Löfven får använda vilka retoriska knep han vill för att framställa regeringen i dålig dager. Men när han aktivt baktalar yrkesutbildning förstör han för alla de ungdomar som tror på hans ord.
Tvärtemot vad Löfven hävdar leder yrkesprogrammen i högre utsträckning till jobb och egen försörjning.
Det är inte vad vi i Nya moderaterna kalllar en återvändsgränd. Yrkesutbildningar är tvärt om avgörande för Sveriges framtida välstånd.
Men låt oss än en gång gå igenom fakta. De gamla gymnasieprogrammen hade 1450 poäng av 2500 totalt för inriktningskurser, alltså kurser som utvecklar elevernas yrkesskicklighet.
De nya programmen, som Löfven föraktfullt kallar återvändsgränd, har 1700 poäng för det. Det vill säga 10 procent fler kurser i yrkeskunnande och specialämnen.
Det finns därmed inget stöd för påståendet att regeringen sänker utbildningsambitionerna. Det visar endast att Socialdemokraterna anser att vissa utbildningar är finare än andra.
De tycker att det är mer värt att traggla med glosor än att lära sig meka med bilar eller att ta hand om äldre. Så bygger vi inte ett sammanhållet Sverige.
Allt tal om sänkta ambitioner rimmar dessutom illa med den verklighet eleverna möter. De har fått fler nationella prov, högre krav för att bli behöriga till gymnasiet och betyg tidigare.
Det vet Löfven, men han väljer att slänga sig med retorik istället för att ta ansvar för att ge alla en chans i skolan.
Vi vet samtidigt att det finns många elever som inte klarar av det höga tempo och de tuffa kunskapskrav som ställs idag.
Forskning från IFAU visar att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet.
Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med.
Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.
Men i realiteten blev eleverna fast på IV i flera år och klarade ändå aldrig av att läsa ett vanligt gymnasieprogram.
Det gamla systemet satte inte människan i centrum. Systemet var bara bra för dem som hade det bra. Men det saknade plats för dem som hade större utmaningar i sin skolgång.
Idag möter elever med skolsvårigheter inte samma stelbenta struktur. Idag finns det flera alternativ som gemensamt kallas för introduktionsprogram.
På varianten yrkesintroduktion är huvudsyftet att hitta en väg in till gymnasiets yrkesprogram.
Men de elever som inte lyckas ska också få så goda yrkeskunskaper med sig att de ska kunna hitta ett jobb eller en praktikplats istället.
Den här inriktningen kommer regeringen satsa extra resurser på under 2013 eftersom vi vet att yrkeskunskaper inte är en återvändsgränd.
Vi värnar om ett Sverige som håller ihop och då gäller det att alla människor blir sedda och att alla människor behövs.
Detta är naturligtvis extra viktigt när vi pratar om ungdomar
Tvärtemot vad Löfven hävdar leder yrkesprogrammen i högre utsträckning till jobb och egen försörjning.
Det är inte vad vi i Nya moderaterna kalllar en återvändsgränd. Yrkesutbildningar är tvärt om avgörande för Sveriges framtida välstånd.
Men låt oss än en gång gå igenom fakta. De gamla gymnasieprogrammen hade 1450 poäng av 2500 totalt för inriktningskurser, alltså kurser som utvecklar elevernas yrkesskicklighet.
De nya programmen, som Löfven föraktfullt kallar återvändsgränd, har 1700 poäng för det. Det vill säga 10 procent fler kurser i yrkeskunnande och specialämnen.
Det finns därmed inget stöd för påståendet att regeringen sänker utbildningsambitionerna. Det visar endast att Socialdemokraterna anser att vissa utbildningar är finare än andra.
De tycker att det är mer värt att traggla med glosor än att lära sig meka med bilar eller att ta hand om äldre. Så bygger vi inte ett sammanhållet Sverige.
Allt tal om sänkta ambitioner rimmar dessutom illa med den verklighet eleverna möter. De har fått fler nationella prov, högre krav för att bli behöriga till gymnasiet och betyg tidigare.
Det vet Löfven, men han väljer att slänga sig med retorik istället för att ta ansvar för att ge alla en chans i skolan.
Vi vet samtidigt att det finns många elever som inte klarar av det höga tempo och de tuffa kunskapskrav som ställs idag.
Forskning från IFAU visar att det var efter införandet av treåriga gymnasielinjer med krav på högskolebehörighet, oavsett inriktning, som allt fler började hoppa av skolan och hamna i ungdomsarbetslöshet.
Då höjdes utbildningsambitionerna utan ansvarstagande för dem som inte hängde med.
Då förvisades eleverna som inte klarade de höga kraven till det individuella programmet, som var allt annat än individanpassat. Samma lösning förespråkades för alla elever, det var bara högskolebehörighet som gällde.
Men i realiteten blev eleverna fast på IV i flera år och klarade ändå aldrig av att läsa ett vanligt gymnasieprogram.
Det gamla systemet satte inte människan i centrum. Systemet var bara bra för dem som hade det bra. Men det saknade plats för dem som hade större utmaningar i sin skolgång.
Idag möter elever med skolsvårigheter inte samma stelbenta struktur. Idag finns det flera alternativ som gemensamt kallas för introduktionsprogram.
På varianten yrkesintroduktion är huvudsyftet att hitta en väg in till gymnasiets yrkesprogram.
Men de elever som inte lyckas ska också få så goda yrkeskunskaper med sig att de ska kunna hitta ett jobb eller en praktikplats istället.
Den här inriktningen kommer regeringen satsa extra resurser på under 2013 eftersom vi vet att yrkeskunskaper inte är en återvändsgränd.
Vi värnar om ett Sverige som håller ihop och då gäller det att alla människor blir sedda och att alla människor behövs.
Detta är naturligtvis extra viktigt när vi pratar om ungdomar
Tomas Tobé (M)
Gustav Nilsson (M)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar