En bättre folkhälsa

Motivering

Ingen annan än den enskilde ansvarar ytterst för sin egen hälsa. När vår hälsa är god känner vi tryggheten och friheten att kunna forma våra liv som vi själva vill ha dem. Ohälsa innebär på samma sätt ofta ett stort mått av otrygghet och en känsla av otillräcklighet. Faktorer som ofta bidrar till ett större välbefinnande och en bättre självupplevd hälsa är hälsosamma levnadsvanor, meningsfullhet och stor påverkan i vardagen samt utvecklingsmöjligheter.

Människor måste kunna bygga sig ett tryggt liv med egen makt över vardagen. För detta krävs kunskaper som kan grundlägga ett friskt och bra liv, men även utrymme för att kunna använda sig av dem. Allt för liten tilltro sätts idag till den enskildes ansvar och möjligheter att göra detta. Att förebygga ohälsa är både en skyldighet och en rättighet för varje medborgare.
Som ovan anförts ligger hälsofrågan ytterst på den enskilde. Dock har samhället och staten också ett ansvar – ett ansvar att erbjuda och påvisa stöd och information för en bättre folkhälsa. Hälsofrämjande folkhälsoarbete bör utgå från det friska och välfungerande i samhället, för att sedan låta detta ”smitta av sig” till övriga delar.

Stödet vid folkhälsoarbete till den enskilda från såväl kommuner, som landsting och stat har stärkts under alliansregeringens tid men kan och bör utvecklas ännu mer. En viktig del i arbetet mot en bättre folkhälsa är fokus på så kallade livsstilssamtal. Dessa förs i allt för liten utsträckning med människor i de mer kritiska grupperna, vilka utsätter sig för större risker genom bland annat hög alkoholkonsumtion och bruk av narkotika. Med ökad kunskap om den egna situationen och tillgång till hjälp- och stödinsatser kan människor som på ett eller annat sätt drabbats av ohälsa eller hamnat i en social återvändsgränd få den hjälp de behöver för återgång till ett mer hälsosamt liv.

Skolorna har en oerhört viktig roll i det förebyggande folkhälsoarbetet. Med tidig och frekvent information kring hälsa och ohälsa skapas kunskaper och levnadssätt som kan bidra till ett friskare Sverige. Information om ett hälsosamt leverne bör således genomsyra hela skoltiden. Barn som lever i familjer där missbruk förekommer måste särskilt uppmärksammas. I samarbete med kommunerna bör stödgrupper för hjälp till dessa barn inrättas. En ökad satsning på psykologer till landets ungdomsmottagningar samt självmordsförebyggande åtgärder är vidare saker som är centrala för en ökad hälsa bland landets yngre. Därför är den stora elevhälsosatsningen från alliansregeringen oerhört välkommen.

Betydande insatser för folkhälsan bör även göras där majoriteten av landets befolkning spenderar en stor del av sin vardag, på arbetsplatsen. Genom morötter och ekonomiska incitament bör företag uppmuntras till att införa friskvårdssatsningar för sina anställda. En minskad ohälsa på arbetsplatsen är någonting som såväl stat som arbetsgivare drar stora vinster av. En vidare satsning på företagshälsovård är därför ett naturligt steg i vårdens utveckling.
Många av dessa frågor avgörs och konkretiseras idag på såväl kommunal som regional nivå. Det gör dock inte frågorna mindre intressanta för riksdagen och det nationella folkhälsoarbetet. Jag önskar med denna motion att riksdagen uttrycker en viljeriktning om att prioritera det viktiga folkhälsoarbetet. I enlighet med vad som ovan anförts menar jag att vi måste fokusera mer på förebyggande av ohälsa. Ju tidigare ohälsan bekämpas, desto mindre lidande för den enskilde och större vinst för oss alla.