Förslaget att göra Försäkringskassans Karlshamnskontor till en filial under Kalmarkontoret är mycket oroväckande. Det skulle om det blir verklighet innebära ett hårt slag mot, inte bara Karlshamn, utan hela Blekinge. Argumenten som anförs för denna förändring får anses vara av grund natur. Vi saknar en djupare dimension och kommer med bestämdhet att verka för att en ordentlig konsekvensanalys kommer till stånd innan beslut tas. Vi är övertygade om att en sådan kommer att tala till Karlshamns fördel
Blekinge är ett litet län. Vi har inte råd att tappa viktiga jobb utan någon som helst rimlig anledning. Varje jobb är viktigt. Varje jobb betyder något. När det gäller Försäkringskassans planer på att göra det större Karlshamnskontoret till en filial under det mindre Kalmarkontoret är det signaler som får betecknas som mycket bekymmersamma. Extra allvarligt blir det när man beaktar det faktum att cirka 80 procent av de anställda i Karlshamn är kvinnor med en genomsnittsålder på 40,6 år. Det är i denna grupp många unga som kanske har fått sitt första jobb, just på Försäkringskassan. Familjer som har tagit chansen att skaffa hus, har banklån och andra åtaganden, med jobbet som garant. Det förslag som nu ligger på bordet ger självklart upphov till oro och stress. Att genomlida sömnlösa nätter på grund av ett förslag som i grund och botten går emot allt logiskt tänkande måste kännas frustrerande.
Och var finns logiken? De motiveringar som Försäkringskassans ledning gett i det här fallet är minst sagt diffusa. Det talas om närheten till universitet. Men med tanke på att den utbildning som erbjuds i Kalmar knappast kan anses vara relevant i detta sammanhang är argumentet inte hållbart. Det är snarare i Blekinge, Kristianstad och Lund de högskolor finns som har just de utbildningar som kan vara aktuella. Det finns ett mycket stort antal personer med den kompetens som erfordras i Karlshamns upptagningsområde, varför det inte finns några egentliga rekryteringsproblem. Argumentet håller sålunda inte.
När det gäller storleken på respektive stad är även detta ett grunt argument. Det relevanta i sammanhanget måste vara hur stort upptagningsområdet är. Även här talar mycket för Karlshamn. Det är en befolkningstät region. Omkring 225 000 människor i ett område runt Karlshamn kan nå staden på under en timmes restid. Vi har bra tågförbindelser och en E22 som visserligen behöver investeringar, men som ändå gör resande till och från Karlshamn enkelt.
Har detta vägts in i bedömningen? Eller har Försäkringskassans ledning helt enkelt jämfört storleken på städer rakt av och utifrån detta dragit slutsatser? Frågorna är många. Informationen är bristfällig. När det gäller ett beslut som kommer att påverka så många människor är det ett absolut grundkrav att en noggrann helhetsbedömning görs. I det här fallet verkar det som om förslaget lanserats redan i halvtid. Det är inte acceptabelt. Vårt råd blir därför: Tänk om. Tänk rätt.
Annicka Engblom (M)
Gustav Nilsson (M)
Riksdagsledamöter Blekinge
måndag 28 november 2011
Äldre vill bo hemma så länge som möjligt
Under hösten har vi moderater intervjuat både boende och personal på flera av länets äldreboenden.
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
Här kommer några kommentarer och intervjuer som vi moderater framfört till media och berörda.
Vi ville veta hur vi kan göra äldrevården i länet till den allra bästa och då också i världsklass. Genom att prata med de äldre försöker vi bilda oss en uppfattning om vad som är bra, vad som är mindre bra och hur verksamheten kan förbättras.
Vi har genomfört 200 intervjuer, svaren som vi fått in och sammanställt kommer från både boendena själva, men även personal har fått ge sin syn på den verksamhet som de arbetar inom.
För några veckor sedan presenterades svaren för länets moderatpolitiker, under ledning av min riksdagskollega och förbundsordförande Annicka Engblom.
Ex på frågor - är du orolig över att bli äldre? och hur vill du ha ditt liv ordnat?
Den övervägande delen svarar att de inte är oroliga. Men den oro som finns handlar oftast om ekonomin, att de inte ska få tillräcklig hjälp med hygienen och om att få sämre vård om de blir sjuka.
Intervjuerna visar också att de flesta vill bo hemma så länge som möjligt och att de inte vill ligga anhöriga till last. Vi moderat menar att äldrevården måste anpassas till dagens behov och därför krävs lyhördhet. En av äldredebattens viktigaste fråga, enligt min mening, som också märktes vid samtalen med de äldre var att de vill ha möjlighet att bo tillsammans med sin partner. Här hoppas jag verkligen att
S- politiken slår hårt mot kommuner och landsting
S-politiken slår hårt mot kommuner och landsting
Sverige är en liten och öppen ekonomi som i allra högsta grad påverkas av vad som händer i vår omvärld. Ekonomisk nedgång i andra länder påverkar hur det går för våra svenska kommuner och för den svenska välfärden.
Därför är det viktigt för den välfärd som produceras av kommuner och landsting att det förs en ekonomisk politik som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet.
Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006.
Hösten 2008 drog den internationella finanskrisen fram över världen. Detta innebar stora påfrest¬ningar också för Sverige och den svenska ekonomin. För att värna välfärden förde regeringen en expansiv politik, utan att för den skull äventyra de offentliga finanserna.
Bland annat beslutade Alliansregeringen om ett tillfälligt bidrag på 17 miljarder kronor till kommun¬sektorn för år 2010. För 2011 tillförde Alliansregeringen 8 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor utgjorde en permanent ökning av det generella statsbidraget till kommunsektorn. Alliansregeringens politik har sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott till kommunsektorn i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting givits bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.
Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledning¬ens första försök till budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi.
Kommuner och landsting får också betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår.
S-budgeten skulle innebära ökade lönekostnader för Landstinget Blekinge och länets kommuner om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år slopas. Landstinget 8 mkr, Karlskrona, 22 mkr, Ronneby 8 mkr, Karlshamn 8 mkr Sölvesborg 4 mkr, Olofström 3 mkr. Sammantaget handlar det om 53 miljoner kronor i ökade kostnader.
Socialdemokraternas politik skulle om den blev verklighet slå hårt mot landstinget och kommunerna i Blekinge och dramatiskt försämra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster till länets innevånare.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Annicka Engblom Riksdagsledamot (M)
Alexander Wendt Landstingsråd (M)
Camilla Brunsberg Kommunalråd Karlskrona (M)
Roger Fredriksson Kommunalråd Ronneby (M)
Jeppe Johnsson Gruppledare Sölvesborg (M)
Marco Paulsson Gruppledare Karlshamn (M)
Robert Gajos Gruppledare Olofström (M)
Sverige är en liten och öppen ekonomi som i allra högsta grad påverkas av vad som händer i vår omvärld. Ekonomisk nedgång i andra länder påverkar hur det går för våra svenska kommuner och för den svenska välfärden.
Därför är det viktigt för den välfärd som produceras av kommuner och landsting att det förs en ekonomisk politik som sätter ansvar och arbetslinje i första rummet.
Grunden för att värna välfärden är fortsatt stabila statsfinanser och en arbetslinje där det lönar sig att arbeta och att starta och driva företag. Det är en politik som Alliansen konsekvent genomfört sedan maktskiftet 2006.
Hösten 2008 drog den internationella finanskrisen fram över världen. Detta innebar stora påfrest¬ningar också för Sverige och den svenska ekonomin. För att värna välfärden förde regeringen en expansiv politik, utan att för den skull äventyra de offentliga finanserna.
Bland annat beslutade Alliansregeringen om ett tillfälligt bidrag på 17 miljarder kronor till kommun¬sektorn för år 2010. För 2011 tillförde Alliansregeringen 8 miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor utgjorde en permanent ökning av det generella statsbidraget till kommunsektorn. Alliansregeringens politik har sammantaget medfört 38 miljarder i tillskott till kommunsektorn i nivåhöjning 2010 jämfört med 2006. Genom tillskotten har kommuner och landsting givits bättre förutsättningar att värna och stärka kvaliteten i välfärdstjänster som äldreomsorg, sjukvård, skola och utbildning och hålla uppe den kommunfinansierade sysselsättningen.
Socialdemokraterna presenterade tidigare i höstas sin budgetmotion. Det är den nya partiledning¬ens första försök till budget. Budgeten visar dock ett antal brister då den försvagar arbetslinjen och är underfinansierad, vilket riskerar att leda till såväl färre jobb i kommunsektorn som högre kommunalskatter. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade. Totalt föreslår Socialdemokraterna åtgärder som minskar kommunernas resurser med mellan 4,5 och 5,5 miljarder kronor.
Den lagstadgade rätten till heltid som Socialdemokraterna för fram riskerar att försvaga kommunsektorns ekonomi.
Kommuner och landsting får också betala dyrt för den fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga som socialdemokraterna föreslår.
S-budgeten skulle innebära ökade lönekostnader för Landstinget Blekinge och länets kommuner om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år slopas. Landstinget 8 mkr, Karlskrona, 22 mkr, Ronneby 8 mkr, Karlshamn 8 mkr Sölvesborg 4 mkr, Olofström 3 mkr. Sammantaget handlar det om 53 miljoner kronor i ökade kostnader.
Socialdemokraternas politik skulle om den blev verklighet slå hårt mot landstinget och kommunerna i Blekinge och dramatiskt försämra förutsättningarna att leverera välfärdstjänster till länets innevånare.
Gustav Nilsson Riksdagsledamot (M)
Annicka Engblom Riksdagsledamot (M)
Alexander Wendt Landstingsråd (M)
Camilla Brunsberg Kommunalråd Karlskrona (M)
Roger Fredriksson Kommunalråd Ronneby (M)
Jeppe Johnsson Gruppledare Sölvesborg (M)
Marco Paulsson Gruppledare Karlshamn (M)
Robert Gajos Gruppledare Olofström (M)
tisdag 8 november 2011
Svenskt kött på grillen även nästa sommar
Sommar är högsäsong för att grilla, och en klar majoritet av svenska konsumenter föredrar att äta svenskt kött och är beredda att betala mer för det. Dessutom efterfrågar allt fler närproducerade livsmedel och ställer kvalitetskrav.
Alliansregeringen har gjort flera satsningar för att förbättra villkoren för småskaliga livsmedelsproducenter och för att premiera kvalitet genom minskat regelkrångel, Matlandet Sverige och sänkta kostnader för företagande.
Denna inriktning måste fortsätta, inte minst för att vi även fortsättningsvis ska kunna grilla svenskt griskött. Den svenska grisnäringens lönsamhet hotas av import av billigt kött från våra grannländer, där miljö-, kvalitets- och djurskyddskraven är lägre. Många svenska grisbönder har redan lagt ner sin verksamhet och vittnar om denna orimliga situation. Trots att svenska konsumenter ofta väljer svenskt livsmedel är detta inte lika självklart i industrin och i offentlig upphandling där fokus ofta ligger på pris och kvantitet snarare än kvalitet - det är svårt att påverka ursprung eller kvalitetskrav på en färdigrätt eller i skolköket.
Kunskapen kring upphandling av livsmedel i Sveriges kommuner bör förbättras och inriktas på kvalitetskrav och att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att mindre producenter kan delta då kan mer svenskt ha griskött serveras på våra skolor och äldreboenden. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att den svenska grisnäringen ska överleva och utvecklas. Därför ses nu möjligheten över att införa en djurvälfärdsersättning inom landsbygdsprogrammet som delvis kan ersätta bonden för sina högre produktionskostnader, Finland har redan infört detta.
Att däremot, som den rödgröna oppositionen, vilja återinföra handelsgödselskatt och nya kilometerskatter skulle definitivt ta död på våra landsbygdsnäringar och den svenska livsmedelsproduktionen. Att tvinga fram en minskad köttkonsumtion och införa köttfria dagar, som Miljöpartiet förespråkar, är helt fel väg att gå människor ska självklart själva få avgöra vad man vill äta och när. Svenskt lantbruk behöver rättvisa konkurrensvillkor i förhållande till sina europeiska konkurrenter, bättre möjligheter att delta i offentlig upphandling och minskade kostnader.
Vi ska även fortsättningsvis kunna producera och grilla svenskt kött.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Sten Bergheden riksdagsledamot skaraborg, näringsutskottet
Alliansregeringen har gjort flera satsningar för att förbättra villkoren för småskaliga livsmedelsproducenter och för att premiera kvalitet genom minskat regelkrångel, Matlandet Sverige och sänkta kostnader för företagande.
Denna inriktning måste fortsätta, inte minst för att vi även fortsättningsvis ska kunna grilla svenskt griskött. Den svenska grisnäringens lönsamhet hotas av import av billigt kött från våra grannländer, där miljö-, kvalitets- och djurskyddskraven är lägre. Många svenska grisbönder har redan lagt ner sin verksamhet och vittnar om denna orimliga situation. Trots att svenska konsumenter ofta väljer svenskt livsmedel är detta inte lika självklart i industrin och i offentlig upphandling där fokus ofta ligger på pris och kvantitet snarare än kvalitet - det är svårt att påverka ursprung eller kvalitetskrav på en färdigrätt eller i skolköket.
Kunskapen kring upphandling av livsmedel i Sveriges kommuner bör förbättras och inriktas på kvalitetskrav och att dela upp upphandlingarna i mindre delar så att mindre producenter kan delta då kan mer svenskt ha griskött serveras på våra skolor och äldreboenden. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att den svenska grisnäringen ska överleva och utvecklas. Därför ses nu möjligheten över att införa en djurvälfärdsersättning inom landsbygdsprogrammet som delvis kan ersätta bonden för sina högre produktionskostnader, Finland har redan infört detta.
Att däremot, som den rödgröna oppositionen, vilja återinföra handelsgödselskatt och nya kilometerskatter skulle definitivt ta död på våra landsbygdsnäringar och den svenska livsmedelsproduktionen. Att tvinga fram en minskad köttkonsumtion och införa köttfria dagar, som Miljöpartiet förespråkar, är helt fel väg att gå människor ska självklart själva få avgöra vad man vill äta och när. Svenskt lantbruk behöver rättvisa konkurrensvillkor i förhållande till sina europeiska konkurrenter, bättre möjligheter att delta i offentlig upphandling och minskade kostnader.
Vi ska även fortsättningsvis kunna producera och grilla svenskt kött.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Sten Bergheden riksdagsledamot skaraborg, näringsutskottet
Kort sagt
Författare: Déz Magnér
... med Gustav Nilsson, moderat riksdagsledamot som har skrivit en motion där han vill ha en lagändring som gör det möjligt för polisen att göra rutinmässiga narkotikatest vid trafikkontroller.
Varför har du skrivit motionen?
Det finns människor i trafiken som kör narkotikapåverkade, men eftersom polisen inte får göra rutinmässiga narkotikatester upptäcks det inte. Dessa människor är en fara för andras liv och kan orsaka allvarliga olyckor. Om polisen fick göra de här testerna tror jag att det skulle märkas i olycksstatistiken.
Finns det tillräckligt säkra testmetoder som polisen kan använda?
- Tidigare var narkotikatest omständligt. Men nu finns det helt nya metoder där man genom salivtester på ett smidigt sätt kan se om föraren tagit narkotika.
Har du fått några reaktioner på din motion?
- Jag har fått en del kommentarer, bland annat från IOGT-NTO, som tyckte förslaget var väldigt intressant. Jag har också fått positiva kommentarer från enskilda personer, så jag hoppas på en positiv debatt.
... med Gustav Nilsson, moderat riksdagsledamot som har skrivit en motion där han vill ha en lagändring som gör det möjligt för polisen att göra rutinmässiga narkotikatest vid trafikkontroller.
Varför har du skrivit motionen?
Det finns människor i trafiken som kör narkotikapåverkade, men eftersom polisen inte får göra rutinmässiga narkotikatester upptäcks det inte. Dessa människor är en fara för andras liv och kan orsaka allvarliga olyckor. Om polisen fick göra de här testerna tror jag att det skulle märkas i olycksstatistiken.
Finns det tillräckligt säkra testmetoder som polisen kan använda?
- Tidigare var narkotikatest omständligt. Men nu finns det helt nya metoder där man genom salivtester på ett smidigt sätt kan se om föraren tagit narkotika.
Har du fått några reaktioner på din motion?
- Jag har fått en del kommentarer, bland annat från IOGT-NTO, som tyckte förslaget var väldigt intressant. Jag har också fått positiva kommentarer från enskilda personer, så jag hoppas på en positiv debatt.
Kvotering skapar inte jämställdhet
I Moderaterna ska vi alltid ta oss an verklighetens problem för att göra livet bättre för människor. Samtidigt ska vi stå upp för våra egna principer och för det som är rätt. Om vi börjar tillämpa kvotering till bolagsstyrelser efter parametern kön, vilken blir då nästa parameter? Kvotering baserad på etnisk bakgrund? På sexuell läggning? På ålder? Det faller på sin egen orimlighet.
Moderaterna måste tydligt ta avstånd från kvotering och i stället fokusera på lösningar som skapar verklig jämställdhet. Lika viktigt är det att skapa jämställda attityder. Fördomar och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Politikens förmåga är - på gott och ont - begränsade. Ett jämställt samhälle måste växa fram under-ifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige. Det tar tid och det kräver tålamod. Kortsiktighet och desperata lösningar leder inte till något gott.
Kvoteringsivern är en olycklig följd av en skev jämställdhetsdebatt som inte förmått hitta konstruktiva lösningar utan hemfallit åt plakatpolitik. Moderaterna måste därför även på detta område gå före och ta ansvar. Vid sidan av att skapa jämställda möjligheter för att göra karriär behövs också bättre möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för männen är tio procent. Det kan delvis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen i syfte att skapa samma villkor för företagare som för anställda. Men mer kan göras, exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenningen som anställda har rätt till. I stället måste vi fokusera på riktiga lösningar. Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta. För att avlasta kvinnors arbete i hemmet fyller också rut-avdraget en viktig funktion för att ge bättre möjligheter att prioritera arbetet.
Jämställdhetsdebatten blir allt för ofta till snäva kvoteringsdebatter om bolagsstyrelser. Det är beklagligt dels för att frågan om jämställdhet är mycket större och det finns många viktiga problem att belysa, dels för att kvotering i sig är fel lösning.
• För det första innebär kvotering att människor placeras i fack och det fråntar både kvinnor och män rätten att behandlas som enskilda människor. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
• För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
• För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som inte löser de egentliga jämställdhetsproblemen. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot Stockholm, MUF ordförande
Moderaterna måste tydligt ta avstånd från kvotering och i stället fokusera på lösningar som skapar verklig jämställdhet. Lika viktigt är det att skapa jämställda attityder. Fördomar och förutfattade meningar kan inte lagstiftas bort. Politikens förmåga är - på gott och ont - begränsade. Ett jämställt samhälle måste växa fram under-ifrån, såsom det har gjort och fortfarande gör i Sverige. Det tar tid och det kräver tålamod. Kortsiktighet och desperata lösningar leder inte till något gott.
Kvoteringsivern är en olycklig följd av en skev jämställdhetsdebatt som inte förmått hitta konstruktiva lösningar utan hemfallit åt plakatpolitik. Moderaterna måste därför även på detta område gå före och ta ansvar. Vid sidan av att skapa jämställda möjligheter för att göra karriär behövs också bättre möjligheter för kvinnor att starta och driva företag. Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för männen är tio procent. Det kan delvis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen i syfte att skapa samma villkor för företagare som för anställda. Men mer kan göras, exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenningen som anställda har rätt till. I stället måste vi fokusera på riktiga lösningar. Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta. För att avlasta kvinnors arbete i hemmet fyller också rut-avdraget en viktig funktion för att ge bättre möjligheter att prioritera arbetet.
Jämställdhetsdebatten blir allt för ofta till snäva kvoteringsdebatter om bolagsstyrelser. Det är beklagligt dels för att frågan om jämställdhet är mycket större och det finns många viktiga problem att belysa, dels för att kvotering i sig är fel lösning.
• För det första innebär kvotering att människor placeras i fack och det fråntar både kvinnor och män rätten att behandlas som enskilda människor. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
• För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
• För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som inte löser de egentliga jämställdhetsproblemen. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Till exempel kan politiken utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till detta.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrantz (M) Riksdagsledamot Stockholm, MUF ordförande
Hur gynnas landsbygden av att alla livsmedel blir dyrare?
Svar till Anders Englesson (MP), insändare i Sydöstran den 12 oktober.
Englesson påstår i en replik till oss att Miljöpartiet vill värna det svenska jordbruket. Men MP:s förslag i riksdagen innebär det rakt motsatta - återinförd handelsgödselskatt, höjd koldioxidskatt och en särskild lastbilsskatt skulle utarma landsbygden.
Trots att inget annat land i EU har handelsgödselskatt så har Miljöpartiet föreslagit att den ska återinföras.
Ökade produktionskostnader för svenska bönder leder till mindre lönsamhet, förlorade arbetstillfällen och ökad import av utländska livsmedel.
Dessutom menar MP alltså att Sverige som redan har världens högsta koldioxidskatt ska ha en ännu högre sådan trots att det allvarligt skulle hota sysselsättningen på landsbygden.
Tvärtemot bör vi gå mot lägre bensin- och dieselskatt.
Höjd koldioxidskatt på sex miljarder och en särskild lastbilsskatt på fyra miljarder kronor som MP föreslagit skulle göra transporterna från bonden till livsmedelsaffärer både på landsbygden och i städerna betydligt kostsammare.
Det gör i sin tur att inte bara de köttprodukter som Miljöpartiet inte gillar utan också att både grönsaker och ekologiska mejeriprodukter blir dyrare.
Hur det svenska jordbruket och jobb på landsbygden skulle gynnas av att alla livsmedel blir dyrare är en gåta.
Alliansen satsar en halv miljard på utbyggnad av bredband på landsbygden de närmsta tre åren och 80 miljoner för nya arbetstillfällen i anknytning till skogen.
För det svenska lantbrukets konkurrenskraft gör vi en permanent satsning på 90 miljoner kronor per år för att sänka kontrollavgiften vid slakt och lägger cirka 90 miljoner kronor per år i fem år av landsbygdsprogrammet för att stötta grisproducenterna, förutsatt att EU-kommissionen erkänner ersättningsformen blir det 1150 kr fördelat per sugga och år.
Alliansen tar ansvar för landsbygden och stärker arbetslinjen så att det blir attraktivt att leva, bo och driva företag på landsbygden.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge,
Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg
© Sydöstran
Englesson påstår i en replik till oss att Miljöpartiet vill värna det svenska jordbruket. Men MP:s förslag i riksdagen innebär det rakt motsatta - återinförd handelsgödselskatt, höjd koldioxidskatt och en särskild lastbilsskatt skulle utarma landsbygden.
Trots att inget annat land i EU har handelsgödselskatt så har Miljöpartiet föreslagit att den ska återinföras.
Ökade produktionskostnader för svenska bönder leder till mindre lönsamhet, förlorade arbetstillfällen och ökad import av utländska livsmedel.
Dessutom menar MP alltså att Sverige som redan har världens högsta koldioxidskatt ska ha en ännu högre sådan trots att det allvarligt skulle hota sysselsättningen på landsbygden.
Tvärtemot bör vi gå mot lägre bensin- och dieselskatt.
Höjd koldioxidskatt på sex miljarder och en särskild lastbilsskatt på fyra miljarder kronor som MP föreslagit skulle göra transporterna från bonden till livsmedelsaffärer både på landsbygden och i städerna betydligt kostsammare.
Det gör i sin tur att inte bara de köttprodukter som Miljöpartiet inte gillar utan också att både grönsaker och ekologiska mejeriprodukter blir dyrare.
Hur det svenska jordbruket och jobb på landsbygden skulle gynnas av att alla livsmedel blir dyrare är en gåta.
Alliansen satsar en halv miljard på utbyggnad av bredband på landsbygden de närmsta tre åren och 80 miljoner för nya arbetstillfällen i anknytning till skogen.
För det svenska lantbrukets konkurrenskraft gör vi en permanent satsning på 90 miljoner kronor per år för att sänka kontrollavgiften vid slakt och lägger cirka 90 miljoner kronor per år i fem år av landsbygdsprogrammet för att stötta grisproducenterna, förutsatt att EU-kommissionen erkänner ersättningsformen blir det 1150 kr fördelat per sugga och år.
Alliansen tar ansvar för landsbygden och stärker arbetslinjen så att det blir attraktivt att leva, bo och driva företag på landsbygden.
Gustav Nilsson (M) riksdagsledamot Blekinge,
Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg
© Sydöstran
Så skapar vi jämställdhet- utan kvotering
Moderat politik ska alltid utgå från människan, också när det kommer till jämställdhetsfrågan. Problemet med jämställdhet är inte statistiskt, utan finns i människors vardag. Tyvärr handlar diskussionen ofta om för eller emot kvotering av bolagsstyrelser, i stället för de breda jämställdhetshinder som angår många.
På företagens högsta poster, som VD och verkschef, är enbart en av tio kvinnor. Det grundläggande problemet är att många kvinnor i allmänhet och av olika anledningar har svårare att göra karriär.
Politiken kan inte lösa allt, men den kan utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till att möjliggöra för fler kvinnor att göra karriär.
Det är ett faktum att många kvinnor tar ett huvudansvar i hemmet och för att avlasta kvinnor fyller också RUT-avdraget en viktig funktion.
Vid sidan av mer jämställda karriärmöjligheter behövs också bättre möjligheter att starta och driva företag.
Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för män är tio procent. Det kan del-vis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen, men mer kan göras. Exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenning som anställda.
Detta och mycket annat är goda politiska lösningar på de jämställdhetsproblem som människor möter i sin vardag. Kvotering av bolagsstyrelser är tvärtemot en perifer symbolfråga som inte heller är en fungerande lösning.
För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Dessvärre handlar debatten ändå allt för ofta om kvotering. Moderaterna bör istället ta ansvar genom att fokusera på de problem som människor upplever i sin vardag och föreslå lösningar som fungerar.
Även i jämställdhetsfrågorna behöver Moderaterna som parti gå före och ta ansvar för ett mer jämställt Sverige.
Kvotering är däremot inte lösningen.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrants (M) Riksdagsledamot Stockholm ordförande MUF Stockholm
På företagens högsta poster, som VD och verkschef, är enbart en av tio kvinnor. Det grundläggande problemet är att många kvinnor i allmänhet och av olika anledningar har svårare att göra karriär.
Politiken kan inte lösa allt, men den kan utjämna förutsättningarna för män och kvinnor att göra karriär. Bättre och mer flexibel barnomsorg är en nyckel till att möjliggöra för fler kvinnor att göra karriär.
Det är ett faktum att många kvinnor tar ett huvudansvar i hemmet och för att avlasta kvinnor fyller också RUT-avdraget en viktig funktion.
Vid sidan av mer jämställda karriärmöjligheter behövs också bättre möjligheter att starta och driva företag.
Bara fyra procent av Sveriges arbetsföra kvinnor är företagare medan motsvarande andel för män är tio procent. Det kan del-vis förklaras med att kvinnor generellt sett nyttjar trygghetssystemen mer, och att en anställning samtidigt är tryggare än att driva företag.
Regeringen har redan genom-fört en rad reformer inom de sociala trygghetssystemen, men mer kan göras. Exempelvis kan kvinnliga företagare ges samma möjligheter till graviditetspenning som anställda.
Detta och mycket annat är goda politiska lösningar på de jämställdhetsproblem som människor möter i sin vardag. Kvotering av bolagsstyrelser är tvärtemot en perifer symbolfråga som inte heller är en fungerande lösning.
För det första är kvotering kontraproduktivt i strävan mot ett jämställt samhälle. Riktig jämställdhet handlar om likabehandling: att ha lika rättigheter och att bli bedömd som en person - inte som del av ett kollektiv. Kvotering innebär raka motsatsen.
För det andra leder kvotering till minskat inflytande och trovärdighet för kvinnor. Verklig jämställdhet handlar inte om att fysiskt sitta vid styrelsebordet, utan framför allt om att bli respekterad och lyssnad till. Kvotering förringar och misstänkliggör kvinnors kompetens.
För det tredje är könskvotering till bolagsstyrelser i mångt och mycket en symbolfråga som stjäl uppmärksamhet från mer relevanta jämställdhetsproblem. Politiker ska lägga kraft på att undanröja de hinder för jämställdhet som människor upplever i sin vardag.
Dessvärre handlar debatten ändå allt för ofta om kvotering. Moderaterna bör istället ta ansvar genom att fokusera på de problem som människor upplever i sin vardag och föreslå lösningar som fungerar.
Även i jämställdhetsfrågorna behöver Moderaterna som parti gå före och ta ansvar för ett mer jämställt Sverige.
Kvotering är däremot inte lösningen.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge
Jessica Rosencrants (M) Riksdagsledamot Stockholm ordförande MUF Stockholm
Ni lovade själva en skattesänkning i valrörelsen 2010?
Josefin Brink och Peter Bowin (V) skriver att Alliansens planer på att sänka restaurangmomsen är helt uppåt väggarna och ett hån mot arbetslösa ungdomar. Minnet verkar kort, Vänsterpartiet lovade precis samma sak i förra årets valrörelse.
Den tredje punkten i de rödgröna partiernas regeringsplattform hade rubriken Konkurrenskraftig industri och sänkt restaurangmoms. Kanske bara ett tomt vallöfte utan vilja att förverkliga?
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Vi vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartjobben och halvera restaurangmomsen.
Många unga har det tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar arbetslivserfarenhet.
Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, men även utlandsfödda och personer med låg utbildning.
Det är grupper som är hårt drabbade av utanförskap och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.
Josefin Brink och Peter Bowin motsätter sig en sedan tidigare Alliansens jobbskapande reformer och arbetslinjen.
Nu motsätter sig Vänsterpartiet även det de själva lovade i valrörelsen 2010, en sänkning av restaurangmomsen. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln till att fler jobb kan skapas. En halvering av restaurangmomsen kommer enligt branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger att ge 160 nya jobb i Blekinge län.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjligheter att ta del av den tillväxt och välfärd som vi gemensamt skapar.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
Den tredje punkten i de rödgröna partiernas regeringsplattform hade rubriken Konkurrenskraftig industri och sänkt restaurangmoms. Kanske bara ett tomt vallöfte utan vilja att förverkliga?
Alliansen tar ansvar för arbetslinjen. Vi vill vidhålla vår sänkning av arbetsgivaravgiften för personer under 26 år, fortsätta vårda nystartjobben och halvera restaurangmomsen.
Många unga har det tufft att komma in på arbetsmarknaden, många gånger eftersom de saknar arbetslivserfarenhet.
Ett stort antal av de nya jobb som skapas till följd av momshalveringen beräknas gå till ungdomar, men även utlandsfödda och personer med låg utbildning.
Det är grupper som är hårt drabbade av utanförskap och i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden.
Josefin Brink och Peter Bowin motsätter sig en sedan tidigare Alliansens jobbskapande reformer och arbetslinjen.
Nu motsätter sig Vänsterpartiet även det de själva lovade i valrörelsen 2010, en sänkning av restaurangmomsen. Lägre kostnader och ökad lönsamhet är nyckeln till att fler jobb kan skapas. En halvering av restaurangmomsen kommer enligt branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger att ge 160 nya jobb i Blekinge län.
Vårt mål att få fler i arbete är inte bara en åtgärd som ska bidra till ökad tillväxt. Det är långsiktigt den bästa fördelningspolitiken. När fler arbetar och färre försörjer sig på bidrag minskar klyftorna i samhället och alla ges möjligheter att ta del av den tillväxt och välfärd som vi gemensamt skapar.
Gustav Nilsson (M) Riksdagsledamot Blekinge arbetsmarknadsutskottet
S svängningar verkar desperata
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Socialdemokraterna backar in i framtiden. Genom att i sin skuggbudget föreslå åtgärder som gör det mindre lönsamt att jobba och driva företag fortsätter partiet att leverera besked som ligger i linje med den politik som väljarna sa nej tack till i valet. Frågan är vad som hände med den förnyelse som Håkan Juholt utlovat?
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata.
Ena dagen ska a-kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är rut och rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet.
Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner "vägslitageavgift" för tunga lastbilar väntas inbringa en miljard från och med oktober 2012 och sedan fyra miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av rot och rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med tre procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar, ungdomsarbetslösheten, försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom och Gustav Nilsson
Socialdemokraternas budgetmotion, med sitt lappande och lagande, förstärker bilden av ett vilset parti. De hastiga svängningarna verkar närmast desperata.
Ena dagen ska a-kassenivån ligga kvar. Andra dagen ska den höjas kraftigt. Ena dagen är rut och rot en dålig idé. Andra dagen tycks den som en hyfsad reform som kan tillåtas vara kvar, men med justeringar.
Att över en natt ändra uppfattning i en rad viktiga frågor och samtidigt påstå sig ha ordning och reda i statens finanser inger inte trovärdighet.
Det vittnar heller inte om ansvar eller för den delen insikt om hur viktigt det är med stabilitet, trygghet och tydlighet i tider av oro.
Det enda Socialdemokraterna verkar ha enats kring är åtgärder som inte gör det mer lönsamt att arbeta. Kostnaderna för företagarna ökas och vidlyftiga utgifter ges etiketten: investeringar för framtiden. För Blekinges del är förslaget om en straffskatt på små åkerier väldigt allvarligt. Det som S benämner "vägslitageavgift" för tunga lastbilar väntas inbringa en miljard från och med oktober 2012 och sedan fyra miljarder årligen. Det blir en tung börda för småföretagare i Blekinge samtidigt som det blir dyrare för oss konsumenter.
Detsamma gäller för de företag i Blekinge som verkar inom sektorn för hushållsnära tjänster. Här vill Socialdemokraterna kraftigt begränsa möjligheterna att använda sig av rot och rut. Detta kommer att leda till urholkad kundbas och sämre möjligheter för företagen och dess anställda att bedriva sin verksamhet. Varför ändra ett vinnande koncept? Varför dra åt tumskruvarna på företag och anställda som nu äntligen fått framtidstro? Det här kommer bara att ge en sektor ett lyft: den svarta.
Vidare lanserar Socialdemokraterna sänkt arbetsgivaravgift med tre procent för på lönesummor upp till 900 000, vilket skulle kunna ses som positivt, men slår i nästa stund till med en fördubbling av arbetsgivaravgifter för unga och en skrotning av sänkt restaurangmoms. Detta sammantaget gör det betydligt svårare för ungdomar att få jobb. Trösklarna höjs och vår förmåga att bekämpa en av vår tids stora utmaningar, ungdomsarbetslösheten, försvagas kraftigt.
Vi noterar dessutom en ambition att införa en statlig riskkapitalfond, ett förslag som doftar gamla löntagarfonder lång väg.
Vi säger bestämt nej tack till den här typen av tillväxthämmande utfall och löntagarfientliga framstötar. Vad som behövs är att alliansens reformer för arbetslinjen ligger fast och utvecklas. Att riva upp kommer att ge mycket allvarliga konsekvenser. Skuggbudgeten är helt klart ett hastverk. De som följt processen har säkert noterat att karusellen inte stannade förrän fem i tolv.
Och den nya fasaden sprack över en natt.
Annicka Engblom och Gustav Nilsson
Jag tar striden för anhörigvårdarna
Bara de insatser anhöriga till dementa utför sparar 40 miljarder kronor åt samhället. Varje år. Efter BLT:s artiklar tar nu moderate riksdagsmannen Gustav Nilsson strid för att anhörigvårdarna ska få betalt för sitt arbete.
Enligt den blekingske riksdagspolitikern Gustav Nilsson står de anhöriga för runt 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Inte sällan handlar det om andra åldriga person som drar ett alldeles för tungt lass. Och det är inga småpengar som de närstående sparar in.
- Bara vården av de demenssjuka skulle landa på ytterligare 40 miljarder om det offentliga tog över. Sliter ut sig Det tycker Gustav Nilsson inte längre är rimligt. Speciellt inte som många av de anhöriga lever på gränsen till utmattning.
- Om de sliter ut sig blir det en kostnad även för dem. Och hur mycket skulle inte det kosta? Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka. Men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att invånarna får den hjälp de behöver, säger Gustav Nilsson, som nu vill att möjligheten till en pensionsgrundade närståendepenning utreds.
Lika för alla Han vill också att en ersättning liknande den föräldrar får när de vårdar sina sjuka barn införs. - Som jag ser det är det inte minst en jämställdhetsfråga eftersom det oftast är kvinnor som utför denna ovärderliga insats. Hur en ersättning skulle finansieras har Gustav Nilsson ingen lösning till, men han kräver att en ersättningsmodell diskuteras och att ett stödsystem ska gälla för hela landet. Och att det inte är upp till kommunerna att själva bestämma hur stödet till anhöriga ser ut.
- Det ska vara lika för alla, oavsett om de bor i Örnsköldsvik eller Karlskrona, säger han. Som jag ser det är det inte minst en fråga om jämställdhet. Gustav Nilsson (M)
Enligt den blekingske riksdagspolitikern Gustav Nilsson står de anhöriga för runt 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Inte sällan handlar det om andra åldriga person som drar ett alldeles för tungt lass. Och det är inga småpengar som de närstående sparar in.
- Bara vården av de demenssjuka skulle landa på ytterligare 40 miljarder om det offentliga tog över. Sliter ut sig Det tycker Gustav Nilsson inte längre är rimligt. Speciellt inte som många av de anhöriga lever på gränsen till utmattning.
- Om de sliter ut sig blir det en kostnad även för dem. Och hur mycket skulle inte det kosta? Det är ofta ett självklart val att ta hand om sin sjukliga make eller maka. Men faktum är att det inte finns någon sådan skyldighet. Det är kommunen som har ansvaret för att invånarna får den hjälp de behöver, säger Gustav Nilsson, som nu vill att möjligheten till en pensionsgrundade närståendepenning utreds.
Lika för alla Han vill också att en ersättning liknande den föräldrar får när de vårdar sina sjuka barn införs. - Som jag ser det är det inte minst en jämställdhetsfråga eftersom det oftast är kvinnor som utför denna ovärderliga insats. Hur en ersättning skulle finansieras har Gustav Nilsson ingen lösning till, men han kräver att en ersättningsmodell diskuteras och att ett stödsystem ska gälla för hela landet. Och att det inte är upp till kommunerna att själva bestämma hur stödet till anhöriga ser ut.
- Det ska vara lika för alla, oavsett om de bor i Örnsköldsvik eller Karlskrona, säger han. Som jag ser det är det inte minst en fråga om jämställdhet. Gustav Nilsson (M)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)