En ny rapport från Skolverket visar att likvärdigheten i skolan har minskat under de senaste 10 till 15 åren.
Det är naturligtvis oacceptabelt att elevers sociala bakgrund har inverkan på vilken utbildning de får. Denna utmaning har, sedan Alliansen tillträdde 2006, därför tagits på största allvar.
Samtidigt råder inga tvivel om att fler åtgärder nu måste vidtas för att lyfta lägstanivån och minska skillnaderna mellan olika skolor.
Skolverkets rapport visar att elever med hög studiemotivation söker sig till skolor där andra studiemotiverade elever går, vilket enligt rapporten har haft negativa konsekvenser för likvärdigheten. Moderaterna är emellertid övertygade om att det grundläggande problemet inte är att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet. Problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister.
Medan Socialdemokraterna nu vacklar kring det fria skolvalet, är Moderaternas politik därför alltjämt tydlig: Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa föräldrar och elevers rätt att väl-ja skola, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå. Det är utbildningskvaliteten som är nyckeln till en likvärdig skola.
Sedan regeringsskiftet, för snart sex år sedan, har de mest omfattande utbildningsreformerna sedan 1842, året då den allmänna folkskolan infördes, genomförts i Sverige.
Målsättningen med reformerna har varit att förändra den ineffektiva strukturen i utbildningssystemet och att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. På plats finns nu bland annat en ny skollag, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en modern lärlingsutbildning och en ny lärarutbildning.
Skolverket pekar, i sin rapport, på en rad förändringar vilka nu genomförs som särskilt viktiga för likvärdigheten.
Framför allt pekar man på att kunskapskraven nu är tydligare formulerade än tidigare. Detta är kanske allra mest framträdande i de nya kurs- och läroplanerna, där skolans kunskapsuppdrag och kunskapsmål betonas klart och tydligt.
Regeringens reformer kommer att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. Det råder emellertid inga tvivel om att fler åtgärder måste vidtas för att stärka likvärdigheten. Med strukturreformerna på plats är det nu tid att fokusera på de klassrumsnära satsningarna, riktade mot att förbättra undervisningsmiljön, underlätta den pedagogiska inlärningsprocessen och stärka lärarens roll i klassrummet.
Det är endast genom ett kontinuerligt arbete, med att stärka utbildningskvaliteten och lyfta skolornas lägstanivå, som ökad likvärdighet mellan olika skolor kan uppnås.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge
Samtidigt råder inga tvivel om att fler åtgärder nu måste vidtas för att lyfta lägstanivån och minska skillnaderna mellan olika skolor.
Skolverkets rapport visar att elever med hög studiemotivation söker sig till skolor där andra studiemotiverade elever går, vilket enligt rapporten har haft negativa konsekvenser för likvärdigheten. Moderaterna är emellertid övertygade om att det grundläggande problemet inte är att högmotiverade elever väljer bort en skola med bristande kvalitet. Problemet är att det finns skolor där kvaliteten brister.
Medan Socialdemokraterna nu vacklar kring det fria skolvalet, är Moderaternas politik därför alltjämt tydlig: Likvärdighet uppnås inte genom att begränsa föräldrar och elevers rätt att väl-ja skola, utan genom att lyfta skolornas lägstanivå. Det är utbildningskvaliteten som är nyckeln till en likvärdig skola.
Sedan regeringsskiftet, för snart sex år sedan, har de mest omfattande utbildningsreformerna sedan 1842, året då den allmänna folkskolan infördes, genomförts i Sverige.
Målsättningen med reformerna har varit att förändra den ineffektiva strukturen i utbildningssystemet och att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. På plats finns nu bland annat en ny skollag, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en modern lärlingsutbildning och en ny lärarutbildning.
Skolverket pekar, i sin rapport, på en rad förändringar vilka nu genomförs som särskilt viktiga för likvärdigheten.
Framför allt pekar man på att kunskapskraven nu är tydligare formulerade än tidigare. Detta är kanske allra mest framträdande i de nya kurs- och läroplanerna, där skolans kunskapsuppdrag och kunskapsmål betonas klart och tydligt.
Regeringens reformer kommer att stärka utbildningskvaliteten i skolorna. Det råder emellertid inga tvivel om att fler åtgärder måste vidtas för att stärka likvärdigheten. Med strukturreformerna på plats är det nu tid att fokusera på de klassrumsnära satsningarna, riktade mot att förbättra undervisningsmiljön, underlätta den pedagogiska inlärningsprocessen och stärka lärarens roll i klassrummet.
Det är endast genom ett kontinuerligt arbete, med att stärka utbildningskvaliteten och lyfta skolornas lägstanivå, som ökad likvärdighet mellan olika skolor kan uppnås.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge
Margareta Pålsson (M) ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Marianne Eriksson (M) Olofström
Emma Swahn Nilsson (M) Karlskrona
Åsa Nilsson (M) Karlshamn
Carin Erlandsson (M) Karlshamn
Lennarth Förberg (M) Ronneby
Ingrid Christensen (M) Sölvesborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar