onsdag 30 juni 2010

Sommaravslutning i riksdagen


Göran Lennmarker Per Westerberg jag och Carl Bildt

torsdag 17 juni 2010

Puuh.. Tillbaka på arbetsrummet efter votering i kammaren.

Riksdagen sa med knapp majoritet (bara två röster)ja i den historiska omröstningen om att nya kärnkraftverk får byggas.Den så kallade avvecklingslagen upphävs.
Förbudet mot att uppföra nya kärnkraftsreaktorer tas bort och det skapas förutsättningar för ett generationsskifte i det svenska kärnkraftsbeståndet.Beslutet är bra för Sverige och bra för Blekinge. Företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning även i framtiden.En energiförsörjning som bygger på tre ben kärnkraft,vattenkraft och förnyelsebart,(bioenergi,vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion).
Kärnkraften är ett av de mest kostnadseffektiva och minst koldioxidbelastande alternativen,vilket är viktigt med tanke på klimatfrågan.
Vänsterkartellen S V MP:s alternativ om avveckling av kärnkraften är ett orealistiskt alternativ som hotar basindustrin och därmed jobben.

onsdag 16 juni 2010

Lika vård läka bäst

Sjukskrivningarna har minskat i Sverige. Men fortfarande är kvinnor mer sjuka än män. Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt detta och funnit att det skiljer stort i hur man behandlar patienterna – helt beroende på om de är män eller kvinnor. Sjukvården visar helt enkelt olika förväntningar inför den patient man möter.

Män och kvinnor får exempelvis inte medicinering i samma utsträcking, inte heller behandling och rehabilitering på samma sätt. Man missar ofta depressioner hos män och samtidigt får kvinnor mer sällan än män frågor om alkoholmissbruk. Så här ska det självfallet inte vara. Kvinnor och män ska behandlas likvärdigt av sjukvården. Jämställd vård kan innebära lika, men också olika vård för kvinnor och män. I vissa fall är de medicinska behoven samma för kvinnor och män men sjukvården ger olika vård. I andra fall kan det vara rätt att ge kvinnor annan vård än männen. I dessa fall ger sjukvården ofta ändå samma vård oavsett kön.

Det är en sjukvårdskultur och sätt att bemöta män och kvinnor som måste ändras. Kvinnor blir oftare feldiagnostiserade och felopererade än män. Kvinnor får vänta längre på tid för besök hos läkare och för behandling än vad män behöver. Kvinnor är sjukare när de väl får vård än män. Kvinnor har sämre tillgång till vård än män. Det är inte ovanligt att män får nyare och dyrare mediciner och kvinnor får den äldre sorten.

I Socialstyrelsens sammanställning av vårdrelaterade infektioner framkom däremot att vårdinfektioner oftare drabbar män än kvinnor. Att det finns så många skillnader mellan kvinnor och män i vården beror oftast inte på medvetna val. Det är därför det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra såväl patienter som medarbetare i vården om detta. Vi moderater kan aldrig acceptera att kvinnor och män inte får likvärdig vård. Kunskapen om skillnaderna måste spridas, inte minst inom vården och på vårdutbildningarna.

tisdag 8 juni 2010

Ett modernt jordbruk

Svenskt jordbruk är en viktig näring för Sverige. Sveriges bönder producerar mat med hög kvalitet och är betydelsefulla i arbetet med att förbättra miljön.

Det pågår en massa olika forskningsprojekt inom stärkelse- och sockerindustrin som om de lyckas kan vara av betydelse för jordbruket. Det finns ett litet problem för svenskt jordbruk som regeringen måste fortsätta att arbeta med och det är det svenska regelverket för jordbruket. Blekinges bönder måste ha samma regler som övriga bönder i Europa Det ska vara konkurrens på samma villkor om köttet eller spannmålen kommer från Sverige eller något annat EU land.
Alliansregeringen har i landsbygdsprogrammet för 2007 - 2013 satsat 35 miljarder kronor för att förbättra konkurrenskraften, utveckla landsbygdsföretagandet och ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket. Detta arbete måste fortsätta och utvecklas.Jordbruket och miljön Blekinges bönder håller landskapet öppet med hjälp av djur som betar ängs- och hagmarker i länet . Det finns inga byråkrater som kan göra detta jobb med olika insatser från samhället, detta kan endast sker med hjälp av bönderna.
Jordbruket har genom projektet Greppa näringen aktivt deltagit i att minska övergödningen, detta måste utvecklas ytterligare i samverkan med Sveriges bönder. I Blekinge vill vi utveckla den småskaliga livsmedelsproduktionen vilket ger möjlighet för företagen inom jordbruks- och livsmedelssektorn att växa. Detta leder också till mer närproducerad livsmedel.
Satsningar från alliansregeringen 160 miljoner kr fram till 2013 ska avsättas för satsningen ”Sverige – det nya matlandet”. Detta för att fler organisationer och företag som vill hjälpa till med att uppnå visionen ska kunna söka medel. Detta ger stimulans till export av svenska varor samt extra stöd för småskalig produktion, ekologiskt odlat eller närproducerad mat. Vi arbetar också för att tullar och hinder ska tas bort så att svensk mat kan säljas över hela världen.

Det ska vara lätt att vara anhörig- det är tillräckligt svårt ändå!

Anhöriga är livsviktiga. Utan anhöriga skulle den offentliga vården kollapsa.
Idag hjälper nästan var fjärde vuxen person regelbundet en äldre eller sjuk anhörig i eller utanför det egna hushållet. De anhöriga står för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Hjälpen utförs oftast av makan och kan bestå av socialt stöd, tillsyn eller hushållssysslor, men handlar ofta också om personlig hygien, matning och sjukvård.
Det är ofta både glädjande och meningsfyllt att ta hand om en anhörig men det kan också vara förknippat med oro, tung arbetsbelastning och försämrad ekonomi. Känslan av att inte räcka till och utmattningssymtom är vanliga.



Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka, men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att de som bor där får den hjälp de behöver. Den insats som den anhörige gör är en ren besparing för kommunen. Och det är inga småsummor vi talar om. Bara de insatser som utförs av anhöriga till dementa beräknas spara 40 miljarder om året för kommuner och landsting.

Anhörigstödet varierar mycket över landet. Ofta tas den anhöriga för given. Jag har träffat många kvinnor som nästan gått på knäna och behövt avlösning men nekats stöd eftersom lagen säger att det är den sjuke, kanske även lätt demente maken, som ska söka stöd. Han förstår inte hennes situation, men det är hon som går under utan hjälp. Det är inte acceptabelt. De anhörigas insatser är ovärderliga. Jag och Moderaterna vill därför arbeta för följande förändringar i anhörigstödet:

Kommunerna ska sluta ta anhörigas insatser för givna och istället fråga efter vilket stöd de behöver. Det är den anhörige och inte den äldre eller sjuke som ska avgöra vilket anhörigstöd och avlastning som behövs.


Anhörigstödet ska vara lika över landet. Kommunerna ska ta fram en individuell stödplan och egen kontaktperson för varje anhörigvårdare. Stödet måste anpassas till varje situation och utgå från den anhöriges behov.


Anhörigstödet ska mätas jämföras och utvärderas. Det bör ingå i Socialstyrelsens eller SKL:s kvalitetsmätningar.


Inför en pensionsgrundande närståendepenning. Man ska inte behöva lida ekonomiskt för att man ger sina nära en god omvårdnad. Eftersom det ofta handlar om kvinnor är det också en viktig jämställdhetsfråga.


Inför VAF - ersättning för vård av sjuk förälder. På samma sätt som föräldrar kan stanna hemma med ersättning för vård av sjukt barn, bör man kunna få ersättning för att följa en sjuk förälder till sjukhuset.



Med en åldrande befolkning och en växande arbetsbörda för anhöriga är det viktigt att vi utformar ett anhörigstöd så att det blir hållbart i längden, både för individ och samhälle. Misslyckas vi med det riskerar vi de anhörigas hälsa, och när de inte orkar längre faller ansvaret för de äldre tillbaka på samhället. Det är hög tid att uppvärdera de anhörigas insatser i samhället och ge dem det stöd de behöver!

tisdag 1 juni 2010

Moderata socialkommittén hos kvinnliga vårdföretagare på ABC Logopedtjänst


Med vårdvalet har köerna för barn med läs- och skrivsvårigheter kortats från 2 år till 3 veckor, berättade de 3 logopederna för de moderata riksdagsledamöterna.
- Nu kommer vår kunskap och kreativitet barnen till godo, tidigare hindrade administration och avtalen med landstinget detta. Nu ligger fokus på barnen och på kvalitet. Det märks att det betalar sig när man gör ett bra jobb, säger logopederna på ABC Logopedtjänst.
Logopederna Anna, Ann-Charlotte och Anna-Karin arbetar med barn och ungdomar som har dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Sedan vårdvalet infördes i Stockholm har köerna för dessa barn minskat från 2 år till 3 veckor. Det är inte minst viktigt då 2 år är väldigt lång tid i en ung människas liv. Numera får barnen insatser som hjälper dem på ett tidigt stadium. Även administrationen har förbättrats då mindre tid läggs på onödiga och långa möten: - Det är friare och enklare att styra arbetet i en mindre verksamhet, berättar logopedtjejerna.
Logopederna på ABC Logopedtjänst menar att behovet för logopedtjänster kommer att öka i framtiden. Ungefär 5 % av alla barn har läs- och skrivsvårigheter, och det är avgörande med ett gott samarbete mellan logopeder, skola och föräldrar. När nu väntetiderna har kortats spelar kvaliteten en större roll när logopederna ska konkurrera om remisserna, något som tjejerna ser som positivt.


- Det var ett mycket intressant och inspirerande besök. Effekterna av vårdvalet är enorma på detta område, vilket är väldigt positivt. Kvaliteten ökar, köerna minskar och nya tjänster och idéer genereras – det gynnar patienterna och det är just det som vårdvalet handlar om.



Nej till ökad skatt på åkerier

Blekinge är ett län där man är beroende av många olika transportslag. När det gäller skogsnäringen så körs de flesta transporter med lastbil och varje lastbil som transporterar skogsråvara kör ofta runt 20 000 mil på ett år. Den drar ca. 6 liter milen vilket gör att den höjda koldioxidskatten på ca. 50 öre litern ger en ökad milkostnad på 3 kr. Till detta skall läggas en kilometerskatt på 14 kr per mil. Således ökar kostnaden med 17 kronor per mil eller 340 000 kronor för en lastbil per år.

Detta blir en tung ekonomisk börda för Blekinges företagande, och i synnerhet för skogsägarna och anställda inom skogsindustrin. Så nog är vänsterkartellens jobbstoppspolitik effektiv. Vi moderater lovar tillsammans med övriga i Alliansen att kilometerskatten INTE skall införas. Människor i Blekinge behöver en politik som ger jobb – inte det motsatta.

Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot
Ulf Berg(M) Riksdagsledamot