Skriver i BLT om vikten av att fler ungdomar kommer in på arbetsmarknaden
Ett större antal elever bör ges möjlighet att välja en lärlingsutbildning, det vill säga en praktisk gymnasieutbildning på en arbetsplats. Detta för att sänka tröskeln in till ett fast jobb på arbetsmarknaden.
Traditionellt har Sverige haft yrkesutbildningen placerad vid skolan, medan andra länder i Europa såsom Tyskland och Österrike har yrkesutbildningen stationerad vid arbetsplatsen. Gemensamt för dessa länder är också att ungdomsarbetslösheten är lägre.
I höstens budgetproposition föreslår regeringen ett antal insatser för att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet. Arbetsplatser som tar emot en lärling får i dag 30 000 kronor per lärling och år i anordnarbidrag. För att ytterligare motivera arbetsgivare att ta emot lärlingar föreslås att bidraget höjs till 47 500 kronor per lärling och år.
Dessutom föreslås det att anordnarbidraget höjs med 10 000 kronor per lärling och år om handledaren på arbetsplatsen har av Skolverket godkänd handledarutbildning. Vidare föreslås utvecklingsbidrag så att fler lärlingsutbildningar etableras i landets kommuner. En stimulans att ta tillvara för kommunerna i Blekinge.
Lärlingsutbildning är mycket positiv på många sätt. Den ger arbetslivserfarenhet och elever som känner sig skoltrötta, eller som är mer praktiskt inriktade, kommer att få nya möjligheter till en bra yrkesutbildning. Sammantaget handlar det om en satsning på över en miljard kronor de kommande fyra åren. Med förslagen om lärlingsutbildning är målsättningen att det ska bli högre kvalitet på yrkesutbildningen och fler lärlingar. Viktigt är att fortsätta arbetet för att höja utbildningsnivån och underlätta för unga att få ett arbete. Blekinge har hög ungdomsarbetslöshet. Satsningen på en ny lärlingsreform är ett viktigt inslag för att få fler unga i arbete i vårt län.
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge, ledamot i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar