Nedan kan ni som vill fördjupa er mer i mina motioner 2013/14
För mer information kontakta gärna mig.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/?sok=&iid=0568055205114&doktyp=mot&rm=2013/14&sort=datum&sortorder=desc&a=s
tisdag 22 oktober 2013
måndag 14 oktober 2013
Vi behöver fler småföretag
Riksdagsledamoten Gustav Nilsson (M) tror på Olofström som industriort, men vill se att fler småföretag söker sig hit. I går besökte han arbetsförmedlingen för att diskutera läget på arbetsmarknaden.
- Olofström har en fin industritradition med Volvo som främsta exempel, men i rådande lågkonjunktur ser vi hur den minskade exporten påverkar industrin. Jag tror att småföretagen behöver bli fler och att man ska satsa på besöksnäringen i kommunen, säger Gustav Nilsson.
Under gårdagens möte på arbetsförmedlingen i Olofström informerade han bland annat om regeringens folkhögskolesatsning samt det nya lärlingssystemet, som är regeringens verktyg för att få ner arbetslösheten bland ungdomar.
I veckan presenterade dock Socialdemokraterna i Olofström ett eget jobbpaket mot ungdomsarbetslösheten med motiveringen att statens satsningar inte räckt till.
Gustav Nilsson, som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, tar dock kritiken med ro.
- Oavsett partitillhörighet så är kommunledningen nog mån om att få ner ungdomsarbetslösheten, men det går inte att bara förlita sig på staten.
- Jag tror det hade varit vitaliserande för Olofström att skifta det politiska styret i kommunen, tillägger han.
Under gårdagens möte på arbetsförmedlingen i Olofström informerade han bland annat om regeringens folkhögskolesatsning samt det nya lärlingssystemet, som är regeringens verktyg för att få ner arbetslösheten bland ungdomar.
I veckan presenterade dock Socialdemokraterna i Olofström ett eget jobbpaket mot ungdomsarbetslösheten med motiveringen att statens satsningar inte räckt till.
Gustav Nilsson, som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, tar dock kritiken med ro.
- Oavsett partitillhörighet så är kommunledningen nog mån om att få ner ungdomsarbetslösheten, men det går inte att bara förlita sig på staten.
- Jag tror det hade varit vitaliserande för Olofström att skifta det politiska styret i kommunen, tillägger han.
Jobbet ska man lära sig på jobbet
I onsdags presenterade Socialdemokraterna ett nytt åtgärdspaket för att få fler unga i arbete. Nu meddelar Moderaterna att man tillsätter två miljarder nästa år för att utveckla systemet med lärlingsplatser i hela landet.
- Jobbet ska man lära sig på jobbet, säger riksdagsmannen Gustav Nilsson, som också sitter i regeringens arbetsmarknadsutskott.
Sara Rudolfsson och Jan Björkman, ledande socialdemokratiska politiker i Olofström anser att regeringen inte gör tillräckligt för att få ned ungdomsarbetslösheten.
Gustav Nilsson är av annan uppfattning.
- Vi satsar två miljarder nästa år på att utveckla lärlingssystemet och då är det främst ungdomar vi pratar om. Ett system som innebär mer stöd till företag som tar emot unga som behöver praktik.
Hur mycket av de medlen som hamnar i Olofströms kommun är dock oklart.
Besök på arbetsförmedling, Nilsson var tillsammans med de lokala partikollegorna Patrik Krupa och Marianne Eriksson på arbetsförmedlingen i Olofström för att informera om de nya satsningarna.
- Alla politiker har ett gemensamt intresse av att få ned arbetslösheten i allmänhet och i synnerhet då ungdomsgrupperna men vi har olika sätt att angripa problemet på.
I dag är 30,6 procent mellan 18 och 24 år arbetslösa i Olofström. I alla fall om man ska tro de siffror som redovisas.
Men Gustav Nilsson anser att de är vilseledande.
- Siffrorna stämmer säkert, men då räknar man också in dem som studerar och som söker jobb när man är studieledig. Då blir verklighetsbilden en annan, men jag håller med om att ungdomsarbetslösheten är för hög.
Många har fått jobb men mitt i allt mörker så finns det fortfarande ungdomar som får jobb i Olofström.
Det säger Carina Hubertsson, chef för arbetsförmedlingen i västra Blekinge.
- 30 personer fick arbete under september.
Patrik Krupa passade också på att ge de styrande en skopa ovett för att de vill bromsa privatiseringen:
- Privata företag inom till exempel vården ska-par också jobb, men det verkar man inte ha för-stått.
Kritik
Såväl Krupa som kollegan Marianne Eriksson kritiserar samtidigt den nya satsningen "Jobb till 1000".
- Den är för mycket inriktad på teknikföretagen. Den satsningen måste bli bredare.
Något som man däremot verkar helt enig om är kritiken mot Trafikverket gällande Sydostlänken.
- Jag är oerhört besviken, jag kommer att kontakta infrastrukturministern, den här satsningen måste bara bli av, sade Gustav Nilsson
Sara Rudolfsson och Jan Björkman, ledande socialdemokratiska politiker i Olofström anser att regeringen inte gör tillräckligt för att få ned ungdomsarbetslösheten.
Gustav Nilsson är av annan uppfattning.
- Vi satsar två miljarder nästa år på att utveckla lärlingssystemet och då är det främst ungdomar vi pratar om. Ett system som innebär mer stöd till företag som tar emot unga som behöver praktik.
Hur mycket av de medlen som hamnar i Olofströms kommun är dock oklart.
Besök på arbetsförmedling, Nilsson var tillsammans med de lokala partikollegorna Patrik Krupa och Marianne Eriksson på arbetsförmedlingen i Olofström för att informera om de nya satsningarna.
- Alla politiker har ett gemensamt intresse av att få ned arbetslösheten i allmänhet och i synnerhet då ungdomsgrupperna men vi har olika sätt att angripa problemet på.
I dag är 30,6 procent mellan 18 och 24 år arbetslösa i Olofström. I alla fall om man ska tro de siffror som redovisas.
Men Gustav Nilsson anser att de är vilseledande.
- Siffrorna stämmer säkert, men då räknar man också in dem som studerar och som söker jobb när man är studieledig. Då blir verklighetsbilden en annan, men jag håller med om att ungdomsarbetslösheten är för hög.
Många har fått jobb men mitt i allt mörker så finns det fortfarande ungdomar som får jobb i Olofström.
Det säger Carina Hubertsson, chef för arbetsförmedlingen i västra Blekinge.
- 30 personer fick arbete under september.
Patrik Krupa passade också på att ge de styrande en skopa ovett för att de vill bromsa privatiseringen:
- Privata företag inom till exempel vården ska-par också jobb, men det verkar man inte ha för-stått.
Kritik
Såväl Krupa som kollegan Marianne Eriksson kritiserar samtidigt den nya satsningen "Jobb till 1000".
- Den är för mycket inriktad på teknikföretagen. Den satsningen måste bli bredare.
Något som man däremot verkar helt enig om är kritiken mot Trafikverket gällande Sydostlänken.
- Jag är oerhört besviken, jag kommer att kontakta infrastrukturministern, den här satsningen måste bara bli av, sade Gustav Nilsson
Bildtext:
- RIKSDAGSMAN. Gustav Nilsson (M).
- GRUPPLEDARE. Patrik Krupa, gruppledare för (M) i Olofström.
- RIKSDAGSMAN. Gustav Nilsson (M).
- GRUPPLEDARE. Patrik Krupa, gruppledare för (M) i Olofström.
Socialdemokraternas skattechock hotar jobben
Socialdemokraterna presenterade nyligen sin skuggbudget.
Där gav de bland annat besked om att:
● Företag, även i Blekinge, kan vänta sig kraftiga skattehöjningar ● Partiet säger nej till jobbskatteavdraget, men vill ändå ha det kvar ● Bidragssystemen ska byggas ut
Tillsammans bildar dessa tre ingredienser en jobbfientlig cocktail som riskerar att slå direkt mot företag och löntagare.
Att säga en sak, men att göra en annan, är inte en ärlig politik. Socialdemokraterna visar tydligt på hur detta kan yttra sig när partiet säger sig vilja satsa på jobb, men samtidigt gör det mindre attraktivt att jobba. Partiet säger sig vilja stödja företagande, men drar sig ändå inte för att höja skatter och öka regelbördor. Partiet säger sig vilja bryta bidragsberoende, men gör det mindre lön-samt att gå från bidrag till jobb.
Ta till exempel löftet i S- budgeten som beskrivs som satsningar på små-och medelstora företag. Det är en ambition som vi i Moderaterna och Alliansen delar. Moderaterna och Alliansen arbetar enträget med att ta bort hinder och göra vardagen enklare för företagen.
Men att nu som Socialdemokraterna föreslår, öka skatterna på jobb och företagande med drygt 30 miljarder är att gå i motsatt riktning. Deras förslag kommer med precision att slå direkt mot jobben. Till exempel kommer fördubblingen av arbetsgivaravgifter för att anställa unga öka företagens kostnader.
Och med ökad kostnad kommer sannolikt intresset för att anställa minska. I slutänden blir det ungdomarna i Sverige och Blekinge som hamnar i kläm. Och det är allvarligt.
Dubbelbottnat är också att den ekonomiska grunden för många av de reformer som Socialdemokraterna räknar upp består av de pengar partiet räknar hem genom att säga nej till jobbskatteavdraget.
Samtidigt som Socialdemokraterna trots allt deklarerar att avdraget ska finnas kvar vid ett regeringsskifte. Partiet finansierar med andra ord reformlöften med pengar som inte finns. Frågan till Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter blir följaktligen: Hur tänkte ni där, Kerstin Haglö, Peter Jeppsson och Suzanne Svensson? Vilka av de reformer ni nu föreslår ska bort?
Frågan är vad väljarna kan förvänta sig? Blir det med Stefan Löfven som statsminister skattehöjningar för både dem som driver företag och för löntagare? Vilken linje ska gälla? Är det Vänsterns totala motstånd, Miljöpartiets halvhjärtade motstånd eller Socialdemokraternas "vi får vänta och se"-politik? Viktiga frågor som väljarna har rätt att få ett tydligt svar på.
● Företag, även i Blekinge, kan vänta sig kraftiga skattehöjningar ● Partiet säger nej till jobbskatteavdraget, men vill ändå ha det kvar ● Bidragssystemen ska byggas ut
Tillsammans bildar dessa tre ingredienser en jobbfientlig cocktail som riskerar att slå direkt mot företag och löntagare.
Att säga en sak, men att göra en annan, är inte en ärlig politik. Socialdemokraterna visar tydligt på hur detta kan yttra sig när partiet säger sig vilja satsa på jobb, men samtidigt gör det mindre attraktivt att jobba. Partiet säger sig vilja stödja företagande, men drar sig ändå inte för att höja skatter och öka regelbördor. Partiet säger sig vilja bryta bidragsberoende, men gör det mindre lön-samt att gå från bidrag till jobb.
Ta till exempel löftet i S- budgeten som beskrivs som satsningar på små-och medelstora företag. Det är en ambition som vi i Moderaterna och Alliansen delar. Moderaterna och Alliansen arbetar enträget med att ta bort hinder och göra vardagen enklare för företagen.
Men att nu som Socialdemokraterna föreslår, öka skatterna på jobb och företagande med drygt 30 miljarder är att gå i motsatt riktning. Deras förslag kommer med precision att slå direkt mot jobben. Till exempel kommer fördubblingen av arbetsgivaravgifter för att anställa unga öka företagens kostnader.
Och med ökad kostnad kommer sannolikt intresset för att anställa minska. I slutänden blir det ungdomarna i Sverige och Blekinge som hamnar i kläm. Och det är allvarligt.
Dubbelbottnat är också att den ekonomiska grunden för många av de reformer som Socialdemokraterna räknar upp består av de pengar partiet räknar hem genom att säga nej till jobbskatteavdraget.
Samtidigt som Socialdemokraterna trots allt deklarerar att avdraget ska finnas kvar vid ett regeringsskifte. Partiet finansierar med andra ord reformlöften med pengar som inte finns. Frågan till Blekinges socialdemokratiska riksdagsledamöter blir följaktligen: Hur tänkte ni där, Kerstin Haglö, Peter Jeppsson och Suzanne Svensson? Vilka av de reformer ni nu föreslår ska bort?
Frågan är vad väljarna kan förvänta sig? Blir det med Stefan Löfven som statsminister skattehöjningar för både dem som driver företag och för löntagare? Vilken linje ska gälla? Är det Vänsterns totala motstånd, Miljöpartiets halvhjärtade motstånd eller Socialdemokraternas "vi får vänta och se"-politik? Viktiga frågor som väljarna har rätt att få ett tydligt svar på.
Fler med funktionsnedsättning får jobb
Det är glädjande att läsa de senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen, som visar att flera personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, går vidare till jobb eller studier.
Under perioden maj till augusti i år, gick totalt 19 700 personer med en dokumenterad funktionsnedsättning till ett arbete med eller utan stöd, nystartsjobb eller reguljär utbildning. Det är drygt tusen personer fler än under samma period i fjol. Unga personer under 30 år står för en stor del av ökningen.
Det är glädjande att se att hårt arbete med att informera arbetsgivare, om det stöd de kan få av Arbetsförmedlingen, ger resultat. Att allt fler arbetsgivare ser den kompetens som finns och att inställningen har förändrats är ett riktigt win win-läge för alla parter.
Totalt har 27 procent, av de som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen, en funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga. Att fler människor nu får fler möjligheter att prova jobb och studier visar att regeringens ambitioner leder till att fler nu kan gå till egen försörjning och arbetsgemenskap.
Men vi måste fortsätta detta viktiga arbete och här har de offentliga arbetsgivarna ett stort ansvar att ta.
torsdag 3 oktober 2013
Vi sätter fokus på jobben
Nya Moderaterna tar jobben på allvar och vårt mål är full sysselsättning. När
människor går från arbetslöshet, utanförskap och bidrag till arbetsgemenskap och
egen försörjning ökar skatteintäkterna samtidigt som utgifterna minskar. Därför
fortsätter vi att utveckla och genomföra politik för fler nya jobb, bättre
konkurrens och en starkare tillväxt.
I budgetpropositionen föreslår vi ett förstärkt jobbskatteavdrag med 12 miljarder kronor. Samtidigt satsar regeringen 2,2 miljarder kronor mellan 2014-2017 på att bryta långtidsarbetslösheten. Vi gör detta eftersom vi vet att förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige starkt.
Vi skapar fler nya vägar till jobb för unga genom satsningar på 3,1 miljarder kronor. Satsningarna syftar till att öka viljan att anställa unga och därmed underlätta för många att få sitt första jobb samtidigt som vi förbättrar förutsättningarna för jobb i hela Sverige. Till detta kommer också de nya YA-jobben, yrkesintroduktionsanställning, som gör det möjligt för ungdomar att få heltidssysselsättning till avtalsenlig lön samtidigt som de får utbildning. En satsning som beräknas kunna ge 30 000 anställningar per år på sikt.
Det är genom en aktiv företagarpolitik som vi kan skapa fler jobb och lägga grunden för såväl välstånd som sammanhållning. Genom att fortsätta stimulera innovation och företagande kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt. Därför förenklar vi för företagen och därför tar vi ansvar för jobb och tillväxt genom att förstärka arbetslinjen.
Vad Socialdemokraterna vill är fortfarande oklart. Löfven lovar allt åt alla, men utan att förklara hur hans förslag ska finansieras eller konkretiseras. Löfven lämnar heller inga förklaringar till hur en ökad beskattning ska stimulera arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för nya anställningar och därmed få fler i arbete. Däremot så slår Socialdemokraternas politik undan förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet och försämrar Sveriges konkurrenskraft.
I tider av ekonomisk oro krävs en ansvarsfull ekonomisk politik med fokus på jobb och ett ökat företagande, en politik som bara Alliansen står för.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
Jessica Polfjärd (M)
Ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott
I budgetpropositionen föreslår vi ett förstärkt jobbskatteavdrag med 12 miljarder kronor. Samtidigt satsar regeringen 2,2 miljarder kronor mellan 2014-2017 på att bryta långtidsarbetslösheten. Vi gör detta eftersom vi vet att förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige starkt.
Vi skapar fler nya vägar till jobb för unga genom satsningar på 3,1 miljarder kronor. Satsningarna syftar till att öka viljan att anställa unga och därmed underlätta för många att få sitt första jobb samtidigt som vi förbättrar förutsättningarna för jobb i hela Sverige. Till detta kommer också de nya YA-jobben, yrkesintroduktionsanställning, som gör det möjligt för ungdomar att få heltidssysselsättning till avtalsenlig lön samtidigt som de får utbildning. En satsning som beräknas kunna ge 30 000 anställningar per år på sikt.
Det är genom en aktiv företagarpolitik som vi kan skapa fler jobb och lägga grunden för såväl välstånd som sammanhållning. Genom att fortsätta stimulera innovation och företagande kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft internationellt. Därför förenklar vi för företagen och därför tar vi ansvar för jobb och tillväxt genom att förstärka arbetslinjen.
Vad Socialdemokraterna vill är fortfarande oklart. Löfven lovar allt åt alla, men utan att förklara hur hans förslag ska finansieras eller konkretiseras. Löfven lämnar heller inga förklaringar till hur en ökad beskattning ska stimulera arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för nya anställningar och därmed få fler i arbete. Däremot så slår Socialdemokraternas politik undan förutsättningarna för jobb och företagande i hela landet och försämrar Sveriges konkurrenskraft.
I tider av ekonomisk oro krävs en ansvarsfull ekonomisk politik med fokus på jobb och ett ökat företagande, en politik som bara Alliansen står för.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott
Jessica Polfjärd (M)
Ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott
måndag 30 september 2013
Nya skatteregler försvårar skogsbrukets rationalisering
Nya skatteregler försvårar skogsbrukets rationalisering
Publicerad 2013-09-27 06:30
Sedan slutet av 1970-talet har skogsägare kunnat få tillköp av skog klassat som rationaliseringsförvärv för att få mer rationella brukningsenheter.
Men nya riktlinjer från Skatteverket minskar möjligheterna för mängder av skogsägare att finansiera ett tillköp. Därmed motverkas också möjligheterna till ett rationellare skogsbruk. Lagen har inte ändrats men Skatteverket har nu satt en minimigräns på 400 hektar som ska uppnås för att det ska anses vara ett rationaliseringsförvärv.
Det är en gräns som är svår att uppnå i många län, exempelvis Blekinge där medelfastigheten är cirka 40 hektar. Det finns också stora skillnader i landet beroende på tillväxt, produktion och det pris man betalar.
Många är beroende av skogen och inkomster från den för att kunna bo kvar och verka på landsbygden. Statistiken visar på att det stora flertalet av dem som köper en skogsfastighet redan äger skog i närheten. Och det är när man vill utöka sitt skogsbruk som man är i störst behov av den likviditet som det snabbare och fördelaktigare skogsavdraget innebär.
Det är en gräns som är svår att uppnå i många län, exempelvis Blekinge där medelfastigheten är cirka 40 hektar. Det finns också stora skillnader i landet beroende på tillväxt, produktion och det pris man betalar.
Många är beroende av skogen och inkomster från den för att kunna bo kvar och verka på landsbygden. Statistiken visar på att det stora flertalet av dem som köper en skogsfastighet redan äger skog i närheten. Och det är när man vill utöka sitt skogsbruk som man är i störst behov av den likviditet som det snabbare och fördelaktigare skogsavdraget innebär.
De nya reglerna försvårar för skogsägare som vill utöka sitt skogsinnehav. Det kan inte anses nödvändigt att genom tillköp nå upp till 400 hektar för att få ett skogsbruk mer rationellt. Även mindre skogsfastigheter som läggs samman kan nå samma syfte. Genom goda rationaliseringsmöjligheter för jord- och skogsbrukare skapas också bättre förutsättningar för en levande landsbygd. En översyn bör ske av hur och varför en ny tolkning tillämpas och konsekvenserna av detta. Skogsägare måste även i framtiden ha goda möjligheter till att kunna utveckla sitt företag och bedriva ett rationellt skogsbruk.
Gustav Nilsson, riksdagsledamot (M) Blekinge
Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, som det krävs en rad åtgärder för att motverka.
Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, som det krävs en rad åtgärder för att motverka.
Av de årligen cirka 28 000 personer som anmäler fall av kvinnomisshandel upp-ger cirka 25 procent att misshandeln utövats av någon nära anhörig. Tyvärr slutar en del av dessa misshandelsfall med att offret - oftast kvinnan - av-lider till följd av skadorna av misshandeln. I en del av dessa fall finns gemensamma barn. Det är tyvärr inte ovanligt att barnen tvingas bevittna misshandeln.
I 6 kap i föräldrabalken framgår att om barnet står under bägge föräldrarnas vårdnad och en av dem dör skall den andre föräldern ha ensam vårdnad. Detta gäller även om den ena vårdnadshavaren har dödat den andre och sitter i häkte eller i fängelse.
I 6 kap i föräldrabalken framgår att om barnet står under bägge föräldrarnas vårdnad och en av dem dör skall den andre föräldern ha ensam vårdnad. Detta gäller även om den ena vårdnadshavaren har dödat den andre och sitter i häkte eller i fängelse.
Det finns dock problem med dagens lagstiftning. När ett barn utsätts för brott i familjen ska en särskild företrädare utses för att tillvarata barnets rätt under förundersökning och rättegång. Det är otydligt vad den särskilda företrädaren ska göra, till exempel om företrädaren ska hämta barnet och ta med barnet till förhör hos polisen. En del företrädare tar med sig barnen till polisförhör, andra inte. Det kan inte heller förordnas särskild företrädare om barnet inte angrips fysiskt, men däremot blir vittne till att en förälder slår en annan förälder. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet måste båda föräldrarna ge sitt godkännande till att barnet förhörs av polisen om sina iakttagelser och upplevelser. Det inne-bär att den våldsutövande föräldern kan hindra barnet från att berätta för polisen om angreppet på den andra föräldern.
Det är ingen lätt sak att avgöra när barn ska medverka i polisförhör, men att avgörandet inte bör ligga i händerna på en misstänkt brottsling torde vara uppenbart.
Det är ingen lätt sak att avgöra när barn ska medverka i polisförhör, men att avgörandet inte bör ligga i händerna på en misstänkt brottsling torde vara uppenbart.
Föräldrabalken bör ses över så att den vårdnadshavare som utövar dödligt våld på den andre vårdnadshavaren automatiskt skall mista rätten att vara vårdnadshavare för deras gemensamma barn. Det skulle kunna vara möjligt att efter viss tid ansöka om att återfå vårdnaden under förutsättning att lämplighet kan styrkas. Översynen av föräldrabalken skall naturligtvis gälla oavsett vem av vårdnadshavarna som är förövaren.
Vi måste säkerställa ett tydligare regelverk för vilka uppgifter en särskild företrädare för barn har och det måste också bli möjligt att utse särskild företrädare för barn som bevittnat våld i en nära relation. Utgångspunkten måste alltid vara att arbeta för barnets bästa.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge,
Gunilla Nordgren (M) Riksdagsledamot Skåne
tisdag 17 september 2013
Högre skatter skapar inga jobb
Alliansen går nu till offensiv mot ungdomsarbetslösheten. Den satsning på 3,1 miljarder kronor för fler jobb åt unga som läggs fram i budgeten för 2014 innehåller bland annat en kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften för unga under 23 år.
Om vi vill att fler ska anställa måste det blir mer attraktivt för företag att anställa unga. Så enkelt är det.
Ungdomsarbetslösheten har under lång tid använts som ett exempel på att regeringen har misslyckats. Man kan säga vad man vill om de siffror som florerar i sammanhanget, men en sak är säker. Utan de lättnader som Alliansen infört i form av halverade arbetsgivaravgifter och sänkt moms inom ungdomsintensiva tjänstesektorer skulle det sett än värre ut.
För vem tror på allvar att ökade kostnader skulle ge fler jobb? Socialdemokraterna verkar visserligen ha den utgångspunkten, men det ligger å andra sidan inbyggt i deras ideologiska själv-bild att högre skatter är ett slags mirakelmedicin.
Ungdomsarbetslösheten har under lång tid använts som ett exempel på att regeringen har misslyckats. Man kan säga vad man vill om de siffror som florerar i sammanhanget, men en sak är säker. Utan de lättnader som Alliansen infört i form av halverade arbetsgivaravgifter och sänkt moms inom ungdomsintensiva tjänstesektorer skulle det sett än värre ut.
För vem tror på allvar att ökade kostnader skulle ge fler jobb? Socialdemokraterna verkar visserligen ha den utgångspunkten, men det ligger å andra sidan inbyggt i deras ideologiska själv-bild att högre skatter är ett slags mirakelmedicin.
Vi inom Moderaterna delar inte den uppfattningen. I stället för att bygga upp, menar vi att det är betydligt mer effektivt att riva ned hinder. Det är just därför vi arbetar med regelförenklingar. Det är just därför vi fokuserar på företagens villkor och det är just därför vi menar att en sänkt arbetsgivaravgift för unga kommer att ge många, som i dag står på tröskeln till det första jobbet, en extra knuff in på arbetsmarknaden.
Samtidigt är det viktigt att vi lyckas se till att övergången från utbildning till arbete fungerar bättre än vad som är fallet i dag.
Vi tror mycket på ett lärlingssystem som ser till att studenten snabbt kommer i kontakt med ett företag och ges möjlighet att lära sig arbetet från grunden. I Blekinge finns det mängder av driftiga ungdomar som inte vill annat än att komma in i ett företag och lära sig mer.
Det finns samtidigt mängder av företag som är öppna för denna möjlighet. Här måste vi tillsammans bli bättre i arbetet med att föra samman arbetssökande och företagare.
Satsningen på yrkesintroduktionsavtal i budgeten som uppgår till 2,1 miljarder 2014-2017 är ett led i denna process. Det blir genom avtalet betydligt billigare för företagen att anställa och slussa in företagen direkt från studier.
Vi kommer aldrig att nöja oss med annat än att vi gradvis monterar ned ungdomsarbetslösheten. Men det arbetet måste genomsyras av en tilltro till det rationella i att göra saker och ting lättare, inte svårare. Nya vägar in för unga. 3,1 miljarder i en direkt satsning på unga och företagens möjligheter att anställa. Det är ett stort steg på vägen.
Det är rationellt. Det är att satsa på Sveriges ungdomar.
Samtidigt är det viktigt att vi lyckas se till att övergången från utbildning till arbete fungerar bättre än vad som är fallet i dag.
Vi tror mycket på ett lärlingssystem som ser till att studenten snabbt kommer i kontakt med ett företag och ges möjlighet att lära sig arbetet från grunden. I Blekinge finns det mängder av driftiga ungdomar som inte vill annat än att komma in i ett företag och lära sig mer.
Det finns samtidigt mängder av företag som är öppna för denna möjlighet. Här måste vi tillsammans bli bättre i arbetet med att föra samman arbetssökande och företagare.
Satsningen på yrkesintroduktionsavtal i budgeten som uppgår till 2,1 miljarder 2014-2017 är ett led i denna process. Det blir genom avtalet betydligt billigare för företagen att anställa och slussa in företagen direkt från studier.
Vi kommer aldrig att nöja oss med annat än att vi gradvis monterar ned ungdomsarbetslösheten. Men det arbetet måste genomsyras av en tilltro till det rationella i att göra saker och ting lättare, inte svårare. Nya vägar in för unga. 3,1 miljarder i en direkt satsning på unga och företagens möjligheter att anställa. Det är ett stort steg på vägen.
Det är rationellt. Det är att satsa på Sveriges ungdomar.
fredag 13 september 2013
Fler ungdomar på arbetsmarknaden
Skriver i BLT om vikten av att fler ungdomar kommer in på arbetsmarknaden
Ett större antal elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, det vill säga en praktisk gymnasieutbildning på en arbetsplats. Detta för att sänka tröskeln in till ett fast jobb på arbetsmarknaden.
Traditionellt har Sverige haft yrkesutbildningen placerad vid skolan, medan andra länder i Europa såsom Tyskland och Österrike har yrkesutbildningen stationerad vid arbetsplatsen. Gemensamt för dessa länder är också att ungdomsarbetslösheten är lägre.
I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett antal insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Arbetsplatser som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år i anordnarbidrag. För att ytterligare motivera arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att bidraget höjs till 47 500 kronor per lärling och år.
Dessutom föreslås det att anordnarbidraget höjs med 10 000 kronor per lärling och år om handledaren på arbetsplatsen har av Skolverket godkänd handledarutbildning. Vidare föreslås utvecklingsbidrag så att fler lärlingsutbildningar etableras i landets kommuner. En stimulans att ta tillvara för kommunerna i Blekinge.
Lärlingsutbildning är mycket positiv på många sätt. Den ger arbetslivserfarenhet och elever som känner sig skoltrötta, eller som är mer praktiskt inriktade, kommer att få nya möjligheter till en bra yrkesutbildning. Sammantaget handlar det om en satsning på över en miljard kronor de kommande fyra åren. Med förslagen om lärlingsutbildning är målsättningen att det ska bli högre kvalitet på yrkesutbildningen och fler lärlingar. Viktigt är att fortsätta arbetet för att höja utbildningsnivån och underlätta för unga att få ett arbete. Blekinge har hög ungdomsarbetslöshet. Satsningen på en ny lärlingsreform är ett viktigt inslag för att få fler unga i arbete i vårt län.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge, ledamot i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott
måndag 9 september 2013
Sätt inte krisstämpel på Karlskrona
Sydöstran 2013-09-05 skriver Patrik Hansson ett öppet brev till Camilla Brunsberg där han försöker göra gällande att det är stor kris och att det inte händer något.
Vi behöver bara bläddra fram till första sidan i samma tidning för att läsa rubriken om att "Jobbsatsningen är igång". Vi vänder blad och finner där en hel sida om hur vi tillsammans i Blekinge ska halvera ungdomsarbetslösheten fram till 2017. Det är viktigt att vi lyfter blicken, ser att det är tillsammans med andra vi lyckas och att Karlskrona inte är en isolerad kommun. 20 miljoner kommer att satsas. Är det att inte göra någonting?
Och nej, Patrik Hansson, det är ingen hemlighet att vi står inför ekonomiska utmaningar. Men minns att det gjordes plusresultat både 2011 och 2012. Innevarande år 2013 ser också ut att gå mot ett noll- till plusresultat. I förhållande till många kommuner i Europa är det inte läge att sätta krisstämpel på Karlskrona. Förra året satsades det stort på bland annat besöksnäringen.
Vi har under sommaren kunnat se att detta har gett utdelning. Prognoserna pekar dessutom mot att kommunen kommer öka i befolkning i år, vilket är glädjande då invånarantalet har stor betydelse för investeringsutrymmet. Vad gäller jobbskatteavdraget är det en central del i Moderaternas och alliansens arbete för att minska utanförskapet genom att fler arbetar. Sedan alliansregeringen tillträdde har antalet personer i arbete ökat med 200 000 och beräkningar från Finansdepartementet visar att arbetskraften ökat med cirka 100 000 fler arbetstillfällen än vad som kan förväntas utifrån hur arbetskraften historiskt har utvecklats i förhållande till konjunktur och befolkningstillväxt.
Det är inte främst genom kommunala insatser jobben skapas, även om de är ett viktigt komplement. Det som gör skillnad är att företag kan anställa och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Prognoserna visar att konjunkturen nu stiger och att ekonomin ser ut att förbättras redan 2015.
Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finansdepartementet uppskattar att jobbskatteavdraget snart kommer att innebära ytterligare 100 000 nya jobb, då systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar mest jobbskatteavdraget.
Det är den verkliga skillnaden mellan alliansens politik och er bidragspolitik, Patrik Hansson. Och om jobbskatteavdraget är så fel, hur kommer det då sig att Socialdemokraterna vill behålla det?
Ledarskap handlar om att anpassa lösningarna till verkligheten och inte att skrämma människor med att måla upp en bild av ett Sverige, ett Karlskrona i kris. En bild som dessutom är kraftigt överdriven.
Vilka vill då flytta hit? Vilka företag vill då etablera sin verksamhet i kommunen? Det är oppositionens roll att ta ton, vi köper det, men lägg inte sordin på den framtidstro som finns i Sverige och i Karlskrona, Patrik Hansson.
//Svaret från mig, Camilla och Annicka publicerades i dagens Ssydöstran
Och nej, Patrik Hansson, det är ingen hemlighet att vi står inför ekonomiska utmaningar. Men minns att det gjordes plusresultat både 2011 och 2012. Innevarande år 2013 ser också ut att gå mot ett noll- till plusresultat. I förhållande till många kommuner i Europa är det inte läge att sätta krisstämpel på Karlskrona. Förra året satsades det stort på bland annat besöksnäringen.
Vi har under sommaren kunnat se att detta har gett utdelning. Prognoserna pekar dessutom mot att kommunen kommer öka i befolkning i år, vilket är glädjande då invånarantalet har stor betydelse för investeringsutrymmet. Vad gäller jobbskatteavdraget är det en central del i Moderaternas och alliansens arbete för att minska utanförskapet genom att fler arbetar. Sedan alliansregeringen tillträdde har antalet personer i arbete ökat med 200 000 och beräkningar från Finansdepartementet visar att arbetskraften ökat med cirka 100 000 fler arbetstillfällen än vad som kan förväntas utifrån hur arbetskraften historiskt har utvecklats i förhållande till konjunktur och befolkningstillväxt.
Det är inte främst genom kommunala insatser jobben skapas, även om de är ett viktigt komplement. Det som gör skillnad är att företag kan anställa och att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Prognoserna visar att konjunkturen nu stiger och att ekonomin ser ut att förbättras redan 2015.
Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finansdepartementet uppskattar att jobbskatteavdraget snart kommer att innebära ytterligare 100 000 nya jobb, då systemet är utformat så att de med lägst inkomster tjänar mest jobbskatteavdraget.
Det är den verkliga skillnaden mellan alliansens politik och er bidragspolitik, Patrik Hansson. Och om jobbskatteavdraget är så fel, hur kommer det då sig att Socialdemokraterna vill behålla det?
Ledarskap handlar om att anpassa lösningarna till verkligheten och inte att skrämma människor med att måla upp en bild av ett Sverige, ett Karlskrona i kris. En bild som dessutom är kraftigt överdriven.
Vilka vill då flytta hit? Vilka företag vill då etablera sin verksamhet i kommunen? Det är oppositionens roll att ta ton, vi köper det, men lägg inte sordin på den framtidstro som finns i Sverige och i Karlskrona, Patrik Hansson.
//Svaret från mig, Camilla och Annicka publicerades i dagens Ssydöstran
torsdag 5 september 2013
Frihandel för fler jobb
Under de senaste åren har vi upplevt den värsta globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet. En avgörande nyckel för att motverka efterdyningarna är att underlätta för internationell handel.
Långsiktig tillväxt gynnas av att människor och företag exporterar sådant de gör bra och importerar sådant som andra gör bättre. På så vis främjar handel konkurrens och skapar förutsättningar för fler jobb. Det bidrar ytterst till att vi konsumenter får bättre och billigare varor och tjänster, som i högre utsträckning är anpassade efter våra önskemål.
Möjligheten att handla fritt över nationsgränser är särskilt viktig för ett handelsinriktat land som Sverige. Många av våra företag bygger sin verksamhet på att sälja varor och tjänster utomlands. De växer och anställer ofta tack vare att de når nya kundkretsar i fler länder.
Den Europeiska unionens gemensamma marknad är i detta sammanhang fortsatt central för många svenska företag. Det är något vi ska värna och utveckla. EU ska dock inte vara en sluten marknad. Unionen ska fortsatt söka och skriva under frihandelsavtal med fler länder. Därför är det oerhört positivt att EU och USA nu inlett förhandlingar om vad som förhoppningsvis mynnar ut i ett genomgripande och heltäckande avtal för handel och investeringar. USA är redan i dag EU:s viktigaste handelspartner. Den transatlantiska handeln står för mer än 15 miljoner arbetstillfällen. Tillsammans utgör EU:s och USA:s ekonomier ungefär hälften av världens bruttonationalprodukt och står för nästan en tredje-del av världshandelflödena.
EU:s investeringar i USA är cirka åtta gånger större än EU:s investeringar i Indien och Kina tillsammans. USA:s totala investeringar i EU är tre gånger större än i hela Asien.
Enligt en ny rapport från Kommerskollegium är USA också det land som har störst betydelse för svensk export. Med ett nytt brett frihandelsavtal kan vi ta till vara den kraften och skapa förutsättningar för fler jobb.
Ytterst handlar det om att underlätta för företag att erbjuda sina varor och tjänster till fler konsumenter och företag. Bara i Blekinge län fanns det år 2011 enligt SCB 7 695 företagsförekomster, det vill säga företag som har minst ett arbetsställe i länet, och mellan 2009-2012 ökade länet exporten med 36,1 procent. Ett frihandelsavtal kan underlätta för de företag som i dag bedriver handel med USA, och för dem som kan komma att göra det i framtiden.
I dagarna tar Fredrik Reinfeldt emot Barack Obama i Stockholm. Vita Huset har i ett uttalande om besöket berömt Sverige för vårt frihandelsarbete. Handelsfrågor kommer också att ha en given plats på dagordningen under besöket.
I siffror kan ett genomgående och heltäckande partnerskap för han-del och investeringar årligen till-föra EU:s ekonomi 119 miljarder euro och USA:s ekonomi 95 miljarder euro. Omräknat för en svensk familj på fyra personer innebär det i genomsnitt 4 000 kronor i ökad inkomst per år.
Sveriges export till USA skulle kunna öka med 17 procent och importen med 15 procent. Ett frihandelsavtal kan med andra ord ut-göra en kraftfull energiinjektion som bidrar till tillväxten. Det skulle skapa bättre förutsättningar för företag i Blekinge län och runt om i hela Sverige. Så lägger frihandel grunden för fler jobb.
Ewa Björling (M) handelsminister
Gustav Nilsson (M)
Annicka Engblom (M)
riksdagsledamöter Blekinge
riksdagsledamöter Blekinge
måndag 2 september 2013
Rundabordssamtal i Ronneby om idéer för att minska arbetslösheten
RONNEBY Att kapa den höga arbetslösheten görs inte i ett enda drag. Därför möts politiker, arbetsmarknadens parter, företagare och Arbetsförmedlingen för att hitta olika modeller att jobba med. På onsdagen hölls ett sådant möte i Ronneby.
Det allra viktigaste för en ung person är att få ta det första klivet in på arbetsmarknaden. När det är gjort är det mycket annat som faller på plats.
- När det gäller lärlingsplats så har vi mycket att lära av Tyskland och Österrike där lärlingssystemet är fullt utbyggt, säger Gustav Nilsson (M).
- Allt som gör att vägen ut i arbetslivet kortas är bra.
- När det gäller lärlingsplats så har vi mycket att lära av Tyskland och Österrike där lärlingssystemet är fullt utbyggt, säger Gustav Nilsson (M).
- Allt som gör att vägen ut i arbetslivet kortas är bra.
Tror på samverkan
I onsdagens rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet deltog Gustav Nilsson (M), kommunalrådet Roger Fredriksson (M), Anders Johansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen och Carina Centrén, regionchef på Svenskt Näringsliv. Representanter för IF Metall och Företagarna var också inbjudna, men hade lämnat återbud.
- Vi tror på samverkan mellan flera parter.
Samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög, står den offentliga sektorn, bland annat Ronneby kommun och Landstinget Blekinge inför ett stort behov av att anställa ungdomar med kompetens. Inom landstinget ska 1 500 jobb ersättas under de närmaste tio åren.
- Och småföretagarna står inför generationsväxling och ser efter unga som kan ta över, säger Carina Centrén.
Snabbare med praktik
Deltagarna är överens om att praktik gör att ungdomarna kommer snabbare ut på arbetsmarknaden. I Danmark finns ett system där studier på högskolenivå drivs parallellt med praktik. Modellen är nu testad och på väg in i Sverige.
- Det kallas studentmedarbetarsystemet och Blekinge tekniska högskola är intresserad av att pröva modellen, säger Carina Centrén.
Roger Fredriksson (M) betonar att ungdomarna är en viktig pusselbit när det gäller den spetskompetens som kommunen behöver.
I onsdagens rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet deltog Gustav Nilsson (M), kommunalrådet Roger Fredriksson (M), Anders Johansson, sektionschef på Arbetsförmedlingen och Carina Centrén, regionchef på Svenskt Näringsliv. Representanter för IF Metall och Företagarna var också inbjudna, men hade lämnat återbud.
- Vi tror på samverkan mellan flera parter.
Samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög, står den offentliga sektorn, bland annat Ronneby kommun och Landstinget Blekinge inför ett stort behov av att anställa ungdomar med kompetens. Inom landstinget ska 1 500 jobb ersättas under de närmaste tio åren.
- Och småföretagarna står inför generationsväxling och ser efter unga som kan ta över, säger Carina Centrén.
Snabbare med praktik
Deltagarna är överens om att praktik gör att ungdomarna kommer snabbare ut på arbetsmarknaden. I Danmark finns ett system där studier på högskolenivå drivs parallellt med praktik. Modellen är nu testad och på väg in i Sverige.
- Det kallas studentmedarbetarsystemet och Blekinge tekniska högskola är intresserad av att pröva modellen, säger Carina Centrén.
Roger Fredriksson (M) betonar att ungdomarna är en viktig pusselbit när det gäller den spetskompetens som kommunen behöver.
Besök av min kollega Betty Malmberg (M)
Riksdagskvinnan Betty Malmberg (M) såg flera fördelar för Blekinges högskola, även om anslagen och utbildningsplatserna minskar. En egen profilering, samarbete med stora företag i närheten, och andra högskolor, är den rätta vägen, menade hon.
Betty Malmberg är ordförande i riksdagens utbildningsutskott och hälsade i går på i Karlskrona tillsammans med länets riksdagsman Gustav Nilsson (M). Samarbete var honnörsordet.
- Inte bara med det privata näringslivet. Det handlar också om offentlig verksamhet. Högskolan har en viktig roll för att skapa nya jobb på flera olika håll, menade hon.
Samtidigt är studieplatser på väg bort, 700 på högskolan i Blekinge, och ytterligare 500 när anslagen minskar 2016.
- Det är likadant på andra håll i landet och har mer att göra med att de kommande ålderskullarna. Det är färre som ska börja plugga. Då måste antalet läroplatser regleras.
- Men det utesluter inte offensiva satsningar. Mot kvalitativa och efterfrågade utbildningar. Och Sverige är redan det land som lägger mest pengar på forskning.
- Det är viktigt att regeringen ser BTH:s behov. Att högskolan kan konkurrera med de stora drakarna i utbildningar med hög kvalité. Vid tilldelningen av platser förra gången fick vi inget. Men nu hoppas vi på mer, tillade Gustav Nilsson.
Om nedläggningen av den privata internatskolan Lundsberg sa Betty Malmberg:
- Det som hänt är fruktansvärt. Men det var inte oväntat. Skolinspektionen gjorde en mycket tydlig markering.
Var det bra?
- Det är upp till myndigheten att avgöra. Nu måste de drabbade eleverna snabbt ges möjlighet att komma in i en ny skolverksamhet.
- Inte bara med det privata näringslivet. Det handlar också om offentlig verksamhet. Högskolan har en viktig roll för att skapa nya jobb på flera olika håll, menade hon.
Samtidigt är studieplatser på väg bort, 700 på högskolan i Blekinge, och ytterligare 500 när anslagen minskar 2016.
- Det är likadant på andra håll i landet och har mer att göra med att de kommande ålderskullarna. Det är färre som ska börja plugga. Då måste antalet läroplatser regleras.
- Men det utesluter inte offensiva satsningar. Mot kvalitativa och efterfrågade utbildningar. Och Sverige är redan det land som lägger mest pengar på forskning.
- Det är viktigt att regeringen ser BTH:s behov. Att högskolan kan konkurrera med de stora drakarna i utbildningar med hög kvalité. Vid tilldelningen av platser förra gången fick vi inget. Men nu hoppas vi på mer, tillade Gustav Nilsson.
Om nedläggningen av den privata internatskolan Lundsberg sa Betty Malmberg:
- Det som hänt är fruktansvärt. Men det var inte oväntat. Skolinspektionen gjorde en mycket tydlig markering.
Var det bra?
- Det är upp till myndigheten att avgöra. Nu måste de drabbade eleverna snabbt ges möjlighet att komma in i en ny skolverksamhet.
Dagens unga kan förlora 2000 kronor i månaden om Löfven får bestämma
Stefan Löfven har nu meddelat att Socialdemokraterna vill
skrota premiepensionen för att det blivit en ”dyr flopp”. Pengarna ska istället
gå till inkomstpensionen, så att bromsen inte ska slå till. Vi är uppriktigt
förvånade över att Socialdemokraterna tar till så desperata metoder för att
vinna röster. För detta kan bara handla om ett cyniskt röstfiske, så
ogenomtänkt är det.
Frågan är vad pensionärerna skulle gilla Löfvens förslag om
de fick klart för sig vad konsekvenserna blir? Det är nämligen deras barn och
barnbarn som kommer att få betala notan om förslaget blir verklighet - och det
rejält. Pensionsmyndigetern har räknat ut att dagens unga kommer att förlora
1000-2000 kronor per månad som pensionärer om Löfvens förslag blir verklighet.
Det blir närmare en halv miljon för en person som lever pensionärsliv i 20 år.
Detta är notan Löfven vill skicka till våra ungdomar för att dagens pensionärer
ska få det marginellt bättre, eller kanske ännu värre, för att S ska vinna
röster. Det är häpnadsväckande kortsiktigt och cyniskt.
Pensionssystemet kan uppfattas som snårigt och tekniskt
vilket tyvärr många utnyttjar för egna politiska syften. Det är inte svårt att
väcka känslor genom att prata om pensioner ”på börsen”. Eftersom att pensionsfrågan kan uppfattas som
svår är det så desto viktigare att hålla sig till fakta.
En av de viktigaste poängerna med premiepensionen är att
minska riskerna i pensionssystemet. Idag består pensionssystemet av två delar,
premiepension och inkomstpension (som är den största delen). Utvecklingen av inkomstpensionen styrs av
inkomstnivån i samhället (antal personer som arbetar och löneutvecklingen)
medan premiepensionen påverkas av aktiemarknaden. Detta gör systemet mindre
sårbart och utvecklingen har också visat att denna riskspridning har fungerat
väl.
All erfarenhet visar också att aktiemarknaden utvecklas
bättre än inkomsterna på lång sikt. Under det senaste decenniet har
premiepensionen ökat med drygt 3 procent per år medan inkomstindex bara har
ökat med drygt 2 procent. Historiskt har skillnaderna varit ännu större.
Avkastningen på aktier har varit närmare 6 procent jämfört med
reallöneutvecklingen på drygt 2 procent. För dagens unga, med uppåt 40 år kvar
till pension kommer premiepensionen därför att ge ett rejält tillskott i
plånboken. Så långt ifrån en ”flopp” man kan komma, skulle man kunna säga.
Det är viktigt att komma ihåg att för den som inte vill
göra något eget val i premiepensionen finns det statliga alternativet, sjunde
AP-fonden, som bara i år stigit med 18 procent, dubbelt så mycket som en
snittfond.
Vi skulle önska att vi kunde få en balanserad och saklig
debatt om premiepensionen som bygger på fakta och inte på myter och
fördomar. Vi vill ha ett pensionssystem
som är solidariskt och hållbart gentemot kommande generationer. Våra barn och
barnbarn ska inte behöva betala priset i morgon för en kortsiktig och
egennyttig politik idag.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Gustav Nilsson(M)
Riksdagsledamot
Socialförsäkringsutskottet
tisdag 27 augusti 2013
Det är dags att underlätta för jakt, jägare och viltkött
Jakt är inte bara en viktig och stolt svensk tradition utan handlar också om samspelet mellan människan, djuren och naturen. Men det finns flera omständigheter som behöver förbättras i detta sammanhang.
För det första ska beslut kring svensk rovdjurs och jaktpolitik tas så nära invånarna som möjligt. EU bör hålla sig borta från detta, särskilt då Sverige är ett stort och glesbefolkat land med vitt skilda förutsättningar från merparten av de andra EUländerna. Sverige ska själv få bestämma över sina jaktregler utan inblandning från klåfingriga EUbyråkrater.
För det andra är polisens handläggningstider för vapenlicenser tyvärr oskäligt långa och samma regler tillämpas inte runt om i landet. Långa väntetider för att få vapenlicens rimmar illa med att samhället i sin tur kräver att jägarkåren ska sköta viltvården och för detta krävs både träning och tillgång till rätt vapen. Hand läggningstiderna för vapenlicenserna måste därför kortas och bli mer enhetliga över landet.
En tredje aspekt är att den svenska vildsvinsstammen ökar och medför stora skador på lantbruket, naturen och trädgårdar samt orsakar trafikolyckor. Jaktreglerna bör ses över för att underlätta jakt på vildsvin så att vi inte tappar kontrollen över vildsvinens utbredning. Här bör vi överväga förenklade regler kring användning av kameror och belysning samt hantering av vildsvinskött, men även införa subventionering av de trikinprover som är nödvändiga för vildsvinskött.
Till detta kommer att viltkött är en viktig resurs som vi sedan länge tagit tillvara på i Sverige - det är en unik råvara som är god, nyttig och miljösmart. Konsumtion av och kunskap om viltkött och dess unika smak bör öka och marknadsföras bättre, till exempel inom Matlandet Sverige. Också inom det offentliga bör servering av viltkött uppmuntras. Det är inte bara gott och klimatsmart, det ökar också möjligheten att få avsättning för till exempel vildsvinskött så att vildsvinsstammen kan hållas nere.
Sveriges jägare gör ett mycket bra arbete på frivillig basis som håller nere antalet trafikolyckor, sköter landets viltvård och ger möjlighet till många goda viltmåltider - detta borde samhället uppmuntra ytterligare genom kortare handläggningstider för vapenlicens och förbättrade jaktvillkor.
För det första ska beslut kring svensk rovdjurs och jaktpolitik tas så nära invånarna som möjligt. EU bör hålla sig borta från detta, särskilt då Sverige är ett stort och glesbefolkat land med vitt skilda förutsättningar från merparten av de andra EUländerna. Sverige ska själv få bestämma över sina jaktregler utan inblandning från klåfingriga EUbyråkrater.
För det andra är polisens handläggningstider för vapenlicenser tyvärr oskäligt långa och samma regler tillämpas inte runt om i landet. Långa väntetider för att få vapenlicens rimmar illa med att samhället i sin tur kräver att jägarkåren ska sköta viltvården och för detta krävs både träning och tillgång till rätt vapen. Hand läggningstiderna för vapenlicenserna måste därför kortas och bli mer enhetliga över landet.
En tredje aspekt är att den svenska vildsvinsstammen ökar och medför stora skador på lantbruket, naturen och trädgårdar samt orsakar trafikolyckor. Jaktreglerna bör ses över för att underlätta jakt på vildsvin så att vi inte tappar kontrollen över vildsvinens utbredning. Här bör vi överväga förenklade regler kring användning av kameror och belysning samt hantering av vildsvinskött, men även införa subventionering av de trikinprover som är nödvändiga för vildsvinskött.
Till detta kommer att viltkött är en viktig resurs som vi sedan länge tagit tillvara på i Sverige - det är en unik råvara som är god, nyttig och miljösmart. Konsumtion av och kunskap om viltkött och dess unika smak bör öka och marknadsföras bättre, till exempel inom Matlandet Sverige. Också inom det offentliga bör servering av viltkött uppmuntras. Det är inte bara gott och klimatsmart, det ökar också möjligheten att få avsättning för till exempel vildsvinskött så att vildsvinsstammen kan hållas nere.
Sveriges jägare gör ett mycket bra arbete på frivillig basis som håller nere antalet trafikolyckor, sköter landets viltvård och ger möjlighet till många goda viltmåltider - detta borde samhället uppmuntra ytterligare genom kortare handläggningstider för vapenlicens och förbättrade jaktvillkor.
Gustav Nilsson (M)
riksdagsledamot Blekinge
Sten Bergheden (M)
riksdagsledamot Skaraborg
onsdag 21 augusti 2013
Rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet
Rundabordssamtal om ungdomsarbetslöshet
Vi arrangerar rundabordssamtalet i
Ronneby, en stad med stora utmaningar. Vi valde ut de aktörer vi trodde bäst
skulle komplettera varandra med olika perspektiv och synpunkter. Vi har bokat
bord: Brunnsparkens café och matsal (Wienercafé), delvis för att det är en
trevlig och neutral miljö men också för att det är en bransch som anställer
många unga.
Media
Pressmeddelande skickas ut till samtliga
lokala tidningar, radio och tv. Media bjuds in att delta kl 14.00
Förfarande
Vi inleder med en presentationsrunda där
alla får berätta vilka de är och vad de anser vara den största orsaken till
ungdomsarbetslösheten. Därefter har vi en öppen diskussion med Gustav som
moderator. Vi önskar få in många tankar och idéer som gör att vi gemensam
kommer framåt i det viktiga arbetet.
Deltagare:
Arbetsförmedlingen i Ronneby
Svenskt Näringslivs regionkontor
If Metall
Företagarna
Gustav Nilsson (M), riksdagsledamot
Blekinge
Roger Fredriksson (M), Kommunstyrelsens
ordförande
Varmt välkomna!
måndag 12 augusti 2013
Det svenska lantbruket håller högsta kvalitet
I vårt land har vi ett lantbruk och en djurhållning av högsta kvalitet. Det finns ett gott miljötänkande och en god djurvälfärd. Inom det svenska lantbruket används mindre bekämpningsmedel och inom djurhållningen mindre mediciner, jämfört med många andra länder.
I många fall har våra djur större ytor att vistas på och många av våra djur får också gå ute. Detta är viktigt och något som vi ska vara stolta över och slå vakt om och göra till en konkurrensfördel för vårt land. Sverige måste här vara pådrivande mot andra länder inom EU.
Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. Den moderatledda Alliansen har under lång tid drivit frågan om en bättre, rimligare och effektivare landsbygd och jordbrukspolitik inom Europa. Inom EU håller man nu på att ta fram förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik, CAP, Common Agricultural Policy.
Vi har ett långt land med olika förutsättningar och olika tyngdpunkter på skogs- och åkermark. Det är viktigt vi får ett system där reglerna kring gårdsstödet anpassats till svenska förhållanden. Våra utgångspunkter för en ny jordbrukspolitik är subsidiaritet, alltså att så mycket som möjligt bestäms på lägsta möjliga nivå nationellt.
Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering. Den moderatledda Alliansen har under lång tid drivit frågan om en bättre, rimligare och effektivare landsbygd och jordbrukspolitik inom Europa. Inom EU håller man nu på att ta fram förslag till en ny gemensam jordbrukspolitik, CAP, Common Agricultural Policy.
Vi har ett långt land med olika förutsättningar och olika tyngdpunkter på skogs- och åkermark. Det är viktigt vi får ett system där reglerna kring gårdsstödet anpassats till svenska förhållanden. Våra utgångspunkter för en ny jordbrukspolitik är subsidiaritet, alltså att så mycket som möjligt bestäms på lägsta möjliga nivå nationellt.
Vi vill betona betydelsen av pelare II, miljö- och landsbygdsstöd. Långsiktigt är det viktigt vi skapar ett lantbruk med god miljöhänsyn och som strävar mot ett öppet landskap.
Vi vill också uppmuntra insatser som skapar en levande landsbygd. Beträffande pelare I, direktstöd till lantbrukare, måste denna ges en utformning som är hållbar över tid. Det är inte rimligt att hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd där skattepengar exempelvis går till att finansiera tobaksodlare i södra Europa.
Redan under det svenska EUordförandeskapet 2009 var Alliansen drivande för att förenkla vardagen för lantbrukare. Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det skall bli enklare för lantbrukaren. Dagens regelverk är alltför krångligt och skapar tidsödande merarbete för den enskilde. Vi kommer därför att arbeta vidare för att skapa en enhetlig europeisk jordbrukspolitik med mindre byråkrati, bättre djurvälfärd samt ökat fokus på miljö kopplat till jordbruk.
Våra svenska lantbrukare och djurproducenter måste ges möjlighet att konkurrera på lika villkor jämfört med sina kollegor i övriga EU länder. I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. Det borde finnas goda möjligheter att öka vår självförsörjningsgrad för livsmedel. I synnerhet då vi har så hög kvalitet i vår livsmedelsproduktion. Konsumenterna måste få ökad kunskap om hur olika livsmedel producerats och det måste ställas större krav inom det offentliga då man gör upphandlingar.
För att konsumenten aktivt skall kunna göra sina val måste våra livsmedel i ökad omfattning märkas. Landsbygden har stora förutsättningar och livsmedelsproduktionen i världen måste öka för att i framtiden kunna försörja en allt större befolkning. Ger vi våra svenska lantbrukare och djurhållare rätt förutsättningar har Sverige bra förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen.
" Byråkratin kring jordbrukspolitiken måste minska och det ska bli enklare för lantbrukaren " I Sverige är varannan tugga som vi äter importerad. "
Europas jordbrukspolitik är i behov av reformering.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet
Åsa Coenraads (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet
Christer Akej (M) riksdagsledamot miljö- och jordbruksutskottet
måndag 5 augusti 2013
Valet 2014 kan bli avgörande för minknäringens framtid
I Sydöstran onsdagen den 24:e Juli finns på både ledar och nyhetsplats synpunkter på
Socialdemokraternas oklara besked i minkfrågan. S är för tystlåtna och måste ge
besked är återkommande i texterna.
Vi vet att S har ett gammalt kongressbeslut om att förbjuda
minkfarmar och vi vet också att
Alliansregeringen
genom riksdagsbeslut att minknäringen
ska vara kvar skapat
framtidstro för minkfarmarna.
Valet 2014 kan bli avgörande för minknäringens framtid. Både
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har på sin kravlista att förbjuda minkfarmar
och införa näringsförbud.
En regering ledd av Löfven kommer inte att få en egen
majoritet utan måste både förhandla och göra eftergifter mot tilltänkta
regeringspartners som MP och V.Detta även om någon enstaka S-riksdagsledamot
eventuellt skulle spjärna emot. Minknäringen skulle vid ett maktskifte gå en
mycket osäker framtid till mötes.
Det bästa för minknäringen i
Blekinge är en fortsatt Alliansregering.Då kommer minknäringen att
finnas kvar den kommer att kunna utvecklas och ges fortsatt framtidstro.
Befintliga farmare får möjlighet att expandera
och göra långsiktiga investeringar. Nytillkommande farmare får också möjlighet att starta upp,
det finns idag ett allt större intresse för detta. En rödgrön regering skulle
vara ett hot mot minknäringen och därmed också ett hot mot en viktig näring i
Blekinge.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jeppe Johnsson(M) Gruppledare Sölvesborg
Jobben - viktigaste frågan
Jobben är vår viktigaste fråga. Alliansen har genomfört flera reformer för att skapa bättre förutsättningar för jobb till unga. Men det räcker inte, steget från utbildning till arbete måste gå snabbare och vara enklare.
Därför vill vi satsa på YAjobb, en anställning som kombinerar arbete och utbildning.
I Blekinge är 2 278 unga människor arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral, utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.
För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal.
Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.
Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YAjobb, med en kraftig lönesubvention, motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handledning och utbildning.
En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YAjobb kosta under 9 000 kronor.
Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av akasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift.
Skillnaden i politiken är tydlig. Vi vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning.
De vill i stället fördubbla arbetsgivaravgift en för de unga, fördubbla restaurangmomsen och de vill försämra det populära rutavdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.
Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbets marknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.
Hillevi Engström (M) arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
I Blekinge är 2 278 unga människor arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Unga som söker jobb vill få möjlighet att visa vad de går för. Men de möts ofta av arbetsgivare som i första hand efterfrågar erfarenhet. Det blir lätt en negativ spiral, utan ett jobb ingen erfarenhet, utan erfarenhet inget jobb.
För att underlätta övergången från utbildning till arbete och för att säkra företagens kompetensbehov har arbetsmarknadens parter inom ett antal branscher tecknat yrkesintroduktionsavtal.
Unga utan relevant yrkeserfarenhet får utbildning och handledning under en del av arbetstiden. Parternas initiativ är ett viktigt steg för att skapa bredare vägar till arbete för unga.
Vi vill bidra till att fler avtal tecknas och att fler unga anställs. Detta vill vi göra genom satsningar på YAjobb, med en kraftig lönesubvention, motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften för unga och ett handledarstöd på 2 500 kronor per månad. Den anställde får avtalsenlig lön för tiden i arbete och därutöver handledning och utbildning.
En anställning som i dag kostar nästan 21 000 kronor i månaden för arbetsgivare skulle med förslaget på YAjobb kosta under 9 000 kronor.
Mot bakgrund av de steg som parterna har tagit för att möjliggöra fler jobb för unga är vi dessutom beredda att slopa differentieringen av akasseavgiften. Det innebär att mer än 2,3 miljoner arbetstagare får sänkt avgift.
Skillnaden i politiken är tydlig. Vi vill genomföra satsningar för fler jobb till unga. Socialdemokraterna vill konsekvent gå i motsatt riktning.
De vill i stället fördubbla arbetsgivaravgift en för de unga, fördubbla restaurangmomsen och de vill försämra det populära rutavdraget. Den politik som Socialdemokraterna går fram med hotar över 70 000 jobb och udden är riktad mot de unga. Det är fel väg att gå.
Sverige behöver en arbetslinje som gör det mer lönsamt att arbeta, sänker trösklar in till arbets marknaden och gör det lättare att anställa och driva företag.
Hillevi Engström (M) arbetsmarknadsminister
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge och ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Skogen kan ge fler gröna jobb
Skogen är en fantastisk resurs som är fundamental för den
biologiska mångfalden, som ger oss energi och råvara till allt från byggvaror
till kläder. Dessutom skänker skogen oss fantastiska möjligheter till jakt och
friluftsliv. I Sverige är vi duktiga på att ta till vara på vad skogen ger.
Sverige är världens näst största exportör av papper,
pappersmassa och sågade trävaror. Direkt eller indirekt sysselsätter
skogsnäringen uppemot 200 000 människor i Sverige. Skogsindustrins
betydelse för svensk ekonomi är med andra ord mycket stor, och motsvarar 11-13
procent av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och
förädlingsvärde. Skogsindustrin är därmed en av våra viktigaste basindustrier som
skapar arbetstillfällen i hela landet, inte minst på mindre orter och på
landsbygden. Trots att Sverige redan är en skoglig stormakt tror vi att skogen
har mer att ge om vi brukar resursen klokt och vågar att tänka nytt.
I syfte att skapa fler jobb med skogen som bas har landsbygdsminister
Eskil Erlandsson lanserat regeringens vision ”Skogsriket – med värden för
världen”. Med det hållbara brukandet av skogen som grund vill Alliansen skapa
förutsättningar för fler jobb. Det kan handla om att öka förädlingsgraden eller
att utveckla turismnäringen. Som en del av satsningen på Skogsriket har
Skogsstyrelsen tilldelats 80 miljoner kronor under fyra år för åtgärder som
skapar förutsättningar för fler jobb. Denna satsning kommer att stödja och
stimulera till innovation och utveckling. Dessutom innehåller regeringens forskning-
och innovationsproposition en spännande satsning på forskning om skogsråvaror
och biomassa. Syftet är att utveckla nya material och biobaserade produkter som
både kan bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle och till nya jobb och
företag i Sverige. Den svåra situation som många av våra tradionella massabruk
befinner sig i på grund av en sjunkande efterfrågan på bl.a. tidningspapper understryker
betydelsen av att satsa på forskning och utveckling av morgondagens produkter. Vi
är övertygade om att skogen har förutsättningar att generera ännu fler gröna
jobb genom forskning, innovation och duktiga företag.
Gustav Nilsson(M)
Riksdagsledamot från Blekinge och ledamot i
Arbetsmarknadsutskottet
Johan Hultberg (M)
Riksdagsledamot från Kronoberg och ledamot i Miljö- och
jordbruksutskottet
Alliansens gymnasieskola rustar eleverna för framtiden
Socialdemokraterna upprepar över hela landet ”sina” förslag för att förbättra skolan.Nu senast i Almedalen En ganska intressant lista eftersom nästan alla punkterna är sådant som redan är genomfört eller beslutat av dagens regering. Exempelvis förslagen om att stärka läraryrket, kompetensutveckling, bättre karriärvägar, stärkt pedagogiskt ledarskap och forskningsinstitut för lärande. Även förslagen om att fördela resurserna mer efter elevernas behov och stötta skolor med tuffa förutsättningar är en kopia av regeringens politik, liksom när det gäller utvecklingen av gymnasiets yrkesprogram. Gymnasiets nya yrkesprogram innehåller idag fler kurser med koppling till yrket och utformas i samråd med branschfolk.
Socialdemokraterna verkar vilja gå till val på att genomföra skolreformer som redan är genomförda av Alliansen.
På några punkter skiljer vi oss däremot åt ordentligt. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever, och både LO och Socialdemokraterna vill tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Redan idag börjar nästan 99% av eleverna i gymnasieskolan. Problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet, problemet är att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet. Från och med kommande läsår kommer det att vara möjligt att läsa in högskolebehörighet på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt. Vi tror det är en bättre väg än att tvinga alla elever att gå gymnasiet och dessutom tvinga alla att läsa in högskolebehörighet.Alliansen satsar stort på lärlingsutbildning.
Socialdemokraternas politik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa. Alliansens gymnasiereform kommer att rusta fler elever för framtidens arbetsmarknad.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet
Jan Ericson (M) Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
Socialdemokraterna verkar vilja gå till val på att genomföra skolreformer som redan är genomförda av Alliansen.
På några punkter skiljer vi oss däremot åt ordentligt. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever, och både LO och Socialdemokraterna vill tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet.
Redan idag börjar nästan 99% av eleverna i gymnasieskolan. Problemet är inte att för få elever börjar gymnasiet, problemet är att inte alla slutför sin utbildning. Det senaste decenniet har runt 20-30% hoppat av gymnasiet i förtid. En av orsakerna har varit att man tvingat alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Alliansen har tagit bort detta obligatoriska krav, men den som vill kan självklart läsa in högskolebehörighet. Från och med kommande läsår kommer det att vara möjligt att läsa in högskolebehörighet på alla yrkesprogram inom ramen för programmet, utan utökade kurser. Men det ska fortfarande vara frivilligt. Vi tror det är en bättre väg än att tvinga alla elever att gå gymnasiet och dessutom tvinga alla att läsa in högskolebehörighet.Alliansen satsar stort på lärlingsutbildning.
Socialdemokraternas politik har redan prövats, och den ledde till massor av avhopp från gymnasieskolan. Det är dessa ungdomar som idag är långtidsarbetslösa. Alliansens gymnasiereform kommer att rusta fler elever för framtidens arbetsmarknad.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet
Jan Ericson (M) Riksdagsledamot utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)