Utan utvärdering skadas skolan

Svensk skola hade sett bättre ut om den kontinuerligt hade utvärderats av pedagogiska forskare. På denna punkt har forskareliten inte tagit sitt ansvar. Vi vill inte svartmåla skolan, men samtidigt är det viktigt att belysa områden där det finns brister. Tendensen att vilja sticka huvudet i sanden är tyvärr utbredd, inte minst i den pedagogiska forskareliten.

Ibland måste vi också konstatera att vi kan göra mer. Vi har inte tid att dölja problemen. Ett konstruktivt offentligt samtal om bristerna i skolan syftar till att råda bot på de åtskilliga bekymmer som vänsterpolitiker och pedagogiska forskare länge blundat för. Moderaterna vill till exempel stärka läraryrkets status. Det är en omfattande process som ibland innebär ett ifrågasättande av både lärarutbildning och pedagogisk forskning.

Många forskare ger uttryck för en skepsis mot att mäta och utvärdera resultat. Självklart finns det saker som är svåra att mäta, men om vi vill utveckla och modernisera skolan måste den naturligtvis kontinuerligt utvärderas på olika sätt. Istället för att med armarna i kors krasst konstatera att ”vissa saker är svåra att mäta”, borde man vara konstruktiv och ta intryck av internationell forskning, där det i hög grad visat sig vara möjligt att utvärdera det mesta. Att klamra sig fast vid den skola som havererat genom att blunda för den entydiga statistik som finns att tillgå, är inte vägen framåt.

Under lång tid har svensk pedagogisk forskning varit fientligt inställd till utvärdering av undervisningsmetoder. Knut Sundell (docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen) har visat att den pedagogiska forskningen i Sverige har en märklig fokus på allt utom utvärdering av effektiva undervisningsmetoder. Nära nittiofem procent av alla pedagogiska avhandlingar fokuserar på något helt annat, vilket är häpnadsväckande.

De pedagogiska modeller som tillämpats i Sverige har inte utsatts för kritisk granskning. Ett tydligt exempel på pedagogik som varit förödande för våra barn och ungdomar, är modellen där läraren spelar en passiv roll i klassrummet. Nu visar omfattande internationell forskning att nämnda modell ger mycket dåliga resultat. Forskningen understryker istället betydelsen av lärare som aktiva pedagoger. Lärarna ska förmedla kunskap och aktivt delta i elevens inlärningsprocesser med hjälp av kontinuerlig uppföljning.

Genom kontinuerlig utvärdering och seriös pedagogisk forskning, ska vi skapa en skola där lärarna har tillgång till de mest effektiva undervisningsverktygen. Forskningen måste därför vara inriktad mot att ta fram evidensbaserade metoder, vilket borde vara en självklarhet. Vårt kraftfulla reformpaket under åren 2011-2012 syftar till att bygga upp en modern kunskapsskola. Vi moderater önskar att vi en gång för alla kunde vara eniga om att vi ska ha en kunskapsorienterad skola, byggd på forskning, och inte en skola baserad på ideologi och trivselpedagogik.

Margareta Pålsson (M)
Ordförande i riksdagens Utbildningsutskott

Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamot Blekinge