbetslösersättning eller försörjningsstöd. * I april 2012 deltog 31 000 personer i Fas 3, vilket gör arbetsmarknadsåtgärden till Sveriges största företag sett till antal "anställda". * Fas 3 har kritiserats på ett flertal punkter: Bara ett fåtal erhåller anställning genom Fas 3, arbetsuppgifter som i många fall inte stimulerar deltagarna på arbetsplatserna, att arbetsmarknadsåtgärden bidrar till lönedumpning och att det varit svårt att för Fas 3-deltagare att istället för att arbeta försöka utbilda sig. 

Sjuklöneansvar- ett av småföretagarnas hinder

Arbetsgivare ska, från den andra till och med den fjortonde dagen i varje sjuklöneperiod, betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering.

Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller även om en anställd blir sjukskriven efter skada som uppstått vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för de första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande, enligt olika undersökningar. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare. Företagaren kan dessutom själv tvingas jobba utan lön, eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. 

Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en undersökning, där 2 000 medlemmar tillfrågats, redovisat att över 50 procent säger sig vara beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret tas bort. Tusentals nya jobb kan i så fall skapas och det blir enklare att våga anställa. 

Blekinge behöver fler företag och växande sådana. Regeringen måste komma med förslag som inne-bär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. 

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

Skolan måste satsa på kvalitet

En ny rapport från Skolverket visar att likvärdigheten i skolan har minskat under de senaste 10 till 15 åren.

Det är naturligtvis oacceptabelt att elevers sociala bakgrund har inverkan på vilken utbildning de får. Denna utmaning har, sedan Alliansen tillträdde 2006, därför tagits på största allvar.

Samtidigt råder inga tvivel om att fler åtgärder nu måste vidtas för att lyfta lägstanivån och minska skillnaderna mellan olika skolor.

Skolverkets rapport visar att elever med hög studiemotivation söker sig till skolor där andra studiemotiverade elever går, vilket enligt rapporten har haft negativa konsekvenser för likvärdigheten. Moderaterna är emellertid övertygade om att det grundläggande problemet inte är att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet. Problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister.

Medan Socialdemokraterna nu vacklar kring det fria skolvalet, är Moderaternas politik därför alltjämt tydlig: Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa föräldrar och elevers rätt att väl-ja skola, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå. Det är utbildningskvaliteten som är nyckeln till en likvärdig skola.

Sedan regeringsskiftet, för snart sex år sedan, har de mest omfattande utbildningsreformerna sedan 1842, året då den allmänna folkskolan infördes, genomförts i Sverige.

Målsättningen med reformerna har varit att förändra den ineffektiva strukturen i utbildningssystemet och att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. På plats finns nu bland annat en ny skollag, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en modern lärlingsutbildning och en ny lärarutbildning.

Skolverket pekar, i sin rapport, på en rad förändringar vilka nu genomförs som särskilt viktiga för likvärdigheten.

Framför allt pekar man på att kunskapskraven nu är tydligare formulerade än tidigare. Detta är kanske allra mest framträdande i de nya kurs- och läroplanerna, där skolans kunskapsuppdrag och kunskapsmål betonas klart och tydligt.

Regeringens reformer kommer att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. Det råder emellertid inga tvivel om att fler åtgärder måste vidtas för att stärka likvärdigheten. Med strukturreformerna på plats är det nu tid att fokusera på de klassrumsnära satsningarna, riktade mot att förbättra undervisningsmiljön, underlätta den pedagogiska inlärningsprocessen och stärka lärarens roll i klassrummet.

Det är endast genom ett kontinuerligt arbete, med att stärka utbildningskvaliteten och lyfta skolornas lägstanivå, som ökad likvärdighet mellan olika skolor kan uppnås.

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge 

Margareta Pålsson (M) ordförande i riksdagens utbildningsutskott 

Marianne Eriksson (M) Olofström 

Emma Swahn Nilsson (M) Karlskrona

Åsa Nilsson (M) Karlshamn 

Carin Erlandsson (M) Karlshamn 

Lennarth Förberg (M) Ronneby 

Ingrid Christensen (M) Sölvesborg 

Jag kommer att agera mot den nya plan- och bygglagen

Den 13 juli 2012 säger jag följande

-Jag kommer att agera mot den nya plan- och bygglagen och de orimliga avgifterna. Det säger Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot från Blekinge, som i höst kommer att lägga in en motion i riksdagen för att ändra den nya plan- och bygglagen.

- För det första måste man se över regelverket som kan vara krångligt och omständigt att förstå. Sen får man ta bort de orimliga avgifterna som kan drabba en privatperson. Osäkerheten kan innebära att man inte vågar satsa på företagande, säger han.

© Sölvesborgs-Tidningen

Jobben i fokus

Fick frågor om arbetsmarknaden och kommunernas arbete, denna är kopierad från BLT publicerad 10 juli. Som ni ser är det inte bara jag som får frågor att besvara!

Nedan följer alla frågor och svar.

Författare: Helen Preutz E-post: helen.preutz@blt.se

OLOFSTRÖM Ungdomar måste ha rätt till jobb, men även en meningsfull fritid. Det konstaterade Gustav Nilsson, moderat riksdagspolitiker från Blekinge vid ett besök på Susekullen.

På måndagen gästade Gustav Nilsson (M), ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, fritidsgården Susekullen för att diskutera situationen bland kommunens unga. Besöket var historiskt; det var första gången sedan starten 1966, som fritidsgården bjöd en riksdagspolitiker på kaffe med dopp.

- Det är på tiden. Fritidsgården är ju till för alla, även politiker, säger gårdsföreståndaren Tomislav Mamic.

Arbetslösheten bland unga i kommunen är ett faktum, även om den minskat sedan krisåren 2008 och 2009.

- Det är inte ovanligt att vara 25 år och aldrig ha arbetat, säger Tomislav Mamic.

Ungdomsgarantin ger stöd åt unga upp till 25 år förutsätter att de varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i tre månader.

- Detta är förödande för ungdomarna. Under den tiden måste man skaffa meningsfulla aktiviteter för ungdomarna, säger Tomislav Mamic som välkomnar alla besökare, oavsett ursprung och ålder.

Presenterade åtgärder

Under mötet, där även de moderata kommunalpolitikerna Torsten Cairenius och Patrik Krupa deltog, presenterade Gustav Nilsson alliansens åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, däribland satsningar på lärlingsplatser, yrkeshögskola och jobbpakt.

- Vi vill göra det lättare för ungdomar att få jobb direkt efter gymnasiet, säger Gustav Nilsson som an-ser att Olofström borde tilldelas fler platser på yrkeshögskolan.

Enligt honom är de viktigaste faktorerna för att få bukt med ungdomsarbetslösheten i kommunen en fungerande infrastruktur och en positiv inställning till företagande bland styrande politiker. Efter en rundvandring på fritidsgården tycktes riksdagspolitikern imponerad av engagemanget bland personalen och stödet till arbetssökande.

Fritid viktig

- Ungdomar måste givet-vis ges möjligheter till jobb, men de måste även erbjudas en meningsfull fritid. Det lyckas man med här, säger Gustav Nilsson.

© Blekinge Läns Tidning

Varje arbetad timme är en viktig byggsten

Svensk arbetsmarknad ska präglas av öppenhet och lika möjligheter för alla att delta. Vi ser dock att kvinnor mycket oftare arbetar deltid än män. Ett arbete inom välfärdens kärna ska präglas av trygghet och delaktighet. När motstående intressen har inflytande måste vi som politiker vara tydliga med vad som är rimliga arbetsvillkor inom offentlig sektor.

Socialdemokraterna vill nu införa rätt till heltid i S-styrda kommuner. Vi välkomnar detta förtydligande i kommunpolitikens ansvar. Trots att partiet i över tio år har lovat rätt till hel-tid saknar nästan 60 procent av de S-styrda kommunerna beslut om detta.

Kommuner och landsting som vill vara förebilder och attraktiva arbetsgivare bör erbjuda möjligheter till heltid. Moderaterna har under många år varit pådrivare av fler heltidsarbeten inom offentlig sektor. Till skillnad från vad Socialdemokraterna drivit, tror vi inte på lagstiftning.

I många moderatledda kommuner har politikerna i stället visat vägen och fattat beslut om att erbjuda rätt till heltid. Så sent som i oktober sa Håkan Juholt att den första proposition en nyvald S-regering lägger 2014 är en lagstadgad rätt till heltid.

Detta skulle allvarligt utmana den svenska modellen och parternas möjlighet att sätta upp ramarna för arbetsmarknaden. Vi vill att fler ska ha rätt till heltid - men det ska ske genom avtal som ger möjligheter för lokala verksamheter att bestå och utvecklas.

Varje arbetad timme är en viktig byggsten i samhällsbygget Sverige, men inne-bär också en ökad inkomst och trygghet. Alla som kan arbeta ska kunna göra det. I det arbetet spelar offentliga arbetsgivarna en viktig roll.

Det är glädjande att S nu säger sig dela denna uppfattning. Om det ligger någon substans i detta eller om det bara är ett i raden av tomma löften från socialdemokratin återstår dock att se. 

Hillevi Engström (M) Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge, Arbetsmarknadsutskottet

Sjuksköterskorna måste prioriteras

Flera välfärdsyrken har en lång utbildning, men relativt låga löner. Ett exempel är sjuksköterskorna, som också ofta kommer upp i debatten.

Arbetsmarknadens parter ska givetvis sköta löneförhandlingarna, men vi kan konstatera att välfärdsyrkena måste prioriteras högre än vad som är fallet i dag.

När vi har varit ute och lyssnat på människor som jobbar i välfärden kommer ofta arbetsvillkoren på tal. Dålig möjlighet att påverka sin lön, delade turer och litet inflytande över sin egna arbetssituation är återkommande saker som medarbetarna tar upp. Vi ser det därför som viktigt att parterna finner en väg för bättre lönespridning, så att ansvar och personlig utveckling över tid även märks i det egna lönekuvertet. Personalen måste också få en större delaktighet i sitt arbete på många ställen samt bättre arbetsvillkor och det är viktigt att rätt person arbetar med rätt uppgifter på rätt arbetsplats.

När vi moderater får förtroendet av väljarna ska man känna sig säker på att välfärdens kärna prioriteras och utvecklas. Därför har regeringen ökat anslagen de senaste åren med cirka 20 procent till både specialist- och primärvården, stora resurser har också satsats på att korta vårdköerna. Tyvärr har inte Socialdemokraterna i Blekinge och Sörmlands landsting haft samma fokus och därför kan vi se alltför långa köer och nästan obefintligt fokus på att öka valfriheten för patienterna.

Samtidigt som vi har gjort viktiga förstärkningar av välfärden har vi också sänkt skatterna mest för dem som tjänar minst, vilket innebär att en sjuksköterska i dag får cirka en månadslön extra per år kvar efter skatt. På detta sätt har vi varit tydliga med att alla ska kunna leva på sin lön, samtidigt måste kommuner och landsting avsätta medel för att prioritera bättre löner och villkor för viktiga välfärdsyrken.

Detta är några exempel på steg i rätt riktning, men vi är inte nöjda. Det är oerhört viktigt för oss att fort-sätta sitta ner och lyssna på medarbetare som jobbar inom välfärden. Bara så kan vi utveckla vår politik och vara en del av lösningen där viktiga välfärdsyrken får bättre villkor i framtiden.

Gustav Nilssson (M)

Riksdagsledamot Blekinge Arbetsmarknadsutskottet och Socialförsäkringsutskottet

Lotta Finstorp (M) 

Riksdagsledamot från Södermanland Arbetsmarknadsutskottet 

Nattisplatserna har blivit fler under alliansens tid

Svar till Markus Alexandersson, orförande i barn och utbildningsnämnden i Sölvesborg, Regeringen måste ta ansvar för nattis, BLT 13 juni

Nattis

Under alliansregeringens tid vid makten har antalet nattisplatser ökat och majoriteten av de kommuner som erbjuder nattis är alliansstyrda. Antalet nattisplatser ökade med 13 procent bara mellan 2010 och 2011. Dessutom ser regeringen nu över hur efterfrågan runt om i landet ser ut.

Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet försöker vinna kortsiktiga politiska poäng genom ett ofinansierat bidrag till kommunernas nattisverksamhet. Förslaget ligger utanför budgetramverket och utan att man undersökt hur behoven verkligen ser ut. Det är inte att ta ansvar.

Alliansen står upp för en ansvarsfull politik och för det ramverk som innebär att förslag ska vara finansierade. Möjligheten till barnomsorg under obekväm arbetstid är viktig och utgångspunkten för beslut måste vara människors efterfrågan och faktiska behov.

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot Blekinge

Jeppe Jonsson (M)

Gruppledare Sölvesborg

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?

Står S och Stefan Löfven bakom beslutet att begränsa valfriheten?
Alliansen står bakom den svenska modellen med en skattefinansierad välfärd med hög kvalitet som är lika för alla.
Att ge människor eget inflytande över sin situation genom mer valfrihet är en viktig del av en trygg välfärd med hög kvalitet. Därför införde Alliansen Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2009.
LOV har inneburit stora förbättringar runt om i landet och i december förra året hade drygt 100 kommuner infört olika valfrihetssystem och ytterligare 61 kommuner var i processen att göra det.
Lagen har möjliggjort många nya inriktningar för människor att välja mellan olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har utvecklats och i mycket högre grad anpassats efter de boendes individuella behov och önskemål.
Samtidigt har utvecklingen inneburit stora fördelar för lokalt företagande och entreprenörskap. Tillväxtverket har kartlagt företag verksamma i LOV-system fram till 2011 i 39 kommuner och funnit att antalet företag har ökat med närmare 30 procent.
På landsbygden är det främst lokala, små företag som driver verksamhet. Nio av tio vårdföretag har färre än tio anställda. Två av tre kommuner som infört LOV menar att det har haft en positiv inverkan på småföretagandet i kommunen. Arbetslinjen främjas av valfrihetssystemet.
Lagen har även inneburit en tydlig jämställdhetsvinst.
Det är inte bara så att välfärdsföretagen växer snabbt, en stor majoritet av dem drivs dessutom av kvinnor. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att i de 687 enskilda utförare som var verksamma i LOV-system 2010 var det närmare 80 procent som hade en kvinna som ägare eller VD.
Kvinnligt företagande leder vägen i utvecklingen av välfärdsverksamheter.
Därför är det oroväckande att LO på sin kongress valt att motarbeta LOV och därmed begränsa människors valfrihet. Nu är frågan vilket ansvar Stefan Löfven och socialdemokraterna tar på sig om de väljer att ställa sig bakom beslutet om minskad valfrihet?
Vad händer med alla välfärdsföretag och deras anställda här i Blekinge län om kommunerna i länet ska tvingas förbjuda valfrihet?
Och ska människors möjlighet att välja vad som passar de egna behoven tas bort?
Vad är Socialdemokraternas svar på dessa frågor?

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Moderata Riksdagsledamöter (m) från Blekinge

Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben

Socialdemokraternas politik hotar ungdomsjobben

Socialdemokraterna har nu presenterat sin vårmotion. Förväntningarna var höga men resultatet föll platt. De går fram med en jobbfientlig politik med kraftigt höjda kostnader för att anställa unga för att finansiera stora bidragshöjningar till människor som inte arbetar. Det är en återgång till en politik som tidigare ledde till ett högt utanförskap och betydande problem på arbetsmarknaden. Det är en inriktning om vi aldrig kan acceptera.

Regeringen bedriver en offensiv jobbpolitik. Vi har bland annat halverat arbetsgivaravgiften för att anställa unga, kraftigt sänkt kostnaderna för att anställa långtidsarbetslösa och infört RUT- och ROT-avdragen. Vi vill utveckla ett lärlingssystem, inrikta gymnasieskolan mot tydligare kunskapsmål och yrkesinriktade program. Vidare har vi halverat restaurangmomsen, en bransch som ofta fungerar som en inkörsport för unga. Det är en politik med tydligt fokus på att få ungdomar i arbete.

Socialdemokraterna har nu, för första gången sedan Stefan Löfven blev vald till ordförande, presenterat konkret politik. Förväntningarna var höga men resultatet en besvikelse. Det handlar om en kombination av förslag som redan finns, eller är på väg, och en kraftig återställare till en redan misslyckad bidragslinje.

Förslagen om att kunna kombinera utbildning med praktik, att få ta del av ett förhöjt studiestöd för personer som saknar fullständiga betyg från grund- eller gymnasieskolan samt studiemotiverande insatser finns redan idag. Detta är ingenting nytt. Dessa förslag kompletteras med en nedmontering av arbetslinjen.

Det enskilt viktigaste beskedet från S är att de vill göra det dubbelt så dyrt för företag att ha ungdomar anställda. Det blir en skattechock på 17 miljarder för landets unga och för Blekinge län innebär det 236 miljoner kr i ökade kostnader att ha unga anställda. Hur ska företagen finansiera detta? Till detta ska läggas en fördubblad restaurangmoms och halverat RUT-avdrag, vilket försämrar jobbutvecklingen i viktiga tjänstenäringar. Skattehöjningarna ska användas i huvudsak för att finansiera kraftiga a-kassehöjningar. På frågan hur detta ska öka sysselsättningen bland unga är de svaret fortfarande skyldigt.

Vår ungdomsgeneration har en enorm potential. Låt oss fortsätta sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, inte bygga barriärer för nästa generations arbetstagare.

Hillevi Engström (M)

Arbetsmarknadsminister

Gustav Nilsson (M)

Riksdagsledamot  Arbetsmarknadsutskottet

Svaga besked från Socialdemokraterna

Svaga besked från Socialdemokraterna

Socialdemokraternas dagar har passerat. Den ”egna” helgdagen 1 maj och presentationen av skuggbudgeten den 2 maj är nyligen genomförda. Det har funnits många tillfällen att föra fram alternativ till regeringens vårproposition. De har haft medias fulla uppmärksamhet. Men vad har egentligen förts fram?

Det kan snabbt konstateras att de konkreta politiska förslagen är få. Och de som presenteras går vid en närmare granskning att ifrågasätta om de svarar mot de samhällsproblem vi ser idag. Vidare är det på sin plats att fråga sig hur Socialdemokraterna ska finansiera sin politik. En relevant fråga vars svar inte går att finna i deras skuggbudget.

Ungdomsarbetslösheten lyfts fram som ett samhällsproblem. Det är bra och om det är vi överens, men socialdemokraternas lösningar på problemet är vaga. Utbildningskontrakt för unga, sommarjobb och traineeanställningar är förslag som förs fram. Det kan tyckas vara bra åtgärder, men om man synar förslagen, går från ord till handling. Vad säger siffrorna?

Socialdemokraterna håller nämligen fortfarande fast vid förslaget att chockhöja arbetsgivaravgifterna för unga anställda med det dubbla. Det är en höjning med 16 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 14 000 ungdomsjobb i riket. Omräknat för Blekinge län ökar kostnaderna för att anställa unga med ca 236 miljoner kronor. Hur har man tänkt sig att detta ska minska arbetslösheten? Vad innebär det för kommunerna, hotell- och restaurangbranschen, Försvarsmakten, Polisen eller andra ungdomsarbetsgivare?

Svensk ekonomi står stark i jämförelse med de flesta andra europeiska länders. Alliansen har därför kunnat investera i allas vår välfärd genom en mängd olika satsningar och åtgärder. Både Sverige och Blekinge behöver en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför envisas vi i Alliansen med att driva arbetslinjen. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. De konkreta beskeden lyser med sin frånvaro och frågan är om vi ska behöva vänta på dem ända till nästa val. Sverige förtjänar bättre än så.

Annicka Engblom
Gustav Nilsson
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

När går ridån upp?

När går ridån upp?

Den första maj talar Helen Fritzon I Karlskrona och Håkan Juholt I Sölvesborg. Väljarna förtjänar då att få konkreta besked om vilken politik Socialdemokraterna tänker föra så att fler jobb skapas. I sitt majtal bör Helen Fritzon och Håkan Juholt vara extra noggranna med att ge svar på följande tre frågor:
 
1. Hur blir jobben fler om ni höjer trösklarna in på arbetsmarknaden?
Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivaravgifterna för unga anställda. Ca 200 ungdomsjobb är i farozonen i Blekinge och totalt beräknas14 000 jobb i hela Sverige riskeras

2. Hur ska ni finansiera er politik?
Den politik som Socialdemokraterna hittills har presenterat är fylld med löften men saknar svar på hur den ska finansieras. Vi undrar om planerna är att skära i välfärden eller genom att höja skatten för bl.a. Blekinges invånare. Det leder ovillkorligen till en nedmontering av den arbetslinje Sverige så väl behöver, vilket är oseriöst och oansvarigt i den skakiga ekonomiska tid vi befinner oss i.

3. Hur och tillsammans med vem ska ni styra Sverige?
Som det politiska landskapet ser ut idag finns enbart ett regeringsalternativ i Sverige. Fyra splittrade partier utan samarbetsagenda utgör oppositionen.

Socialdemokraterna har med sin fjärde partiledare på fem år bestämt sig för att fokusera på jobben. Det välkomnar vi, men de konkreta beskeden lyser ännu med sin frånvaro. I sitt första-maj-tal uppmanar vi därför Helene Fritzon och Håkan Juholt (S) att redogöra för hur fortsatt bidragspolitik och en nedmonterad arbetslinje leder till fler jobb. I sammanhanget uppskattar säkerligen alla de 22.500, hushåll, barnfamiljer, pensionärer mfl, i Blekinge som nyttjar ROT- och RUT-avdragen för att få mer vardagsfrihet, en förklaring till varför Socialdemokraterna vill försämra villkoren att använda avdraget.

I Blekinge behövs en politik som främjar välfärd och jobb. Just därför driver vi i Alliansen arbetslinjen med full sysselsättning som mål. Socialdemokraterna har mycket att bevisa tills de kan påstå sig göra detsamma. Blekingeborna väntar på era (S)var, Helen Fritzon och Håkan Juholt!



Gustav Nilsson
Annicka Engblom
Riksdagsledamöter (M), Blekinge

Magnus Larsson
Distriktsordförande (C)

Ann-Louise Trulsson
Distriktsordförande (KD)

Johan Sandberg
Länsordförande (FP)

LO missar poängen men Fas 3

LO väljer att smutskasta Fas3, aktivitetsdelen i Jobb- och Utvecklingsgarantin, när tillfälle ges. Det är tråkigt och destruktivt. Fakta talar dock för sig själv när nästan 8 av 10 deltagare tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla och 63 procent är nöjda med sin Fas3-plats! Det handlar ofta om människor som länge stått utanför arbetsmarknaden, kanske 8-10 år eller mer. Som förutom sysselsättning kan skapa nätverk, få dagliga rutiner och hjälp att söka jobb.

Genom Fas3 har nästan 6000 kommit i arbete eller utbildning. Varje människa som kommer ur arbetslöshet är en stor vinst, för dem och för samhället. Under första halvan av 2011 lämnade 28 200 människor jobb- och utvecklingsgarantin för arbete eller studier. Det är människor vars vardag har blivit bättre, som varje dag har en arbetsplats eller en skola att gå till och som känner att de gör skillnad. Hur kan detta vara dåligt? Bo Andersson, ordförande LO-distriktet Sydost, raljerar över att Fas3 inte erbjuder möjligheter till utbildning. Han tycks ha missat att deltagarna i Fas3 numera har möjlighet till arbetsmarknadsutbildning om de bedöms kunna få ett arbete i anslutning till utbildningen. Dessutom har Arbetsförmedlingen i Blekinge län ett utrymme i budgeten för aktivitetsstöd, alla som är berättigade till arbetsmarknadsutbildning kan få det. Så det kan vara bra att kolla efterfrågan innan man kräver att det ska satsas mer. Vad är då LO:s lösningar? Menar Bo Andersson att bara man sätter arbetslösa på skolbänken så löser sig allt? Men det måste ju också finnas jobb att söka, det har LO ingen lösning på. Det behövs också motivation, inspiration och bättre självkänsla för många av dessa arbetssökande. För en arbetslös akademiker är kanske inte en arbetsmarknadsutbildning det bästa receptet.Då kan det vara viktigare att komma ut i praktik.

Socialdemokraternas jobbpolitik havererade, därför förlorade man två val. Utanförskapet växte och människor offrades i förtidspension för att snygga till arbetslöshetsstatistiken före 2006. Vi vågar se problemen och göra något aktivt, inte förpassa människor till passivitet och utanförskap. Fas3 är en del av denna satsning. Därför väljer vi att göra riktade insatser anpassade till varje individ. Innan Fas3 ska man haft drygt två år med utbildningsmöjligheter, coachning, arbetsträning och praktik. Det är alldeles för tidigt efter en djup ekonomisk kris att döma ut denna åtgärd.

Eftersom jag är verksam i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott besöker jag arbetsplatser, företag, FAS3-anordnare och träffar Fas3-deltagare, anställda, arbetsgivare och arbetsförmedlare. Den bild som ges är att vår politik fungerar och att arbetslinjen, där varje jobb räknas och alla ska få en chans, är rätt väg framåt. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare

Ta bort sjuklöneansvaret för företagare Arbetsgivare ska från dag två till dag fjorton i varje sjuklöneperiod betala sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering. Självklart ska anställda som råkar ut för sjukdom få ersättning, men sjuklöneansvaret gäller idag exempelvis även om en anställd blir sjukskriven efter en skada som åsamkats vid en fritidsaktivitet. Arbetsgivaren får ta kostnaderna för det första två veckorna och för ett litet företag kan det vara nog så betungande. Olika undersökningar vittnar om detta. Företagaren kan drabbas av kostnader för att anställa ersättare och en företagare med en sjuk anställd kan inte själv tvingas jobba utan lön eftersom bolagets intäkter i första hand ska gå till den anställdes sjuklön. Nuvarande regler för sjuklöneansvaret upplevs av många småföretagare som ett hinder för att nyanställa och expandera. Småföretagarnas riksförbund har enligt en färskt undersökning där 2 000 medlemmar tillfrågats redovisat att över 50 procent säger sig beredda att anställa en eller flera medarbetare om sjuklöneansvaret togs bort. Tusentals nya jobb kan skapas. Det ska vara enklare att våga anställa. Blekinge behöver fler företag och företag som växer. Regeringen måste komma med förslag som innebär att sjuklöneansvaret för företagare tas bort. Låt oss börja med småföretagarna. Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge Magnus Gärdebring (M) Förbundsordförande Blekinge

Nystartsjobb och rehabilitering är viktigt för långtidssjukskrivna

Sedan Alliansregeringen på-började reformeringen av sjukförsäkringen har utanförskapet minskat och vid årsskiftet togs nya steg för att ytterligare utveckla sjukförsäkringen.

Det rör sig bland annat om viktiga åtgärder som ska leda till ökad möjlighet till individuell bedömning vid 914-dagarsgränsen, en ny sjuk- respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och utrymme för den sjukskrivne att få tillgång till individuellt anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare.

Samtidigt med dessa åtgärder blir det också nya pengar till förstärkta rehabiliteringsinsatser.

Från och med 2012 satsar vi 500 miljoner kronor extra årligen, för att ge fler människor möjlighet att snabbare komma tillbaka till arbetsgemenskapen genom tidiga, aktiva och individuellt anpassade insatser.

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvården ges dessutom mer resurser att samverka kring den enskildes situation och rehabilitering.

Ökade resurser till rehabilitering har gjort att möjligheterna för den sjukskrivne att komma tillbaka till arbetslivet i dag är betydligt fler.

Men förutom detta krävs det även andra typer av insatser, som sänkta trösklar till arbetsmarknaden.

En åtgärd som kan hjälpa människor som varit långtidssjukskrivna tillbaka är nystartsjobben som infördes 2007 och som innebär att en arbetsgivare får ekonomiskt stöd från staten när en person som varit borta länge från arbetsmarknaden anställs.

Enligt Arbetsförmedlingen sysselsatte nystartsjobben 43000 personer i januari.

Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) konstaterar i en rapport att flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent tack vare nystartsjobben.

Resultaten visar också att sysselsättningsgraden kvarstår när subventionen tar slut -vilket tyder på att nystartsjobbarna får en bestående hjälp in på arbetsmarknaden.

Vad som gör nystartsjobben särskilt viktiga för människor som varit långtidssjukskrivna är att subventionen för dem gäller i fem år, jämfört med max ett år för de flesta andra grupper som varit borta från arbetslivet.

Alliansregeringen jobbar vidare med att lyfta människor ur långvarigt utanförskap. Jobben är den viktigaste frågan och vårt mål är full sysselsättning.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet

Saila Qvicklund (M)
riksdagsledamot Jämtland i socialförsäkringsutskottet

Alliansen arbetslinjen fungerade som sköld när krisen härjade som värst

Många länder befinner sig i en finanskris, skuldkris och förtroendekris. Sverige har visat på en styrka som andra länder saknar. Det är viktigt att vi nu i en tid av ekonomisk oro fortsätter att skapa bättre förutsättningar för företagande, jobb och välfärd inom ra-men för långsiktigt hållbara finanser.

Regeringens politik för jobb sammanfattas i arbetslinjen. Vi satsar 8 miljarder extra för en förstärkt arbetsmarknadspolitik. Trots finanskris och skuldkris har vi idag drygt 200 000 fler sysselsatta än vid motsvarande tid 2006.

Sysselsättningsgraden har ökat med cirka 2 procentenheter sedan 2006 när man tar hänsyn till den demografiska utvecklingen. Sysselsättningsgraden har ökat bland samtliga befolkningsgrupper sedan 2006. (Unga 15-24 år, medelålders 25-64 år och äldre 65-74 år).

Argumentet att sysselsättningsgraden sjunkit med 0,2 procentenheter sedan 2006 bygger på att man inte tar hänsyn till den demografiska utvecklingen. Man tar inte hänsyn till att den åldersgrupp (25-64 år) som har den högsta sysselsättningsgraden minskat som andel av befolkningen, i takt med att de stora årskullarna födda på 40-talet har blivit äldre.

Christina Mattisson och Lars Hildingsson påstår i en insändare i Sydöstran den 20 mars, att:

En undersköterska i Blekinge har en medellön på 19 200 vilket ger knappt 1 400 mer i plånboken i jobbskatteavdrag. Pengar som är dem väl förunnat för det slit de utför dygnet runt för att på bästa sätt ta hand om våra sjuka och äldre.

Om det nu är så att CM och LH anser detta varför har då ert eget parti från första stund, i varje del, bekämpat just dessa skattelättnader? Att vara emot för att sedan vända på klacken och applådera i efterhand vittnar om en opportunism av sällan skådat slag .

Sveriges bäst betalda har i dag inkomster motsvarande 17 gånger mer än en industriarbetares lön, enligt LO. Detta tycker vi inte är att rättvis fördelningspolitik. Vad S-duon här försöker säga är att de reformer som den borgerliga regeringen genomfört har ökat inkomstklyftorna och gett en orättvis fördelningspolitik. Sanningen är att vanliga löntagare har fått mer pengar i plånboken efter skatt under alliansen. Men det bryr sig inte Socialdemokraterna om.

Det viktiga för detta parti är inte att fler får det bättre utan att några få inte fått samma inkomstutveckling. Ni tycker att vår oro för inkomst klyftorna är överdriven. Ni jämför Sverige med andra länder och blundar för den utveckling som skett sedan ni tog över makten.

Vi har gått igenom en svår kris där Sverige klarat sig bäst bland jämförbara länder när det gäller ordning och reda i statens finanser. Det här bär nu sakta frukt. Alliansen arbetslinje fungerade som sköld när krisen härjade som värst. Nu när stormen lagt sig fungerar den som jobbstimulator. Vi ska vara tacksamma över att inte socialdemokraternas politik med sina ofinansierade utgiftsexplosioner blivit verklighet. Då hade Sverige inte suttit i samma goda sits som vi gör nu.

Hur kan Socialdemokraterna påstå att 200 000 fler jobb under en global ekonomisk härdsmälta och lågkonjunktur är en misslyckad jobbpolitik? Att ta ansvar för ekonomin i dessa svåra tider samtidigt som sysselsättningen ökar skapar förutsättningar för framtiden. Jobben är den viktigaste frågan för Nya Moderaterna.

Att det skapas nya jobb är det mest effektiva verktyget för att långsiktigt bekämpa utanförskap och säkra kvalitén i välfärden. Med jobb kommer också gemenskap, trygghet och känslan av att vara behövd.

Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge

Camilla Brunsberg (M)
Kommunalråd Karlskrona

IT minskar bördan för lärare

Sverige har en fantastisk lärarkår som förtjänar de bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas i sitt arbete. Det är därför bekymrande att många lärare vittnar om en ökad mängd administrativt arbete som stjäl värdefull tid från lektionsplanering och elevkontakt. En lösning på problemet kan vara effektiviserad IT-användning.

För många lärare är det ökade kravet på dokumentation i arbetet ett stort bekymmer. Samtidigt åläggs lärare alltfler nya administrativa uppgifter. I en arbetsmiljöundersökning som nyligen presenterades, framgår att 90 procent av lärarna upplever att den administrativa bördan ökat de senaste fem åren. Detta är mycket oroande. Vi tror att IT kan minska den administrativa bördan för lärare. Med hjälp av modern teknik skulle tiden för administrativt arbete kunna reduceras med uppskattningsvis 40 procent.

Det finns ett flertal exempel på hur digital teknik kan underlätta och ibland till och med revolutionera undervisningen. Ett antal svenska skolor har redan utvecklat nya pedagogiska grepp och lyckats lyfta undervisningen med hjälp av IT-satsningar. Exempelvis har en programvara utvecklats där lektionsplanering, hemuppgifter, lärarsamarbete, frånvarorapportering och återkoppling mellan lärare och elev har integrerats och hanteras via en dator. Resultaten har varit mycket goda.

All forskning pekar mot att kontinuerlig uppföljning mellan lärare och elev kännetecknar en framgångsrik skola. En annan viktig framgångsfaktor är att lärare ges möjlighet att lära av varandra genom så kallat kollegialt samarbete. Att slippa uppfinna hjulet om och om igen är tidsbesparande. Den moderna tekniken kan här vara ett mycket effektivt redskap. En digital skolplattform möjliggör utbyte av erfarenheter och tillåter lärare att effektivt kommunicera, planera och samarbeta för att skapa en framgångsrik undervisning.

Regeringens digitala agenda är ett första steg mot en effektivare IT-användning. Den digitala agendan syftar både till att minimera tiden för administration och stärka den pedagogiska utvecklingen. Vi moderater har under lång tid intresserat oss för den digitala teknikens potential att utveckla skolan. Vi tror framförallt att en effektiv IT-användning ger färre möten och mindre pappersarbete, vilket frigör tid för tätare elevkontakt, lektionsplanering och ämnesförkovran för våra lärare.

Modern teknik är naturligtvis inte är en universallösning på lärarnas alla problem. Den kan emellertid vara ett mycket effektivt redskap för att underlätta deras vardagliga arbete och kraftigt minska den administrativa bördan. På så sätt kan lärarna spendera sin tid i klassrummet där de gör mest nytta.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Margareta Pålsson (M) Ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Annika Aronsson (M) Olofström